Den här veckan infaller den årliga nationella Spillveckan. Under veckan vill man uppmärksamma det matsvinn som uppstår i hela livsmedelskedjan, från produktion till konsumtion.
Enligt Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC slängs årligen cirka 360 miljoner kilo mat i Finland. Omkring en tredjedel av svinnet kommer från hushållen. Det är mer än den mat som kastas inom livsmedelsindustrin eller handeln.
Sofia Grynngärds som är hushållsrådgivare på Marthaförbundet säger att vi inte alltid är så bra på att planera våra matinköp. Därför blir det svinn.
– Man har kanske inte riktigt tänkt ut vad man ska handla. Sedan lockas man också av specialerbjudanden och tänker att man ska äta på ett visst sätt, mycket frukt och grönsaker, och sedan gör man ändå inte det, säger Grynngärds.
Sofia Grynngärds säger att planering och inventering av skafferiet och kyl och frys kan hjälpa en att minska svinnet.
Väger den mat som slängs varje dag
Inom kosthållet i Jakobstad är principen långt den samma, säger avdelningschef Carina Svanbäck. Man gör sitt bästa för att köpa in och tillaga just den mängd mat som behövs.
– Varje dag väger vi den mat som skrapas av tallrikarna eller blir kvar i formarna. Det har vi gjort i många år. Och vi följer upp matsvinnet varje månad, säger Svanbäck.
Det är Alerte, stadens bolag för underhålls- och stödtjänster, som sköter om kosthållet. I tillredningsköket i stadens högstadium tillagas den man som äts i skolor och daghem runtom i staden.
Det handlar om ungefär fyra tusen portioner per dag. Köttet och fisken tillagas där medan ris, potatis och pasta kokas i utdelningsköken i skolorna.
Informationen om matsvinn matas in i ett dataprogram. På så vis vet man hur mycket mat man ska beställa till varje skola och daghem nästa gång. Speciellt viktigt är det att hålla koll på matsvinnet när man inför nya maträtter och på hösten när skolan börjar, säger Carina Svanbäck.
Restdagar för den som inte gillar att planera
Om man inte en person som gillar att planera i detalj hur man ska äta så kan man i stället införa restdagar, tipsar Sofia Grynngärds.
– De dagarna använder man den mat som finns i skåpet. Då får man vara lite kreativ och utmana sig själv att inte slänga sådant som är ätbart. Det här blir man bättre och bättre på ju oftare man gör det, säger Grynngärds.
En annan bra idé är att försöka använda hela råvaran. Exempelvis går det mycket bra att äta stammen på en broccoli strimlad i en soppa, medan buketterna används i en wok.
Stjälken på dillen kan också ätas och vill man inte äta den direkt kan man frysa ner resterna.
Grynngärds säger att frysen är hennes vän när det gäller att stoppa svinnet.
– Rester av tomatpuré och kokosmjölk kan också frysas ner. Jag fryser också ner pumpa i tärningar när jag gör soppa. Men det är klart att det man fryser in ska man också se till att använda senare och inte bara flytta sina rester till frysen, säger Grynngärds.
Av lite hängiga grönsaker kan man fortfarande laga sallad om man sköljer dem i kallt vatten. Bruna bananer kan bli plättar eller smoothier. Eller så kan de frysas ner och användas i efterrätter. Bruna bananer har en god sötma.
Torrt bröd blir krutonger eller fattiga riddare och överblivet ris kan fräsas tillsammans med lök och grönsaker och blir en wok tillsammans med lite överblivet kött.
Svinnet i Jakobstad fortsätter att minska
Inom kosthållet i Jakobstad har man blivit mycket bättre på att beräkna åtgången, så svinnet har minskat. Och fortsätter minska.
– Hur mycket svinn det blir beror ju också på om barnen gillar en maträtt eller inte. Men kökspersonalen har lärt sig vilka rätter som är barnens favoriter och anpassa beställningarna efter det, säger Svanbäck.
Det finns en rätt som vi lagar väldigt mycket av och av den blir nästan inget kvar på tallriken eller i formen. Det är risgrynsgröt.
Carina Svanbäck, kosthållschef i Jakobstad
Barnen är ganska så duktiga på att äta upp den mat de tagit på tallriken, säger Svanbäck. Men om det är en ny rätt så kan det ju hända att barnen tar mer än de äter om det inte råkade vara så gott som de tänkt sig.
– Men det finns en rätt som vi lagar väldigt mycket av och av den blir nästan inget kvar på tallriken eller i formen. Det är risgrynsgröt, säger Svanbäck.
Köttet kan inte värmas på nytt
I och med att man i Jakobstad använder sig av cook and chill-metoden kan köttet, fisken eller kycklingen som lagats i centralköket inte värmas flera gånger.
– Därför är det extra noggrant med mängderna. Men potatisen, riset eller pastan som kokas ute i utdelningsköken kan man ta till vara och servera nästa dag.
Om man kokat för mycket potatis kan den stekas.
– Det handlar om ekonomi men också om att ta vara på maten, det är viktigt för oss, säger Carina Svanbäck.
I Jakobstad har man tagit eleverna med sig i kampen mot svinnet. I högstadiet har man haft kampanjer där man satt upp lappar som informerat eleverna om hur mycket mat som kastas bort och vad den maten är värd.
– Vi informerar också eleverna i högstadiet. De är så stora att de vet vad maten kostar. Vi har blivit bättre på att minska svinnet men jobbar vidare, säger Svanbäck.
Kolla noggrant på märkningen
En fråga som Marthaförbundet ofta får är hur man ska tänka kring datummärkningar. Kan man äta mat vars bästföredatum gått ut?
– Det gäller att skilja på bästföredatum och sista förbrukningsdag. Den senare ska man i regel hålla om man inte har väldigt goda kunskaper om maten. Bäst före är bara ett riktgivande datum som visar när varan är som bäst, säger Sofia Grynngärds.
Det gäller att lära sig att använda sina sinnen för att avgöra vilken mat som är ätbar. Jag tror att vi småningom blir bättre på det här.
Sofia Grynngärds, hushållsrådgivare på Marthaförbundet
Det gäller det att titta noggrant och lukta på matvaror som tacosås eller mjölk. Exempelvis syrade mjölkprodukter och ägg är varor som står sig länge.
Och ett skämt ägg känner man igen på lukten när man knäcker det.
– Det gäller att lära sig att använda sina sinnen för att avgöra vilken mat som är ätbar. Jag tror att vi småningom blir bättre på det här, säger Grynngärds.
