Artikeln är över 3 år gammal

Fantomen och Kalle Anka syns i vårt dagliga språk - språkpodden listar de bästa exemplen

Långtbortistan, läskeblask och djungelordspråk. Språkpodden Näst sista ordet samlade in ord och uttryck från serietidningar som publiken använder i sitt vardagliga språk. Serietidningsfantasten och artisten Axel Åhman gästar podden och utser sitt favoritord.

En hög av serietidningar ligger utspridda. I mitten ligger en svart plasflaska med etiketten "Läskeblask".
Kalle Anka, Fantomen och Asterix är publikens tre favoriter som tydligt färgat vårt språk. Bild: Frida Lönnroos

Artisten och författaren Axel Åhman är en stor serietidningsfantast. Han har bland annat en tatuering som föreställer Kapten Haddock på sin arm.

– Jag har alltid haft en passionerad relation till serietidningar. De har också påverkat mig i mitt sätt att se på en berättelse. Jag ser ofta en story i bilder i mitt huvud och det kan bero på att jag har läst så mycket serietidningar i mina dagar, säger Axel Åhman från humorgruppen KAJ.

Åhman har ett speciellt förhållande till Tintin och särskilt till alla bevingade uttryck Kapten Haddock har kommit med, som till exempel “anfäkta och anamma” och “bomber och granater”.

– De här uttrycken är ändå inte sådana som jag använder mig av i mitt vardagliga språk, men ett uttryck som jag däremot använder kommer från Kalle Anka. Jag brukar ibland säga “jag är en rättskaffens anka” när jag vill understryka att jag inte har gjort något illa, säger Åhman.

Språkpodden Näst sista ordet bad publiken sända in ord och uttryck de använder från serietidningar. Resultatet är närmare 150 kommentarer på Svenska Yles Facebook-sida.

Axel Åhmans uppdrag blir att utse en favorit bland publikens bidrag.

– Det här är en ärofylld uppgift.

Fantomen och Kalle Anka syns i vårt språk - författaren och serietidningsfantasten Axel Åhman gästar podden
Visste du att ordet "bautastor" egentligen kommer från Asterix och Obelix? Hör mer om hur serietidningar påverkat vårt språk i veckans avsnitt av Näst sista ord. Artisten Axel Åhman gästar i egenskap av serietidningsfantast.

I veckans avsnitt av språkpodden hör du hela diskussionen om språket i serietidningar, men här hittar du ett urval av publikens kommentarer varav Axel fick välja sin favorit.

Pengabinge och läskeblask – Kalle Anka dominerar bland publikens bidrag

Ord och uttryck från Kalle Anka dominerar bland publikens kommentarer. Speciellt tre ord nämns ofta: Långtbortistan, läskeblask och uschiamej.

Här kommer andra ord och uttryck publiken använder från Kalle Anka:

“Jag brukar säga att det är tomt i min pengabinge.

Heidi

“32:a septober (Farbror Joakim skrev under ett kontrakt med detta datum, antagligen för att det sku kunna ogiltigförklaras senare).”

Anders

“Vubbelförknysare – för alla konstigheter jag inte förstår mig på i bilmotorn.”

Peter

“Turistorten Costa Va De Ville.”

Christina

“Hälsohemmet Hälsa hem.”

Tony

Axel Åhman sitter i en soffa med en dator och tittar in i kameran.
Författaren och artisten Axel Åhman är en serietidningsfantast. Han har Kapten Haddock tatuerad på vänstra armen. Nu gästar han språkpodden Näst sista ordet för att diskutera hur serietidningarna påverkat vårt språk. Bild: Five Corners Production

Fantomen syns i vårt vardagliga språk

Också Lee Falks skapelse Fantomen har färgat mångas språk. Fantomen har dessutom gett upphov till ett officiellt ord i svenskan.

Ordet djungeltelegraf började användas i svenskan på 1960-talet för att beskriva “förmedling av nyheter från person till person”.

Typiskt för språket i Fantomen är uttryck och ordspråk som beskriver hur tuff Fantomen är som motståndare. De här uttrycken syns också i publikens kommentarer.

“Det är ingen hund, det är en bergsvarg.”

Lennart

“Det händer ibland att Fantomen går som en vanlig man på stadens gator.”

Sune

“När jag tycker att jag har sagt något klokt brukar jag tillägga att det här är ett gammalt djungelordspråk.”

Mikael

“När Fantomen springer står blixten stilla.”

Christer

“Ett av uttrycken har fått ge upphov till mina egna varianter ”när Fantomen fiser luktar hela djungeln illa” eller ”när Fantomen fiser står vinden stilla”. De här använder jag när en grupp människor pratar strunt eller tror på foliehattar.”

Thorbjörn

Asterix är bauta

En tredje favorit hos publiken är Asterix.

“Obsalut ferpekt!, sade Obelix när han var rejält berusad.”

Tommy

Det ord i svenskan som förknippas mest med Asterix är sannolikt “bauta”. Ordet bautas ursprungliga betydelse är minnessten. Men i och med användningen i Asterix har ordet bauta fått en ny betydelse.

Bauta fick i Asterix betydelsen bautasten och i svenskan blev ordet bauta synonymt med stor. Nu använder många bauta som en förstärkning i till exempel ord som bautastor, bautamage och bautaportion.

Annars kryllar Asterix av latinska ordspråk och talesätt. Ibland är de autentiska uttryck från historiska personer och ibland är de modifierade eller påhittade. Ett av de talesätt som förekommer frekvent är: De är inte kloka, de där romarna.

“O tempola o moles – sagt av en sjörövare som inte kunde säga r. Det korrekta uttrycket är “o tempora o moles” och betyder “o tider, o seder”.”

Paulina

Axel Åhman väljer vubbelförknysare

Axel Åhmans uppgift blev att bland de här orden och uttrycken utse en favorit som han kan tänka sig att ta in i sitt aktiva ordförråd.

– Det ord som tilltalar mig mest är vubbelförknysare. Man fattar direkt vad det ungefär handlar om. Man öppnar motorhuven på bilen och känner sig handfallen. Det finns en beställning på ett ord som vubbelförknysare i dag.

Men utöver sin favorit delar han också ut ett hedersomnämnande.

– Det vill jag ge till uttrycket “det är ingen hund, det är en bergsvarg”. Jag tilltalas av “pappahumorn” i Fantomen och det här uttrycket passar bra in i den kategorin, motiverar Axel Åhman.

Nu får vi vänta och se. Inte omöjligt att det en dag dyker upp en låt av KAJ där ordet vubbelförknysare ingår.