De svåraste frågorna är hur avtal med privata aktörer ska kunna sägas upp och den så kallade särlösningen för Helsingfors.
Det är en mycket utdragen process som nu - kanske - närmar sig sitt slut.
Grundlagsutskottet har hittills behandlat hälsovårdsreformen på 30 möten och materialet består av 1700 sidor.
Utskottet var samlat också i går och är berett att fortsätta behandlingen av ärendet under veckoslutet.
"Normalt börjar vi tio på fredagar, men nu startar vi redan åtta"
Medlemmarna i grundlagsutskottet kommenterar inte de ärenden utskottet behandlar medan behandlingen pågår. Mats Löfström som representerar Svenska riksdagsgruppen i grundlagsutskottet säger att utskottet sitter tills det är klart.
- Förra veckan satt vi hela Kristi himmelsfärdsdagen och diskuterade vårdreformen och vi var beredda att sitta under veckoslutet också, men det behövdes inte. Normalt träffas vi klockan tio på fredagar, men nu börjar vi redan klockan åtta.
Det finns en bred konsensus bland beslutsfattarna om att social- och hälsovården måste finansieras av staten för att garantera alla finländare en jämlik behandling.
De tidigare regeringarna har misslyckats med projektet
Arbetet med att reformera hälsovårdssystemet i Finland har pågått sedan 2005, men beslutsfattarna har gång på gång stött på problem.
Bland andra regeringen Sipilä satsade mycket prestige på hälsovårdsreformen och valde att kasta in handduken strax före senaste riksdagsval på grund av att regeringens reformförslag föll i grundlagsutskottet.
Också den så kallade sixpacken under Jyrki Katainens ledning misslyckades med uppgiften. Regeringen Katainen försökte kombinera hälsovårdsreformen med en kommunreform.
Det handlar om den största förvaltningsreformen i Finlands historia och det är viktigt att grundlagsutskottet gör ett grundligt arbete, säger utskottsmedlemmen Mats Löfström.
- När det här handlar om något som är så här grundläggande för varenda människa i Finland är det extra noga.
Är det här det svåraste du har varit med om som lagstiftare?
- Vi är inte färdiga med det här ännu och vi vet inte vilka vändningar det kan ta med tanke på vad vi såg i riksdagen förra veckan, säger Löfström, men arbetet i grundlagsutskottet har skötts väldigt konstruktivt.
Social- och hälsovårdsutskottets ordförande är hoppfull
Nu är reformen mera nedbantad och riksdagens social- och hälsovårdsutskott har signalerat att de flesta grundlagsproblem borde vara åtgärdade.
Utskottets ordförande Markus Lohi (C) sa tidigare i veckan att reformens grundstruktur är testad under tidigare mandatperioder.
- Det som vi fortfarande väntar på besked om av grundlagsutskottet är särlösningen för Nyland och hur avtal om köptjänster ska sägas upp, sa Lohi.
Helsingfors status är ett problem
I regeringen Marins förslag på hälsovårdsreform styr staten så kallade välfärdsområden.
Ett problem för både reformen och grundlagsutskottet har varit att staden Helsingfors enligt förslaget blir ett eget välfärdsområde.
Den kommunala självbestämmanderätten kommer emellan och staten kan egentligen inte styra ett välfärdsområde som består av enbart en kommun.
Lagen borde klubbas av före midsommar
Siktet är nu inställt på att regeringens social- och hälsovårdsreform ska klubbas av i riksdagen före sommarpausen.
Det här för att det ska kunna hållas fullmäktigeval för välfärdsområdena i januari.
Den här frågan vill Mats Löfström inte gå in på.
- Det är inte grundlagsutskottet som bestämmer när valet hålls och processen är ännu på hälft.
Kommer lagförslaget att behandlas i plenum före midsommar?
- Det är inte heller grundlagsutskottets händer. Vi kommer att ge ett utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet som är det politiskt ansvariga utskottet.
En förutsättning för att valet kan hållas är att det hinner gå minst sex månader mellan att lagen godkänns av riksdagen och att valet hålls.
