Sveriges regering föll på ett utredningsförslag om att tillåta marknadshyror för nybyggda bostäder.
Det vill säga ett system som mera påminner om det vi har i Finland.
Den 28 maj publicerade den Svenska webbtidningen Dagens Arena en nyhetstext om hur avregleringen av hyror i Finland har lett till stigande boendekostnader för hyresgästerna.
Förr hade också Finland en reglerad hyresmarknad. En hyresvärd kunde inte ta hur hög hyra som helst.
Men Finland avreglerade sin hyresmarknad i svallvågorna efter den stora ekonomiska krisen i början på 90-talet.
Byggda ägarbostäder gick inte åt på marknaden, och förvandlades till hyresbostäder.
Först gällde beslutet bara nya privata bostäder, men utvidgades efter några år till en mycket större del av hyresmarknaden.
Det har lett till oro i Sverige att en avreglering av hyresmarknaden också där med tiden kunde ha utvidgats från nybyggda till andra hyresbostäder.
Den svenska branschorganisationen Fastighetsägarna har rett ut att medelhyrorna i Finland under åren 1995–2000 ökade med 26 procent. I Helsingfors var ökningen 42 procent. Sedan dess har hyrorna stigit med 2–3 procent per år.
Tanken med att avreglera hyresmarknaden har varit att få fart på produktionen av hyreslägenheter. Fler hyreslägenheter hjälper till att hålla hyrorna nere då hyresgäster som bor i dyra lägenheter får billigare alternativ att flytta till.
Men Hannu Ruonavaara som är professor i sociologi vid Åbo universitet säger till Dagens Arena att utbudet av hyreslägenheter i Finland inte har ökat i takt med efterfrågan. Särskilt inte i stora städerna där behovet är störst.
Vänsterpartiet tog upp kampen
Läget i Sverige är emellertid betydligt värre än i Finland. I åratal har hyresnivån i Sverige bestämts i förhandlingar mellan hyresvärden och en hyresgästförening; oftast den mäktiga nationella Hyresgästföreningen.
Det har lett till hyror som i regel ligger under marknadspriserna. Som en följd av detta har fastighetsbolagen inte varit intresserade av att bygga nya hyreslägenheter.
Många känner till att bristen på hyreslägenheter länge har varit problematisk i Stockholmstrakten men i själva verket rapporterar 70 procent av alla kommuner i Sverige att de lider av bostadsbrist.
Regeringen hoppades att fria (läs: högre) hyror skulle få fart på bostadsproduktionen.
Men Vänsterpartiet ser annorlunda på frågan. Enligt Vänsterpartiet skulle högre hyror leda till ökad trångboddhet och fler vräkningar.
Och det är här Finland blir ett skräckexempel. I samband med att hyrorna i Helsingfors steg med över 40 procent steg också statens kostnader för bostadsbidrag.
Vänsterpartiet påpekar i en text på sin webbsida att den finska statens kostnader för bostadsbidrag i dag är åtta gånger högre per bostadsgäst än den svenska statens.
Om kostnaderna skulle stiga till samma nivåer i Sverige skulle statens utgifter öka med en större summa än vad hela svenska polisväsendet kostar. Pengar som Vänsterpartiet torrt konstaterar att skulle gå rakt i fastighetsägarnas fickor.
I det perspektivet är det inte överraskande att Vänsterpartiet har sett den förra regeringens utredning som ett beställningsjobb från fastighetsägarna.
Ett tillräckligt avskräckande scenario för att motivera en avpollettering av regeringen.
Roger Wessman: Finlands bostadspolitik bättre än Sveriges
I Finland håller nationalekonomen och företagaren Roger Wessman inte med det svenska resonemanget.
– Om det finns någon del av samhällspolitiken som är bättre skött i Finland än i Sverige så är det bostadspolitiken som i Sverige är en katastrof. Att införa marknadshyror är ett steg mot en vettigare bostadspolitik också för Sveriges del.
Samtidigt förstår han det politiska motståndet.
