Artikeln är över 3 år gammal

Fortfarande stor brist på personal vid äldreboenden: "Finns inte tillräckligt många som vill jobba i branschen"

En utredning som Institutet för hälsa och välfärd THL har gjort visar att antalet närvårdare och sjukvårdare som jobbar inom heldygnsvården för äldre inte har ökat, trots den lagändring som skulle hjälpa upp antalet vårdare.

Närvårdare hjälper äldre person att äta.
Varken närvårdarna eller sjukvårdarna har blivit fler inom heldygnsvården för äldre. Bild: Lehtikuva

Den lagändring som genomfördes 2020 slog fast att antalet vårdare stegvis ska ökas inom heldygnsvården och slutligen vara 0,7 anställda per klient – det vill säga sju vårdare på tio åldringar.

När lagen trädde i kraft den 1 oktober 2020 var personaldimensioneringen minst 0,5 anställda per klient och från 2021 är dimensioneringen minst 0,55 vårdare per äldre.

Från början av år 2022 är dimensioneringen minst 0,6 anställda per klient och i april 2023 ska personaldimensioneringen uppnå målet och vara minst 0,7 anställda per klient.

Enligt THL:s utredning uppfylls lagens skrivningar inte. I nuläget underskrider 40 procent av enheterna den dimensionering som börjar gälla efter bara drygt tre månader, i början av år 2022.

I maj 2021 underskred tio procent av enheterna eller 158 enheter den rådande dimensioneringen på 0,55 vårdare per person.

I 53 enheter låg antalet vårdare under den dimensionering som gällde för fjolåret (0,5 vårdare/klient).

De anställda har blivit fler – men antalet vårdare har inte ökat

I november 2020 uppfyllde sex procent av vårdenheterna inte de minimikrav för personaldimensionering som lagen kräver.

Sari Kehusmaa, ledande expert vid THL, säger att utredningen visar att det har blivit allt svårare att rekrytera vårdare.

– Antalet närvårdare och sjukvårdare har inte ökat inom heldygnsvården av äldre, i stället har gruppen som hjälper vårdarna och som har mer assisterande uppgifter vuxit, säger Kehusmaa.

Institutet för hälsa och välfärd säger att om rekryteringsproblemen fortsätter är risken att vårdenheterna går över till att ta emot färre klienter - på så sätt blir personaldimensioneringen rätt.

Sari Kehusmaa säger vidare att utöver att öka antalet vårdplatser för när- och sjukvårdare är det skäl att fundera på hur de vårdare som nu är knutna till coronavården kan fås tillbaka till äldrevården.

De behövs inom äldrevården om regeringsprogrammets målsättning på 0,7 vårdare per klient ska uppnås, säger Kehusmaa.

Akut brist på närvårdare

I Jakobstad har äldreboendena för tillfället tillräckligt många anställda. För att klara av nästa års krav på 0,6 vårdare per klient har staden planer på att anställa fler vid några boenden.

– Vi har så många ordinarieanställda som lagen kräver, men vi har stor brist på vikarier. Vi kommer att behöva betydligt fler sjukskötare och närvårdare i framtiden, framför allt närvårdare, säger Marketta Koskela, chef för äldreomsorgen i Jakobstad.

Precis som THL:s utredning visar har det enligt Koskela blivit svårare att hitta vårdare som är intresserade av att jobba inom äldrevården.

– Det finns inte tillräckligt många som är villiga att komma och jobba. Vi diskuterar mycket med skolorna hur vi kan locka fler till vårdutbildningarna och till själva branschen.

Det är redan svårt att rekrytera personal till äldreboendena och om två år förväntas alltså personalresursen vara ännu större, 07 vårdare per boende.

– Vi hoppas att vi klarar av det. Vi jobbar för att fler ska utbilda sig, framför allt till närvårdare, säger Marketta Koskela.