Regeringens budgetproposition gav inte kommunerna något stort tillskott, trots att det ännu nyligen hette att staten frikostigt stöder dem och ersätter alla kostnader för nya uppgifter.
Enligt Kommunförbundet skär staten i praktiken i statsandelarna som riktas till kommunerna. Prognoserna ser inte bra ut för kommunekonomin.
Skötseln av coronaviruspandemin och vårdskulden tär på resurserna och fältet får enligt Kommunförbundet själv stå för en del av kostnaderna för nya uppgifter.
– Efter de goda åren, som coronatiden överraskande var för kommunekonomin, kommer vi att gå mot ett sämre år och sämre tider, säger chefsekonom Minna Punakallio.
Nedskärningar i servicen ett reellt hot om inte finansiering fås
Om finansieringen för nya uppgifter, som till exempel utvidgningen av läroplikten, är för knapphänt så lägger kommunerna till egna pengar.
– Om det inte finns tillräckligt med annan ersättande inkomst för de ökande kostnaderna så står kommuninvånarna inför höjda skatter eller nedskärningar i servicen, säger Punakallio.
Ekonomin är inte den enda utmaningen. Personalbrist är ett verkligt problem på kommunfältet.
Inom vården är läget svårt och i många små kommuner kämpar man med att hitta planläggare som ska ersätta de som går i pension. I södra Finland råder det brist på behörig personal inom småbarnspedagogiken.
– Det påverkar våra möjligheter att ge kvalitativ service. Vi hoppas att staten skulle göra sin del och öka på utbudet av utbildningsplatser, säger stadsdirektören i Grankulla, Christoffer Masar.
Vårdreformen är ett jätteprojekt som tar tid och energi
Samtidigt som kommunerna ska erbjuda en fungerande service nästa år måste de förbereda sig för vårdreformen.
Kommunerna blir om ett drygt år av med största delen av social- och hälsovården, samtidigt som skatteintäkterna minskar och beroendet av statligt stöd ökar.
Många frågar sig vad det betyder för självständigheten och möjligheterna att själv ta väl hand om ekonomin.
I Grankullas fall har statsandelarna hittills stått för en obetydlig del av budgeten. Snart stiger de till tiotals procentenheter av helhetsbudgeten.
– På längre sikt är det stora frågetecknet vad det betyder att vara så statsandelsberoende. Det är en stor ändring, säger Christoffer Masar.
Andra saker blir viktigare i framtiden
Kommunforskaren och universitetslektorn vid Tammerfors universitet, Jenni Airaksinen säger att det blir intressant att se hur kommunerna utformar sin nya roll då ansvaret för vården försvinner.
– Det handlar om hur de ska främja kommuninvånarnas välfärd med andra metoder, bland annat genom bildningen, fritiden och markanvändningen.
Enligt Airaksinen är utgångspunkten för de stora reformerna och förändringarna att kommuninvånarna inte ska drabbas i form av nedskärningar.
– Man får hoppas att de leder till bättre och mer välriktad service, också på områden där det finns utmaningar.
Kommunfolket möts på onsdag och torsdag för den årliga kommunmarknaden.
