Finland står inför ett historiskt val i januari som kräver breda kunskaper av kandidaterna, inte minst inom offentlig förvaltning, social- och hälsovård, räddningsväsendet och ekonomi.
Välfärdsområdesvalet är ett centralt led i den reform som ska ge oss en ny förvaltningsnivå med ett nytt, folkvalt fullmäktige.
Därför har Yle Östnyland frågat några partier hur de förbereder sig inför välfärdsområdesvalet som förrättas söndagen den 23 januari 2022.
I områdesvalsprognosen som Yle har gjort (på finska) tror de mindre kommunerna att de stora städernas politiker ska roffa åt sig makten i vårdlandskapen.
Vilka är partiets främsta avsikter och mål i välfärdsområdesvalet?
- I Östnyland är ju målet självklart att vara största parti inom området och att vara med och jobba för att förändringen som är stor och för många skrämmande och flummig blir så bra som möjlig, säger Hanna Lönnfors, kretsordförande för Svenska folkpartiet i Nyland.
Mer konkret önskar Lönnfors närliggande service och tjänster på olika områden på två eller flera språk.
- Och att man också garanterar den sociala sidan, att det finns förebyggande arbete som rådgivning och skolhälsovård även i framtiden och lättillgänglig, säger Lönnfors.
Lönnfors betonar också räddningsverkets och de frivilliga brandkårernas betydelse som är väldigt viktig i hela regionen.
- Fast det här valet känns främmande så handlar det om allt från barn till äldre, sådant som är nära som åldringsvård och elevvård. Det är inte något som händer långt borta eller för någon annan, utan det berör allas våra liv, säger Lönnfors.
Samlingspartiet hoppas också på ett så starkt mandat som möjligt för att driva genom reformen och ser att partiet har rätt stark ställning i östra Nyland efter kommunalvalet.
- Den första viktigaste uppgiften för de fullmäktigeledamöter som väljs i januari är att försäkra att reformen förverkligas och genomförs på bästa möjliga sätt, säger Janne Pesonen, verksamhetsledare för Samlingspartiets krets i Nyland.
För Samlingspartiet betyder det att social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna tryggas, men också att det sker ekonomiskt hållbart.
Även inom Socialdemokraterna ser man nära och kvalitativa tjänster inom social- och hälsovården som orsaker att engagera sig i valet.
- Nog är det ju att trygga tjänster åt alla och att kunna förbättra tjänsternas kvalitet. Det är åtminstone dom målsättningar som jag ställer upp med, säger Jan Nyström, ordförande för Borgå svenska socialdemokrater.
Nyström känner inte till att partiet än så länge skulle ha gjort upp ett program inför områdesvalet. Nu är man i alla fall inne i fasen att söka kandidater.
- Det är ju viktigt att berätta för människor vad det här handlar om, att det här är ett hurja viktigt val. Det handlar om halva kommunens pengar och tjänster och alla de viktigaste tjänsterna från människornas vardag, säger Nyström.
Nyström oroar sig för en låg röstningsaktivitet i regionen och det viktigaste just nu är att informera om valet och reformen.
Även för Sannfinländarna är målet att få platser i det nya välfärdsområdesfullmäktige.
- Det viktigaste målet är förstås att få vara med och besluta i den nya organisationen med bästa möjliga valresultat, säger fullmäktigegruppens ordförande, Kevin Servin från Sannfinländarna i Borgå.
Välfärdsområdet får inte bli ett centraliserat område.
Sonja Hällfors
Även inom Centern betonar man tillräckligt med stöd och kvalitativ vård i livets alla skeden.
- Vi vill värna om att man får kvalitativ vård i de östnyländska rådgivningarna och familjetjänster i rätt tid av livet. Äldrevården måste vara human och kvalitativ, och det ska vara möjligt att tillräckligt snabbt få tid till tjänster för psykisk hälsa, säger Sonja Hällfors, kretsordförande för Centern i Nyland.
