En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Klockan slår halv elva och Strömborgska skolans matsal fylls av slammer från metallbestick och sorl av högstadieelevernas röster. Idag bjuds det på enbart vegetarisk mat i skolorna här i Borgå, och på menyn står vegetariska tortillor.
– Det är helt gott. Jag tror det är tortillabröden som gör att den här rätten är ganska populär, säger niondeklassaren Ronja Berntzen.
– Bra att det inte bara är grönsaksröra. Såsen innehåller soja som ger lite variation och proteiner, tillägger klasskompisen Jenny Lönnqvist.
Vi vill ha mätta barn som orkar koncentrera sig i skolan.
Anna-Lena Östman, Hangö stad
I tre år har Borgå stad, som en del av stadens klimatstrategi, haft en lakto-ovo-vegetarisk dag en gång i veckan. Den vegetariska maten innehåller alltså vissa animaliska produkter som ägg och mejeriprodukter. De övriga dagarna i veckan erbjuds alla elever ett vegetarisk alternativt till kött- eller fisklunchen.
Kommuner bestämmer själva hurudan skolmat de bjuder på.
– Det är bra att äta vegetariskt åtminstone en dag i veckan och att föra fram att det är viktigt med utsläppsminskning, säger Ronja Berntzen.
Alla partier uppåt förutom Sannfinländarna
Också politikers stöd för vegetarisk skollunch verkar ha ökat över tid.
Svenska Yles analys av valkompasserna i tre politiska val visar att alla partiers kandidater, förutom Sannfinländarna, ställer sig allt positivare till en köttfri dag i skolorna.
Det är inom Vänsterförbundet, Socialdemokraterna och Samlingspartiet andelen kandidater som flaggar för vegetarisk skolmat har ökat mest.
I kommunalvalet 2017 stödde 43 procent av Sannfinländarnas kandidater helt eller delvis tanken om en vegetarisk dag i skolorna. I år har andelen sjunkit till knappt 34 procent. Sannfinländarna verkar alltså gå sin egen väg i fråga om vegetarisk kost.
Analysen utgår från Yles valkompasser inför riksdagsvalet 2011, kommunalvalet 2017 och kommunalvalet i år. Kandidaterna fick ta ställning till om det borde finnas minst en vegetarisk dag på veckomatsedeln.
Kandidaturvalet i ett riksdagsval skiljer sig från ett kommunalval och valkompassernas påståenden var inte identiskt formulerade. Man kan ändå dra slutsatsen att det politiska stödet för en "vegedag" i skolorna verkar ha ökat sedan början av 2010-talet.
I Yles valkompass inför riksdagsvalet 2011 höll ungefär hälften av alla kandidater helt eller delvis med om att en vegetarisk dag borde införas i skolorna, och lika många motsatte sig en sådan.
Sett till alla kandidater som svarat på valkompasserna verkar det inte ha skett några större förändringar mellan kommunalvalen 2017 och 2021. Båda åren stödde mer än två tredjedelar av kandidaterna påståendet. På partinivå syns ändå förändringen då alla partiers kandidater, med undantag för Sannfinländarna, nu är mera positivt inställda än i förra kommunalvalet.
Här kan du själv undersöka skillnaderna mellan partierna närmare.
Minst lika viktigt att äta tillräckligt
Många kommuner har redan infört vegetariska dagar och den politiska viljan verkar alltså ha ökat. Men många skolelever är fortfarande misstänksamma mot vegetarisk mat.
I Hangö är Anna-Lena Östman, servicechef inom kosthållet, oroad för att politikernas iver kring vegetarisk mat kan få motsatt effekt i skolorna.
– Det är redan nu svårt att få högstadieeleverna att äta vegetarisk mat. Om det från politikerhåll kommer krav på mer vegetarisk mat så står vi inför verkligt stora utmaningar att få eleverna att äta tillräckligt så att de orkar under skoldagarna, säger Östman.
Hangö har fyra helt vegetariska dagar under en sexveckorsperiod, andra dagar vegetarisk mat bara för specialdieter. Överlag har man märkt att matsvinnet är större under de vegetariska dagarna.
– Vi vill ha mätta barn som orkar koncentrera sig i skolan. Det är vår uppgift att få dem att äta, och då måste vi också beakta vad de faktiskt äter tillräckligt av, säger Anna-Lena Östman.
