Enligt forskningen hade 62 procent av de barn som placerades utanför sina hem en diagnos med en psykisk störning före de fyllde 18 år. Motsvarande siffra för andra barn var 18 procent.
– Det här resultatet visar att de som arbetar inom barnskyddet behöver ha ordentlig förståelse för hur man stöder den mentala hälsan hos barn och unga i det vardagliga livet, säger specialforskare Antti Kääriälä vid Institutet för hälsa och välfärd.
De vanligaste diagnoserna hos omhändertagna barn var olika depressions- och ångestsyndrom, beteende- och uppförandestörningar samt neuropsykiatriska störningar. Upptill 39 procent av barn placerade utanför hemmet hade en eller flera av de diagnoserna.
Forskningen visade också att unga som diagnosticerats med beteende- eller uppförandestörningar eller hade vårdats på sjukhus på grund av självskadebeteende oftare än andra blev omhändertagna.
Multiprofessionellt samarbete och stöd till föräldrarna viktigt
Enligt David Gyllenberg, biträdande professor vid Åbo universitet, har samarbetet mellan psykiatrin och barnskyddet en nyckelroll när det gäller vården av unga med svåra psykiatriska symtom.
Dessutom är stödet till föräldrar till barn med diagnoser viktigt.
– Evidensbaserad effektiv vård är alldeles för svårtillgänglig för barnfamiljer och unga som behöver stöd från barnskyddet, konstaterar Kääriälä.
Forskarna använde sig av data om specialsjukvård och placeringar utanför hemmet hos alla barn födda i Finland år 1997. I forskningen deltog förutom Institutet för hälsa och välfärd och Åbo universitet forskare från Östra Finlands universitet, Självständighetsjubileets stiftelse Itla och barnombudsmannen.
Forskningen har publicerats i tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry i början av juni.