Hällfors betonar också att tjänsterna inom välfärdsområdet inte får centraliseras.
- Vi kräver att grundläggande basservice också finns i östra Nylands minsta kommuner. Det ska finnas en social- och hälsovårdscentraler (sote-piste) i alla kommuner, säger Hällfors.
Socialdemokraterna delar synen på tjänster för alla i hela regionen.
- Här i Östnyland är ju Borgå den största kommunen, men vi måste se till att tjänsterna finns tillgängliga också på de mindre orterna. Jag tror att vi kan utveckla och förstärka dem och det är viktigt att de anställdas rättigheter beaktas i den här omvandlingen, säger Nyström.
Vilka frågor väcker mest oro eller glädje?
- Visst oroar det om det finns tillräcklig ekonomi och intresse för det förebyggande, att man faktiskt tar hand om allt. Om man mår illa så att man med låg tröskel och lättillgängligt får olika slags terapier, som ergo- och talterapi och psykiska tjänster, säger Hanna Lönnfors.
Oron för hur kommunerna ska klara sig ekonomiskt delas också av Hällfors och Pesonen.
- Inom kommunerna oroar man sig för hur ekonomin ska räcka till när hela reformen väl är genomförd, säger Hällfors.
- Den största oron inom social- och hälsovårdssektorn är hur vi får pengarna att räcka till. Befolkningen åldras ännu en tid framöver och behovet av tjänster ökar, men pengarna för dessa ökar inte nödvändigtvis. säger Janne Pesonen.
Pesonen betonar att orosmomenten ser olika ut i olika delar av välfärdsområdet. I mindre kommuner oroar man sig för om lokala tjänster blir kvar.
- Jag är inte själv oroad över det här. När vi verkställer reformen på ett ekonomiskt förnuftigt och hållbart sätt kan vi trygga tjänsterna även i de delarna av Östnyland som ligger längst österut.
Men hur höga blir kostnaderna och hur utbudet av tjänster påverkas om reformen inte kan genomföras på ett ekonomiskt hållbart sätt är frågor Pesonen hör inom partiet och bland folket.
- Det som väcker oro är att målen för reformen inte verkar uppfyllas. För ungefär 15 år sedan när reformen förbereddes, var målet att sänka kostnaderna och förbättra tjänsternas tillgång. Nu ser det ut som om ingetdera målet uppfylls, kostnaderna ser ut att rymma iväg och det finns inga garantier för tillgången till tjänster, säger Kevin Servin.
Har partiet en syn på samverkan mellan välfärdsområdet och de östnyländska kommunerna?
- Det kan ju inte bli tal om deloptimeringar, att det blir motsättningar mellan intressena mellan välfärdsområdet och kommunerna. Det är lagarbete som måste ske mellan dessa två olika instanser där kommunerna ansvarar för det förebyggande, säger Jan Nyström.
Janne Pesonen hoppas på en mycket aktiv växelverkan mellan välfärdsområdet och kommunerna.
- När tjänsterna flyttar från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdet finns fortfarande gränsöverskridande områden kvar, som till exempel hur tjänster ska utvecklas och förbättras. Där är både städer och kommuner fortfarande centrala aktörer och inte åskådare fast välfärdsområdet bär det största ansvaret, säger Pesonen.
Städer och kommuner är fortfarande centrala aktörer och inte åskådare fast välfärdsområdet bär det största ansvaret
Janne Pesonen
Sonja Hällfors anser att samarbetet mellan kommunerna och vårdlandskapet från första början måste svetsas ihop till sin fulla potential.
- Breda axlar behövs inom social- och hälsovården och det är bra att Nyland är uppdelat i fyra välfärdsområden. Vi förväntar oss ett gott samarbete med vårdlandskapet Östra Nyland, säger Hällfors.
Hällfors antar att det krävs en stor arbetsinsats för att få invånarna att känna att det nya välfärdsområdesfullmäktige också är deras eget.
