– Vårt samhälle är absolut inte trasigt, säger den avgående president Kersti Kaljulaid i en intervju för det estniska rundradiobolaget ERR som publicerades igår söndags.
Att det estniska samhället har "gått sönder" är ett uttryck politiker från alla läger har använt i sin retorik de senaste åren.
– Men jag håller med om att det var en period under de senaste fem åren då det gjordes försök att söndra samhället på väldigt hög nivå, fortsätter Kaljulaid.
Hon syftar på den tid då det nationalkonservativa populistpartiet Ekre var med i regeringen. Då gjorde hon sig känd för sin odiplomatiska kritik av partiet och den dåvarande regeringen.
– Jag hatar dem (Ekres politiker) för hur de beter sig, och jag ber om ursäkt för den bild (av Estland) det kan ge, sa hon till exempel i en intervju för den amerikanska nyhetstidskriften Foreign Policy i juni 2019.
Det här sårade en hel del av Ekres supportrar, som upplevde att hon inte bara kritiserade partiet utan också dem personligen.
Ekre har som väntat svarat med samma mynt och i våras sa partiledaren Martin Helme att han kommer att göra vad han kan för att stoppa hennes omval.
– Jag räknar dagarna eftersom Kaljulaid kommer att lämna presidentämbetet.
Varför händer det gång på gång att människor både här och där tröttnar på friheten och börjar stödja något annat? Eftersom frihet är en tung börda att bära. En fri person har också ansvar.
Kersti Kaljulaid, Estlands avgående president
Men Ekre är inte tillräckligt stort för att fälla Kaljulaid. Presidenten väljs i parlamentet och de två nuvarande regeringspartierna Centern och Reformpartiet hade lovat varandra att ställa sig bakom en gemensam kandidat.
Reformpartiet skulle gärna ha gett Kaljulaid en till mandatperiod och det skulle ha varit ett populärt beslut bland majoriteten av folket. Men Centern ville annat.
Partiet har aldrig sagt rakt ut varför de inte ville att hon fortsätter, men det är klart att Kaljulaids kritik av Ekre också uppfattades av Centern som kritik av dem - det var ju Centern som hade plockat in Ekre i regeringen.
Centern har också signalerat att partiet mycket väl kan ta med Ekre i en möjlig framtida regering, eller, eftersom Ekre är Estlands populäraste parti just nu, gå med i en Ekre-styrd regering.
Det här, i sin tur, ledde till att Reformpartiet inte ens försökte få Kaljulaid omvald. Premiärminister Kaja Kallas kritiserades hårt av liberala kretsar, bland dem många av hennes egna supportrar, på grund av det.
Kallas säger att det skulle ha varit ett onödigt spel för galleriet eftersom också högerliberala Isamaa/Fäderneslandet var emot Kaljulaid. Men Kallas har åtminstone varit nöjd med den sittande presidenten.
– Alla våra presidenter har visat att de är hela landets president och att de partier som valde dem inte har fått fördelar, sa Kallas. Isamaa trodde att hon skulle bli en bekväm president eftersom hon hade jobbat för dem. Så gick det inte.
Isamaa var det tredje partiet i den regering där Ekre var med och fick motta en hel del kritik också de.
Isamaa trodde att hon skulle bli en bekväm president eftersom hon hade jobbat för dem - så gick det inte
Kaja Kallas, Estlands premiärminister
Skillnaden mellan Kersti Kaljulaid och tillträdande president Alar Karis förväntas bli stor.
Karis kommer in i rollen som en man som länge har hängt med i samhällets toppskikt utan att ha stuckit ut hakan. Han verkar inte ha planer på att börja göra det nu.
– Lennart Meri (Estlands president 1992-2001) rätade till politikernas slipsar och knäppte deras kavajer. En president idag kan inte bete sig på det sättet, sa Karis i en intervju för ERR nyligen.
Men han lovar att ryta till om det verkligen behövs.
– Det går alltid att säga saker på ett sådant sätt att du inte behöver förolämpa någon eller använda kraft. Om det inte hjälper, så måste man förstås höja tonen så att budskapet når fram.
Frågan är om han är för bekväm för att gunga i stolen?
Karis har varit lakonisk och försiktig i sina intervjuer. Äripäev har förväntningar att den nya presidenten ska släppa fram sin personliga karisma. Han har förutsättningar för det.
tidningen Äripäev den 1 september
Förväntningarna på att han ska bli en lysande politisk stjärna som lämnar spår innanför och utanför Estlands gränser är små. Precis som politikerna som valde att dumpa Kaljulaid vill.
Kersti Kaljulaid jobbade vid den Europeiska revisionsrätten i Luxemburg från 2004 tills hon valdes till president 2016.
Det var inte någon direkt utrikespolitisk erfarenhet, men hon hade åtminstone nätverk inom EU-maskineriet.
Karis har inte ens det. Alla hans chefsjobb har varit i Estland och dessutom har han riktat in sig mer på det nationella än internationella.
Han får beröm för sitt ledarskap av tidigare arbetstagare, men få ser honom som en visionär.
Å andra sidan var det många som trodde att Kaljulaid skulle bli en slät president.
Har Kaljulaids kön betydelse?
Den som följer estniska medier kan inte undgå att se att kvinnliga politiker behandlas annorlunda än manliga.
De ifrågasätts snabbare och på ett mer personligt sätt när de gör bort sig och deras ledarskap utmålas nästan uteslutande som svagt och velande.
Premiärminister Kaja Kallas ansågs i många år vara inkapabel att någonsin kunna bli regeringschef. Hon bedömdes vara både "ovalbar" och "obeslutsam".
Men det som gör Kaljulaids kön verkligt relevant är att hon själv har valt att ta upp jämställdhetsfrågor samtidigt som Ekre har gjort kampen mot "aggressiv feminism" till en viktig politisk fråga.
Kaljulaid tillträdde som president en månad innan Donald Trump valdes till USAs president. Det var också tre dagar efter att det så kallade Access Hollywood-bandet publicerades.
När metoo-rörelsen övergick till ett globalt fenomen var Kaljulaid snabb med att ta ställning.
– Vår uppgift som samhälle är att hela tiden bryta barriärer så att offren inte någonsin behöver vara rädda att de utsätts för beskyllningar eller att de blir förlöjligade när de berättar vad de har varit med om, sa hon i december 2017.
Ekre, däremot, har varit mer bekymrade för att män ska utsättas för falska anklagelser.
Den här motsättningen återspeglas i det estniska samhället. Män och kvinnor har överlag väldigt olika åsikter i frågor om jämställdhet, minoriteters rättigheter och mannens roll i samhället.
Ekre är enligt de senaste opinionsundersökningarna Estlands populäraste parti med ett understöd på drygt 25 procent. Var tredje man uppger att Ekre är det bästa partiet.
Det är inte den estniska mannen som kommer att sakna Kersti Kaljulaid. Som väntat är hon populärast bland kvinnor, ungdomar och högutbildade storstadsbor.