– Jag har uppfattat att det i huvudstadsregionen och de större städerna är vanligare att äta mer vegetariskt. Här i Hangö är det inte så, utan våra barn är vana vid så kallad "vanlig mat", alltså kött i någon form, säger Östman.
Ovana elever röstar med fötterna
Också i Borgå har det tagit tid att introducera den vegetariska dagen i skolorna. Nya rätter har försiktigt och stegvis lagts till på menyn.
– När vi bjuder på en ny maträtt så tar det 3-4 gånger innan eleverna vågar smaka. Speciellt utmanande är det med vegetariska såser där ingredienserna är blandade. Eleverna vill se vilka ingredienser maten består av, säger Sanna Nyman, som är produktionschef för Borgå lokalservice.
Våren 2019 testade Borgå stad att bjuda på vegansk mat i skolorna en gång i veckan. Maten innehöll bland annat bondbönor och "pulled havre", och inga animaliska råvaror som mjölkprodukter eller ägg. Matsvinnet blev så stort att man var tvungen att avbryta försöket.
– Våra elever var då inte redo för den smakvärlden. Under de veganska dagarna åt eleverna betydligt mindre. I högstadiet och gymnasiet röstade eleverna med fötterna och dök inte ens upp under matrasten, säger Sanna Nyman.
Eleverna känner igen en viss skepsis mot vegetariska råvaror.
– Många äter inte vegetarisk mat hemma. Det leder till att när någon ser att det är vegetariskt så ropar den "huj", säger niondeklassaren Jenny Lönnqvist i Borgå.
Samtidigt tror eleverna att skolorna i det långa loppet kan förändra vanorna i hemmen.
– Det är viktigt att vi i alla fall får smaka på vegetarisk mat i skolan, så att vi hemma kan lyfta fram det som ett exempel på något man gärna kunde laga ibland, säger Ronja Berntzen.
För mycket tal om "vegetariskt"
Svenska Yles analys av valkompasserna visar att kostfrågan inte bara hänger ihop med partitillhörighet.
Överlag är kvinnor mera positivt inställda till vegetarisk mat. I årets valkompass håller till exempel över 80 procent av kvinnorna – jämfört med knappt 60 procent av männen – med om påståendet "Skolorna bör servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan". Trenden är liknande inom de enskilda partierna.
Inställningen till vegetarisk mat kan ses som en form av identitetspolitik med koppling till hälso- och miljöfrågor. De Grönas kandidater har därför i alla de tre analyserade valkompasserna varit nästan helt eniga om att det ska serveras vegetarisk mat minst en dag i veckan.
Elever i Strömborgska skolan tycker att begreppet "vegetariskt" betonas för mycket när skolmaten diskuteras.
– Man behöver inte i onödan säga om en rätt innehåller kött eller inte. Jag äter den mat som jag får framför mig, säger åttondeklassaren Tino Rantamäki.
– De vegetariska rätterna borde vara så lika "normal mat" som möjligt. Istället för att säga "vegesås" kunde man säga "köttfärssås utan kött". Man borde lämna bort ordet "vegetarisk" som får många i vår ålder att backa, säger Ronja Berntzen.
Solsoppan hemligt vapen i Hangö
I Hangö tror Anna-Lena Östman att vegetarisk mat på lång sikt kommer att bli populärare, men att det kräver både tålamod och ett visst mått av listighet. Hon lyfter fram en vegetarisk purésoppa på potatis, morot, lök, grädde och ost som ett gott exempel.
– Dagisbarnen tycker jättemycket om "solsoppan" som vi kallar den. Också deras föräldrar har frågat vad vi lägger i soppan. Den har blivit en hit bland de mindre barnen, men i högstadiet är den inte alls populär.
– När de nuvarande dagisbarnen kommer upp i högstadieåldern så vet vi att vi har ett vegetariskt recept som alla gillar. "Solsoppan" är en riktig solskenshistoria för oss som jobbar i skolköket, säger Anna-Lena Östman.
I Yles valkompass 2021 fick kommunalvalskandidaterna bedöma påståendet "Skolorna bör servera endast vegetarisk mat minst en dag i veckan". I kommunalvalskompassen 2017 ingick ett likalydande påstående. Inför riksdagsvalet 2011 fick kandidaterna ta ställning till påståendet "Skolor och läroanstalter bör införa en vegetarisk dag på veckomatsedeln".