– Det finns en stor mängd människor som gynnas av en hyresreglering. De som gynnas är de som har en hyresbostad nu och betalar låg hyra. Sedan finns det en ideologisk aspekt:
– Om man tillåter hyrorna att stiga betyder det att hyresvärdarna kan göra pengar på att hyra ut. På vänstersidan i Sverige har attityden varit att hyresbostäder mera ska vara en offentlig nyttighet så som sjukvård.
Men stödet för hyresreglering är bredare än så. Också till exempel Sverigedemokraterna har motsatt sig marknadshyror.
– En ökad tillgång på hyreslägenheter skulle gynna personer som inte har en lång historia i Sverige, säger Roger Wessman.
En stor del av Sveriges befolkningstillväxt som bidrar till bostadsbristen bygger på invandringen.
Men de argument som används i debatten bygger ofta på ett vänsterresonemang som Roger Wessman inte håller med om.
– Poängen är ju att om man konstlat försöker hålla hyrorna nere med en hyresreglering där man sätter ett tak på hur höga hyror man får ta. Det taket är lägre än vad jämvikten skulle vara i en marknad med utbud och efterfrågan. Så skapar man en situation där det finns brist på hyresbostäder.
– Det finns fler som skulle vilja hyra till den hyresnivå som finns än det finns bostäder att erbjuda. Det leder till att de som redan har en hyresbostad gynnas. Sedan får man en kategori som inte får tag på en hyresbostad utan blir helt utan.
Enligt Roger Wessman stöder den svenska modellen inte låginkomsttagare.
– Tvärtom är det typiska att de som har hyresbostäderna är medelålders personer som redan hunnit längre i karriären och hunnit samla på sig pengar. I Stockholm är kön till en hyresbostad ungefär tio år. Studentbostad kan du få lite snabbare.
"Bostadsbidrag bättre än hyrestak"
Roger Wessman tycker att det har varit klokare att göra som i Finland. Efter hyresregleringen i början av 90-talet har Finland satsat på bostadsbidrag till låginkomsttagare.
– De pengarna delas på samma vilkor till alla. Har man låga inkomster får man bidrag. Det är mer jämlikt.
Enligt Roger Wessman motarbetar det finländska systemet mycket bättre en segregering på bostadsmarknaden.
– Bostadsbidraget gör det möjligt för låginkomsttagare att hyra bostäder i hus där det bor personer från olika samhällsklasser.
Samtidigt tycker Roger Wessman att Helsingfors och Finland är bra exempel på hur prisökningen har dämpats under de senaste åren då det har byggts mycket hyresbostäder.
Speciellt jämfört med läget i Sverige där det byggs mycket mindre än i Finland i förhållande till befolkningsökningen.
– Tack vare en fungerande hyresmarknad har investerare byggt nya hyreshus där var det har varit möjligt. Det har stävjat uppgången i hyror i utkanten av Helsingfors.
Det är bara i centrum som redan är färdigbyggt där priserna skenar i höjden.
– I Finland har vi ett överutbud på hyresbostäder. Tack vare kanske lite generösa bostadsbidrag hyr allt fler studerande ettor på fria marknaden. Sedan står egentliga studentbostäder tomma.
Men det "kanske lite generösa" bostadsbidraget hör ju just till de dragen i den finländska bostadspolitiken som väcker bestörtning i Sverige.
Men Roger Wessman tycker det är svårt att jämföra sociala bidragssystem i olika länder.
– Bostadsbidraget fungerar lite olika i Sverige och Finland. Om man vill jämföra kostnader borde man se på kostnaderna för hela socialskyddet.
Om man tycker att hyrorna i dag är för höga i Helsingfors ser Roger Wessman bara en medicin.
– Man måste lösa grundproblemet. Om fler personer ska ha råd att bo i Helsingfors är den enda möjliga lösningen fler bostäder. Om vi bara konstgjort pressar ner hyrorna får vi inte fler bostäder. Det som begränsar hur mycket vi bygger är hur mycket planerad byggnadsmark som finns tillgänglig. Det finns inte en politisk vilja att bygga mera i Helsingfors absoluta centrum.
