Bara 34 procent av finländarna är positivt inställda till Ryssland, medan 45 procent är negativa visar utredningen, som presenterades på måndagsmorgonen. Ryssland ses som ett militärt hot av 59 procent av finländarna, men samarbetet inom handeln vill vi bevara.
Attityderna har varierat i EVA-opinionsmätningar sedan början av 2000-talet, men det har huvudsakligen gått nedåt. 2012 var 63 procent av finländarna positivt inställda till Ryssland. Sedan dess har populariteten minskat i de årliga mätningarna, med några undantag.
Den senaste undersökningen bygger på över 2 000 intervjuer som gjordes i mars-april. Felmarginalen är 2–3 procentenheter. Det är Taloustutkimus som har gjort utredningen för EVA.
Det är forskningschef Ilkka Haavisto på Näringslivets delegation som ansvarar för rapporten Venäjästä vieroitetut. Han konstaterar att de finländska kritiska opinionerna följer samma trend som tidigare, också i resten av Europa.
Därför behöver man inte heller se undersökningens resultat som provocerande. De bilaterala kontakterna anses fortfarande viktiga, även om finländarna inte vill tiga om problemen.
Mordförsöket på Aleksej Navalnyj påverkar
Attitydkurvorna har varierat. År 2018 förbättrades attityderna. Det anses bero på fotbolls-VM i Ryssland och mötet mellan president Putin och Trump i Helsingfors samma sommar.
Negativare resultat kom till exempel år 2012, då Vladimir Putin inledde en tredje period som president i den ryska federationen och 2014 då Ryssland invaderade Krim.
Brytningspunkten kom efter de ryska krigsåtgärderna i Ukraina år 2014 och Syrien 2016 samt mordförsöket på Aleksej Navalnyj. De finländska attityderna har blivit mer negativa. Ryssland ses numera också som ett militärt hot för Finland.
Bland de mest Rysslandskritiska finns EU-anhängare och högre utbildade, framför allt bland personer som sympatiserar med Samlingspartiet, De Gröna och SFP. Brotten mot mänskliga rättigheter påverkar opinionerna. Ryssland anses inte heller alltid som en stabil och pålitlig samarbetspartner.
Rysslandsvänner bland de äldre
Arbetslösa, lågt utbildade och Sannfinländarnas anhängare är mer villiga till samarbete och förståelse för Ryssland. Också Centerns och Rörelse Nu:s anhängare är mer positiva till samarbete med Ryssland än medeltalet.
Åldersskillnaderna syns i finländarnas attityder till Ryssland. Ju äldre desto mer positiv är finländaren till Ryssland, visar EVAs mätning.
Den mest Rysslandspositiva generationen är de över 64 år. De har upplevt kalla kriget och de speciella förhållanden som rådde mellan Finland och Sovjetunionen i ekonomin, och handel, kultur och politik.
De positiva attityderna minskar med utbildningen, men också hemort och partitillhörighet påverkar inställningen. Nylänningar är mest kritiska till Ryssland, medan de som är mest positiva till samarbete bor i östra Finland, intill gränsen.
"Rysslands problem beror inte på befolkningen"
Finländarna bedömer den ryska ekonomin och politiska läget som ganska tröstlöst. Det nutida Ryssland anses som ett auktoritärt styrt land, en centralstyrd diktatur.
Ekonomin går bakåt och ojämlikheten grasserar, anser gemene finländare.
Optimismen gällande Rysslands framtid har minskat bland finländarna. Det är en förändring som har skett snabbt.
EVAs utredning visar ändå inte en helt mörk inställning till Ryssland och ryssarna. En förståelse för Rysslands och ryssarnas situation finns kvar.
Inställningen till ryssar som medmänniskor har inte försämrats, betonar forskningschef Ilkka Haavisto. Rysslands problem beror inte på befolkningen, verkar finländarna anse.
Nödvändigt att samarbeta med Ryssland
Ryssland är fortfarande en viktig handelspartner. Handeln får inte sättas i fara av problem som inte har med ekonomin att göra, anser 43 procent av de svarande.
Det ansåg också tidigare statsminister Esko Aho (C) vid publiceringen av rapporten. Han är numera aktiv inom östhandeln.
– Finlands stora problem har alltid varit att vi känner bara det översta skiktet, eliten, i Ryssland, säger Esko Aho.
Han efterlyser mer kunskap om Ryssland i hela sin bredd. Aho trodde att den kritiska inställningen bland ynge finländare kan förändras när Ryssland inser att naturvårdsåtgärder är nödvändiga.
Om politiken är ett problem i handelsrelationerna gäller det att vara aktiv på de områden som inte påverkas av politiken, sa Aho. Möjligheten till ekonomiskt utbyte finns till exempel inom konsumtionsvaror och turism, när energisektorn är svårare.
En fjärdedel av finländarna vill vara försiktiga med att kritisera Ryssland om det skadar handelsrelationerna. Esko Aho var inte av samma åsikt. Finland kan och bör säga till, ryssarna känner nog till kritiken mot sitt land. De förstår också EU:s sanktioner även om de inte gillar dem.
Artikeln uppdaterad med material från webbinariet.
