Den 13 oktober 2020 inträdde orden välfärdsområde och välfärdsområdesval i det svenska språket.
Då presenterade regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovården sin slutliga kompromiss om social- och hälsovårdsreformen.
Språkvårdare inledde omedelbart ivriga försök att byta ut termen, men under nio månader av brådska lyckades ingen ändra på lagtexterna innan riksdagen godkände dem i juni 2021.
Det kommer att bo människor som mår dåligt också i ett välfärdsområde
Institutet för de inhemska språken
Historien om välfärdsområdena handlar både om slarv och om hur det kan gå politik i språket.
Landskap var Centerns dröm
När regeringen Rinne och senare regeringen Marin tillträdde beslöt man i regeringsprogrammet att social- och hälsovården ska ordnas i “självstyrande områden som är större än kommuner”. Dessa kallades ännu i regeringsprogrammet för landskap.
Sedan gick det politik i frågan.
I ministergruppen för social- och hälsovård slog man fast att man inte kan använda ordet landskap, formellt eftersom det kan blandas ihop med de landskapsförbund som bland annat ansvarar för regional utveckling.
En mindre uttalad orsak var att landskapen kunde blandas ihop med regeringen Sipiläs havererade reform och Centerns våta drömmar om makt.
Kalla dem för blomkrukor om ni vill, det är ändå landskap det handlar om!
Annika Saarikko i Satakunnan Kansa
Alla övriga regeringspartier hade under föregående valperiod varit starkt kritiska till reformen som skulle ha inneburit starka landskap med en stor mängd uppgifter.
Alltså hittade man till Centerns förtret på det konsultspråkliga hyvinvointialue och testade ordet på Institutet för de inhemska språken.
Låter som gym och skönhetsföretag
Kritiken var mördande. Enligt institutet uppfyller ordet hyvinvointialue inte kraven på ett gott och neutralt myndighetsspråk. Istället för att neutralt beskriva förvaltningsnivån syftar det på något man hoppas uppnå.
Man konstaterar att begreppet hyvinvointi är abstrakt och otydligt och att det dessutom ofta används kommersiellt av till exempel gym och skönhetsföretag.
Dessutom, tillägger institutet lakoniskt, kommer det att bo människor som mår dåligt också i välfärdsområdena.
Institutet för de inhemska språken ansåg att man borde hålla sig till de bekanta benämningarna maakunta och landskap.
Ministergruppen beslöt trots den grundliga feedbacken att ändå gå vidare med välfärdsområdena.
Uppenbarligen retade det åtminstone Centern.
– Kalla dem för blomkrukor om ni vill, det är ändå landskap det handlar om, sa centerledaren Annika Saarikko ilsket i en intervju i Satakunnan Kansa några dagar senare.
Borde ha hetat region på svenska
Det finska ordet hyvinvointialue översattes under lagberedningen slentrianmässigt till välfärdsområde som sökte sig in i det omfattande lagförslaget tusentals gånger.
När ordet började dyka upp i medierna insåg språkvårdare och journalister fort att det inte fungerar, särskilt inte i sammansättningar som välfärdsområdesval.
– Det är ett väldigt långt och otympligt ord att använda. Det strider mot principen om att myndighetsspråket ska vara klart, begripligt och sakligt, säger Anna Maria Gustafsson som är ledande språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken.
Redan i oktober 2020 fattade Statsrådets svenska språknämnd beslut om att rekommendera välfärdsregion istället för välfärdsområde.
I nämndens motiveringar sägs att region är ett tydligare ord för en förvaltningsorganisation och att ordet används på motsvarande sätt i Sverige. Dessutom kunde det användas utan förleden välfärds- i till exempel regionval.
– Vi gick helt i linje med terminologerna och författningsöversättarna vid statsrådets kansli som hade gjort en väldigt omfattande utredning om termerna, säger språknämndens ordförande, regeringsrådet Katarina Petrell.
Sedan gick det snett i den allmänna brådskan som präglat social- och hälsovårdsreformen de senaste 20 åren.
