Av de sju aspirerande partierna som just nu på elektronisk väg samlar in de stödförklaringar som krävs för registrering av ett parti, har nationalistiska Sinimustaliike kommit längst.
De vill se ett etniskt Finland och kan beskrivas som en extremare variant av Sannfinländarna.
Lauri Rapeli som är forskningschef vid institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, är förundrad över att möjligheten att bilda ett registrerat parti via webbtjänst inte väckt större diskussion.
- Det finns olika åsikter om huruvida den elektroniska partiregistreringen är önskvärd utifrån ett demokratiskt perspektiv.
Fördelen enligt Rapeli är att det sänker tröskeln för folk att stödja nya partier, liksom att det blir lättare för de som är politiskt aktiva att grunda parti.
Men han ser också nackdelar.
- Finland har en stor partifragmentering i sitt partisystem, det vill säga vi har och har haft många partier. Nu blir de ännu fler, säger han.
Ett fragmenterat partisystem kan göra det svårare att fatta politiska beslut, påminner han.
Fyra kriterier att uppfylla
För att kunna ansöka om registrering av en förening i partiregistret ska fyra kriterier uppfyllas, enligt det som sägs i partilagen.
- För det första bör det vara en registrerad förening som strävar efter att påverka i statliga sammanhang, det vill säga att man har ett politiskt syfte.
Det säger Laura Nurminen, specialsakkunnig vid avdelningen för demokrati och offentlig rätt vid Justitieministeriet.
Partiets stadgar bör även säkerställa att demokratiska principer iakttas och att man har ett allmänt partiprogram där bland annat "principerna och målen för föreningens politiska verksamhet framgår".
- Och så ska man då ha minst femtusen stödförklaringar som man alltså nu från och med årsskiftet kan samla in via webbtjänsten Partiregistret.fi, säger Nurminen.
Ökar inte automatiskt antalet riksdagspartier
I Finland har vi 21 registrerade partier, nio av dem finns representerade i riksdagen.
- Efter andra världskriget är Finland bland de länder som har haft högst fragmentering i Västeuropa när det gäller partier. Så det har nog funnits alternativ redan tidigare, säger Lauri Rapeli.
Men, säger han, systemet med den nya webbtjänsten har varit i bruk endast ett halvår, så vi vet ännu inte vad detta betyder på den politiska kartan.
Om man tänker på hur lite som krävs för att idag kunna registreras som parti har vi nog sänkt tröskeln rejält
Forskningschef Lauri Rapeli
Laura Nurminen på Justitieministeriet ser å sin sida inte risken för fragmentering som särskilt stor.
- Man har sett detta som en möjlighet att grunda ett parti och via det ställa sig till förfogande som kandidat i val. Det betyder inte automatiskt att mängden partier i riksdagen skulle öka markant, säger hon.
För lätt att ge sitt stöd?
Det andra som Lauri Rapeli ställer sig fundersam till är ifall det nu blivit för lätt att ge sitt samtycke till ett aspirerande parti då man kan göra det elektroniskt.
- Det är en helt annan grej än att stå i ett gathörn och övertyga folk och få deras fysiska namnteckning, fylla i en blankett och föra till justitieministeriet.
Rapeli säger att han förstår att det systemet varit trögt och det är lätt att förstå att man viljat förnya det.
- Men frågan är om inte gränsen på femtusen stödförklaringar i så fall borde höjas. Jämför detta med exempelvis ett medborgarinitiativ som kräver femtiotusen stödförklaringar.
Dessutom, påpekar Rapeli, har Finlands befolkning vuxit sedan gränsen på femtusen namnteckningar fastställdes, vilket ytterligare talar för att gränsen borde höjas.
- Om man tänker på hur lite som krävs för att idag kunna registreras som parti har vi nog sänkt tröskeln rejält.
Men, säger Rapeli, det är en helt subjektiv bedömning om man tycker att det blivit för lätt.
Just på den punkten får han medhåll av Laura Nurminen.
- Det är upp till var och en hur man tycker, men vi ser det som en möjlighet för fler medborgare att göra sig hörda.
Extremhöger och miljöpartier
Man kan i realtid se hur många stödförklaringar de just nu sju aspirerande partierna får.
- Vi har önskat ha ett transparent system som gör det lätt för medborgarna att följa med vad som händer, säger Nurminen.
Tittar man på de partier som finns på listan ser man att de till största delen är extremvarianter av redan existerande partier.
- Man ser ett klart missnöje, speciellt då man läser deras partiprogram eller besöker deras hemsidor, säger Rapeli.
Han ser det ändå som osannolikt att dessa nya varianter av redan existerande partier skulle få någon reell makt, inte i alla fall på nationell nivå.
- Det behövs kända namn som ställer upp för små okända partier, och det har ingen av dem riktigt.
Två partier har sedan årsskiftet blivit registrerade som förening i partiregistret via webbtjänsten, Kristallpartiet och Öppna partiet.
- Bägge partierna hade uppställda kandidater i kommunalvalet, säger Nurminen.
Kalle Ankas parti?
Kalle Anka har fått många röster i politiska val genom tiderna.
Hur stor är då sannolikheten för denna röstmagnet att nu få ett eget parti, ifall någon börjar samla in stödförklaringar elektroniskt för ett sådant eventuellt parti?
Enligt Nurminen finns det en teoretisk möjlighet men hon påminner om att det ligger mycket arbete bakom för att få beviljat en ansökan om registrering av en förening i partiregistret.
- Det är nog inte något man gör lättvindigt, och hittills har vi inte fått in några ansökningar av så kallade skämtpartier, säger hon.
Rapeli tror dock att det finns en uppenbar risk för så kallade Kalle Anka-partier.
- Det är nog inte så oroväckande för samhället i stort men om man får för sig att bilda ett parti bara på skoj så tror jag nog att det kan gå. Månne vi inte kommer att få se sådana försök.
Så Rapeli tror på Kalles chanser?
- Jo, och han kan ännu öka sitt stöd om han lyckas engagera de som brukar rösta på honom. Det har ju inte varit möjligt hittills men med det nya systemet så blir det mycket lättare.
