Det är doktoranden Katariina Pärnänen som i sin avhandling kommit fram till sambandet mellan modersmjölksersättning och resistenta bakterier, på vilka antibiotika inte biter.
De nyfödda, i vars föda ersättning ingår, har cirka 70 procent mer resistenta bakterier i tarmfloran än barn som ammats.
Antibiotikaresistenta bakterier i tarmfloran behöver inte nödvändigtvis ha någon betydelse för barnets hälsa, så länge barnet är friskt, förlossningen har gått bra och det inte finns något skäl för kirurgiska ingrepp.
Sjukdom innebär risk
Problem kan uppstå om barnet blir långvarigt sjukt, behöver antiobiotika eller sjukhusvård.
– Redan nu kan man se att det kan vara ytterst svårt att hitta fungerande antibiotiska preparat för prematurer som får intensivvård.
Pärnänen konstaterar att barn som inte alls får modersmjölk är försvarslösa och kan jämföras med vuxna som lider av immunbrist.
Antibiotikaresistens dödar uppskattningsvis 200 000 spädbarn globalt varje år.
– Superbakterierna verkar gilla modersmjölksersättning medan nyttiga bifido- och mjölksyrebakterier gillar bröstmjölk. Bröstmjölken innehåller bland annat sockerarter, som barnet själv inte kan producera, och som ökar motståndskraften. Barnet får också antikroppar via bröstmjölken.
Pärnänen: Öka bröstmjölkens andel i födan
Ersättningarna i sig innehåller inga bakterier och produktionen övervakas noggrant i Finland, säger Pärnänen.
Hon uppmanar ändå föräldrar som har matat sitt barn med ersättning att ta det lugnt och inte gripas av panik
– Det är på inget sätt livsfarligt, så länge barnet är friskt. Men jag uppmanar ändå föräldrarna att öka på bröstmjölkens andel i barnets föda, om det bara är möjligt.
Med tiden minskar risken för att barnet insjuknar allvarligt - barnets bakterieflora förändras och påminner vid två års ålder om bakteriefloran hos en vuxen.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yles artikel Väitöstutkimus: äidinmaidonkorvikkeella yhteys antibioottiresistenttien bakteerien määrään vauvojen suolistossa. Översättningen gjord av Sara Langh.