Det finns ju program som hittar ord och byter ut dem väldigt fort
Veronica Rehn-Kivi
Efter rekommendationen fick Petrell nämligen besked om att ministergruppen som behandlade social- och hälsovårdsreformen redan hade spikat den svenskspråkiga termen välfärdsområde och därför borde fatta ett nytt beslut om att byta ut det.
Termbytet behandlades på nytt vid ministergruppens möte en vecka senare, men då var det redan försent eftersom man hade bråttom att få översättningen av regeringspropositionen klar för föredragningen vid statsrådet.
– Vi valde därför på statsrådets svenska språkenhet att använda välfärdsområde i den svenska propositionstexten. När det sedan kom grönt ljus för välfärdsregion från politiskt håll kontaktade jag riksdagens svenska byrås chef Anne-Marie Mattsson och gjorde henne uppmärksam på att termerna borde ändras när propositionen behandlas i riksdagen, förklarar Petrell.
Så kunde det också ha gått, om det inte vore för brådskan igen.
I riksdagen behandlades lagförslaget i social- och hälsovårdsutskottet som också tog ställning till översättningen.
– Det här var något jag märkte först i slutskedet av behandlingen. Fram till dess hade vi haft alla papper på finska, säger Veronica Rehn Kivi (SFP).
Rehn-Kivi reagerade i första hand på begreppet välfärdsområdesval som dök upp i de svenskspråkiga lagtexterna. Enligt Rehn-Kivi är ordet inte ägnat att öka intresset eller förståelsen för ett val som också annars kan kännas nytt och främmande.
Den finska motsvarigheten är kort och gott aluevaalit.
– För det första är det ju det svenska ordet ett ordmonster, men det måste ju också motsvara den finska motsvarigheten, säger Rehn-Kivi som såg till att utskottet förutsatte ett termbyte.
Talmännen gav tummen ner
Den 14 juni gav social- och hälsovårdsutskottet sitt betänkande där man skriver att välfärdsregion och regionval bättre motsvarar de finska orden hyvinvointialue och aluevaalit.
Då var man alltså tillbaka vid de termer som statsrådets svenska språknämnd spikade nio månader tidigare.
Två dagar senare beslöt ändå riksdagens högsta ledning, talmanskonferensen, att inte ändra lagförslaget.
– Vi är alla överens om att termen är ytterst dålig. Men lagförslaget var långt över tusen sidor och termen användes tusentals gånger. Eftersom tidtabellen var ytterst knapp fattade vi beslut om att inte ändra terminologin, säger Riksdagens generalsekreterare Maija-Leena Paavola som föredrog ärendet.
Enligt talmanskonferensens beslut ska riksdagen istället beakta utskottets utlåtande i kommande lagstiftning.
Riksdagen godkände lagpaketet en vecka senare den 23 juni 2021. Veronica Rehn-Kivi förstår inte varför det var omöjligt att ändra lagförslaget.
– Man påstod att man inte hann, men jag känner ju till att det finns program som hittar ord och ändrar dem väldigt fort, säger Rehn-Kivi.
Får man hitta på egna ord?
Maija-Lena Paavola anser att journalister och andra trots allt kan använda vilka begrepp de vill, trots att lagtexterna blev som de blev.
Hittills har ändå de finlandssvenska mediernas språkvårdare rekommenderat att man använder samma begrepp som i lagtexterna. Motiveringen är att välfärdsområdesvalet blir ännu mer obegripligt för allmänheten om medier inte använder samma begrepp som myndigheterna.
Ändå är kanske sista ordet ännu inte sagt.
En tröst för lydigare språkbrukare är att välfärdsområdena kan vara tillfälliga. Regeringen har beslutat att de trots allt kan heta landskap om och när de får fler uppgifter, som till exempel regionutveckling.
Rättelse 18.10.2021 Institutet för de inhemska språken kallades tidigare felaktigt i texten för Forskningscentralen för de inhemska språken. Det är institutionens tidigare namn.
