Libya
![]() | |||||
---|---|---|---|---|---|
دولة ليبيا (ar) | |||||
|
|||||
![]() | |||||
| |||||
Imseɣret | Izli anamur alibi | ||||
| |||||
| |||||
Ansa | |||||
| |||||
Tamanaɣt | Ṭrables | ||||
Imezdaɣ | |||||
Teɣṛed | 6 678 567 (2018) | ||||
• Tiineẓẓi n imezdaɣ | 3,8 imezdaɣen/km² | ||||
Tutlayt tunṣibt | Taɛrabt | ||||
Tarakalt | |||||
Amur seg | Tafriqt ugafa | ||||
Tajumma | 1 759 541 km² | ||||
Tezga-d ɣef yiri | Ilel agrakal | ||||
Isek yeflalen |
Bikku Bitti (fr) ![]() | ||||
Point le plus bas (fr) ![]() |
Sabkhat Ghuzayyil (en) ![]() | ||||
Tilisa yakked | |||||
Asefk amazray | |||||
Yezwar-it |
Jamahiriya arabe libyenne (fr) ![]() | ||||
15 Ɣuct 1551: Eyalet de Tripolitaine (fr) ![]() 24 Duǧember 1951: Royaume de Libye (fr) ![]() 1 Ctember 1969: République arabe libyenne (fr) ![]() 2 Meɣres 1977: Jamahiriya arabe libyenne (fr) ![]() | |||||
Tuddsa tasertayt | |||||
Anagraw asertay | Tagduda | ||||
Assemblée délibérante (fr) ![]() |
Chambre des représentants (fr) ![]() | ||||
• Chairman of the Presidential Council (en) ![]() |
Mohamed Menfi (fr) ![]() | ||||
• Premier ministre de la Libye (fr) ![]() |
Abdulhamid Dabaiba (fr) ![]() | ||||
Tadamsa | |||||
Produit intérieur brut nominal (fr) ![]() | 39 798 423 941 $ (2021) | ||||
Tadrimt |
dinar libyen (fr) ![]() | ||||
Amekzay uglim | |||||
Izṭi akudan |
| ||||
Domaine internet (fr) ![]() |
.ly (fr) ![]() | ||||
Plan de numérotation (fr) ![]() | +218 | ||||
Numéro d'appel d'urgence (fr) ![]() |
190 (fr) ![]() ![]() ![]() | ||||
Azamul n tmurt | LY |
Libya d tamurt d-yezgan di tefriqt ugafa. Tesɛa 1,759,540 ikilumitren². Tettwazdeɣ s wazal n 6 yimleyan. Amur ameqran d aneẓruf. Isem ines unṣib : Awank n Libya. Isem-ines yettwasen seg yekka-d seg tmaziɣt. Imezdaɣ-ines imezwura d imaziɣen, ttwasnen seg tallit n imaṣriyen iqburen s yisem n Libu.
Tamanaɣt n Libya d Ṭrables. Tutlayt tunṣibt d taɛrabt wanag Imaziɣen yellan deg wedrar N Infusen rwan lḥif imi tutlayt-nsen tettwagdel uqbel Tanekra n 2011.
Libya zik tella d tamurt n Taɛutmanit, qqaren-as " Tamurt n Tripoli ". Deg useggas n 1911, tella d tamnaḍt n Iṭalyanen alamma d asmi i d-tekkes deg useggas n 1943 dɣa tettusemma tageldit n Libya. Deg useggas n 1969, ad d-teffeɣ yiwet n tegduda, ad yili d aselway-is amezwaru d Muammar Lqaddafi, i d-yessekren amennuɣ ɣef ugellid n Libya Idris El-Sennusi. Deg useggas n 2011, ad d-teɣli tegrawla n 17 Fuṛar, ara d-yessekren aselway n Qaddafi (i yettwanɣan deg 20 Tubeṛ 2011). Seg yimir-nni, tamurt n ur d-tettili d amḍebber n tmurt.
Timdinin Timeqranin
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tamnaṭ n Ṭrables
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]- Ṭrables
- Miṣrata
- Zzaweyya
- Zliten
- Lxums
- Ṣabrata
- At Willul (Zwara)
- Tajura
- Tarhuna
- Surt
- Ɣeryan
- Msallata
- Bni Walid
- Leǧmil
- Surman
- Nufaliya
Fezzan
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Barqet
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Tanekra n 2011
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Yekker-d wegdud alibi i wakken ad isuffeɣ Mɛemmer Lqeddafi, aselway n Libya seg 1969. S tallalt n tdukkla n tmura i ddukklen (ONU) akked OTAN, xemsa n wayyuren agdud alibi yessaweḍ ad yekcem Ṭrables.