- Det är ju precis det som det är fråga om, att betjäna medborgarna på bästa tänkbara sätt.
Kevin Servin är oroad för att politikernas inflytande inte kommer att vara tillräckligt stark inom den nya organisationen.
- Tyvärr ser det ut som om fullmäktige långt kommer att styras av tjänstemännen och att den självständiga beslutsfriheten blir ganska liten. Fullmäktige har visserligen stor betydelse för de östnyländska kommunerna eftersom det beslutar om social- och hälsovårdens verksamhet som kommunerna tidigare ansvarade för, säger Servin.
Har det varit lätt att hitta kandidater och namnstarka sådana?
- Onekligen väcker ett nytt val många frågor, men jag tror att kandidater har börjat anmäla sig. Centern fastställer sina kandidater på kretsmötet den 30 oktober, säger Hällfors.
Hittills har de som lyckats bra i kommunalvalet för avsikt att ställa upp, men Hällfors har inte noterat kändisar.
- I det här skedet har det varit relativt lätt att få kandidater. Sedan beror det beror på vad man menar med namnstark, men till exempel Sanna Kurki, Askolas fullmäktigeordförande är uppställd, säger Servin.
Janne Pesonen gläder sig över att intresset för valet är stort inom partiet och att medlemmar ställer upp som kandidater, trots misstankar om att röstningsaktiviteten bland finländarna kan bli låg.
- Våra politiker har nu börjat vakna till liv och inser att ett val närmar sig. I Östnyland kommer vi att få ihop en full lista med 73 kandidater till december. Jag är speciellt glad över kandidaterna är centrala aktörer i sina städer och kommuner, säger Pesonen.
- Nog har vi bland de största som har fått mest röster i Lovisa, till exempel Otto Andersson och stadsstyrelsens viceordförande Elin Blomqvist-Valtonen i Borgå och en stor del av Borgås fullmäktigegrupp är redan med i det här skedet, säger Lönnfors.
Både inom Samlingspartiet och Svenska Folkpartiet har man diskuterat för och nackdelar med att fullmäktigeledamöter ställer upp i välfärdsområdesvalet.
- För tillfället är tanken att folk ska hinna med både och. Listan kan inte vara helt samma som fullmäktigegruppen, utan man måste få med nya och sakkunniga inom området. En bred lista med bred kunskap, säger Lönnfors.
Kunskap behövs när vårdlandskapet grundas
Det är inte nödvändigtvis en bra sak om uppdragen blir för tidskrävande och att den politiska makten på olika nivåer koncentreras till färre personer.
Pesonen ser det som en viktig fråga att ta upp, men snarare inför följande val 2025, när välfärdsområdesval och kommunalval ordnas samtidigt.
- Nu skapar vi en ny och massiv förvaltningsnivå. Vi ska flytta ekonomiska resurser och administrationen för viktiga grundtrygghetstjänster från en nivå till en annan. Jag ser det som oundvikligt att de mest sakkunniga inom reformarbetet och ekonomi ställer upp.
Inom Samlingspartiet har namnstarka medlemmar som är insatta i vård- och landskapsreformen aktiverat sig, men liksom Lönnfors betonar Pesonen framför allt bredd, även bland tjänstemännen.
- Vi efterlyser personer som inte nödvändigtvis har erfarenheter från politiken, men som besitter kunskap inom social- och hälsovård och speciellt inom räddningsväsendet.
Jan Nyström medger att telefonen inte ringer stup i kvarten av medlemmar som vill ställa upp, men att en del redan lovat aktivera sig.
- Viktigast är ju att vi har bra tjänster också på svenska så jag hoppas att vi får många svenskspråkiga kandidater som ställer upp.
Och fast kandidaten inte skulle bli invald till välfärdsområdesfullmäktige finns troligen andra uppgifter för den som vill påverka.
- Det finns säkert nämnder som man har möjligheter att påverka i, säger Nyström.
