Vad ska vi heta?

Vissa tycker det är kul att vara lite udda, andra håller sig helst till tradition. Möt fem par som alla valde olika efternamnslösningar när de gifte sig.

När jag kontaktar Fanny och Leo har de samma dag fått ett meddelande om att Leos namnändring blivit godkänd. Nu kan båda titulera sig Johansson-Stockford.

Att mannen tar dubbelnamn är fortfarande väldigt ovanligt. I fjol var det bara 0,07 procent av männen som valde det här alternativet.

Vägen hit har kantats av vissa byråkratiska krokar. Paret gifte sig 2018, cirka ett halvår innan den nya namnlagen som tillåter att båda makarna tar dubbelnamn trädde i kraft. Dessutom har de väntat på att Leo som kommer från Storbritannien ska få finländskt medborgarskap.

Men själva beslutet fattades snabbt, efter ungefär en kvarts diskussion.

Så här valde brudpar efternamn 2020

– Knappt två procent av alla heteropar tog kvinnans efternamn.

– En knapp fjärdedel behöll sina egna namn.

– Nästan 60 procent tog mannens efternamn.

– Färre än fem procent av kvinnorna tog dubbelnamn, 0,07 procent av männen gjorde det.

– Av samkönade par behöll mer än hälften sina egna namn. En dryg tredjedel tog den ena partnerns namn till gemensamt efternamn.

Sammanlagt 25 000 par gifte sig i fjol. Trots coronapandemin gifte finländarna sig i lika hög utsträckning som tidigare, till och med mer än året innan.

Källa: Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Yle Uutiset

När Ida-Marie och Jonas Eklund funderade på namn inför bröllopet i fjol var den avgörande faktorn att de ville ha ett gemensamt namn. Att valet föll på Jonas efternamn involverade inte någon större dramatik.

Finländska kvinnor behöll länge sitt eget namn

– Traditionen att ta mannens namn spred sig från Centraleuropa till Finland på 1700-talet när man ville betona mannens ställning och bestämmanderätt över kvinnan.

– Under 1800-talet blev det kutym bland adeln, prästerskapet och borgerskapet.

– Fram till dess behöll finländska kvinnor sitt eget efternamn när de gifte sig. Bland allmogen i Östra Finland höll man fast vid den finländska traditionen till mitten av 1900-talet.

– År 1930 kom en lag om att kvinnor måste ta mannens namn vid giftermål. Sitt eget namn fick man behålla som del av ett dubbelnamn.

– År 1985 fick kvinnor igen rätt att behålla sitt eget efternamn. Men lagen utgick ändå från att kvinnan tar mannens namn vid giftermål.

– År 2019 ändrades namnlagen till att utgå från att båda parterna behåller sitt eget namn om de inte kommer överens om annat. Det blev också tillåtet för båda makarna att ta dubbelnamn.

Den gamla namnlagstiftningen har bidragit till den starka kulturella uppfattningen om att mannen har en högre ställning än kvinnan, säger Päivi Fadjukoff som är docent i psykologi och har forskat i identitetsfrågor. Fadjukoff är ändå förundrad över att så få väljer mindre traditionella alternativ.

– Det visar hur mycket vi påverkas av samhällets förväntningar.

Att bryta normen kräver enligt Fadjukoff alltid mer förklaringar än att hålla sig till den. Ett par som inte delar efternamn ses inte alltid som fullt så hängivna som de som har ett gemensamt namn.

I vår önskan att accepteras av samhället finns det en risk att vi gör våra val utgående från normen i samhället i stället för att fatta självständiga beslut.

– Vi har själva skapat den här kulturen. Om en man väljer kvinnans namn måste han som pionjär kämpa mot kulturens förväntningar. Han anses kanske inte vara tillräckligt manlig och måste förklara sitt val för sin omgivning.

Stefan och Alexandra Äng hör till den lilla skaran som valt att ta brudens namn vid giftermål. Stefan, som innan bröllopet 2015 hette Salo, berättar att valet krävde en viss omställning av hans föräldrar och farfar, men att de kom över det ganska snabbt.

När paret gifte sig 2015 var namnet Äng ganska nytt också för Alexandra. Hon är född Johansson men hade sedan barnsben velat byta till sin mormors flicknamn. Förutom Alexandra och Stefans familj finns det bara två andra med samma efternamn i Finland.

Sedan namnlagen blev friare 1985 har andelen par som behåller sina egna efternamn ökat stadigt. Det här alternativet kändes också rätt för Alexandra Lindahl och Erik Stenberg som gifte sig i fjol.

Hon konstaterar också att de under många år i arbetslivet byggt upp en identitet kring sina namn, och att det därför skulle kännas konstigt att byta.

Eventuella barn kommer ändå att heta Stenberg efter sin pappa.

För Sara och Marcus Jungersten var namnfrågan allt annat än självklar. Inför bröllopet 2009 grubblade de länge och väl på vad de ville heta.

Så när en präst föreslog att de skulle skapa ett helt nytt namn sa det klick! De kombinerade sina egna efternamn Jungner och Stén till det gemensamma namnet Jungersten. En lösning som de beskriver som ett av de bästa besluten i sina liv.

Bilder: Parbilderna privata. Fotograf för Fanny och Leos fotografier: Frida Lönnroos. Fotograf för Alexandra och Stefans bröllopsbild: Hannah Salo. Fotograf för Alexandras och Eriks bröllopsbilder: Annika Welling.

Övriga: Mostphotos.