Angreppen på häggarna börjar vanligen synas efter att häggen har blommat klart på våren. Då täcks häggarna, ibland mer och ibland mindre, in av en vit slöja.
Det är häggspinnmalens larver som spinner bon åt sig, och bona har det karakteristiska vita och luddiga utseendet. I bona bildar larverna sedan puppor och där kläcks också senare de färdigutvecklade fjärilarna, som är små och har vita vingar med svarta prickar på.
– Larverna spinner in grenar av häggen som ett skydd mot insektsätande fåglar, säger Magnus Östman, chefredaktör för Finlands Natur.
De år som det finns riktigt mycket larver kan häggarna se riktigt spöklika ut. Larverna spinner in nästan hela trädet och samtidigt kaläter de häggen så att bladen stryker med.
Men man behöver inte vara väldigt oroad för sin hägg.
– Häggen kan återhämta sig redan samma sommar och utveckla nya skott med nya fräscha blad, säger Östman.
Oftast överlever alltså häggarna.
– Men om det blir flera på varandra följande år med massförekomster av häggspinnmalsangrepp så kan det gå dåligt, säger Östman.
Häggspinnmalen angriper i regel bara hägg, säger Magnus Östman. Det finns andra spinnmalsarter som angriper andra träd.
– Närliggande träd kan ändå få sin beskärda del av den vita spånaden, men larverna äter vanligen inte andra blad än häggens.
I den östliga delen av Östnyland hör det här året inte till det värsta vad gäller mängden häggspinnmal. Men Magnus Östman säger att det antagligen är ett sådant år på kommande, kanske redan nästa vår.
– Man ska inte bli förvånad om häggarna ser spöklika ut nästa vår.
Östman säger att naturen vanligen reglerar sig själv så att det blir en rytm med ömsom mycket och ömsom mindre häggspinnmal. Häggspinnmalens larver kan nämligen drabbas av parasiter som äter upp larverna inifrån och därmed minskar på stammen.
