Kulturfondens vd Sören Lillkung klickar fram dokument efter dokument på skärmen i sitt arbetsrum. Jag har bett honom räkna ihop alla stöd som beviljats SPT under nyhetsbyråns korta historia.
De beviljade ansökningarna är så många att vi får gå in till ledningens assistent i grannrummet för att be om hjälp för att räkna samman dem.
Nyhetsbyrån SPT inledde sin verksamhet i november 2017. Under åren 2018-2020 fick Svensk Presstjänst AB, som drivit själva nyhetsbyrån, cirka 700 000 euro i bidrag.
Dessutom har många mindre bidrag delats ut för bland annat språkvård och journalistisk utveckling till den allmännyttiga föreningen Svensk Presstjänst.
Språkvården får enligt planerna fortsätta men nyhetsbyrån läggs ner vid årsskiftet.
För Kulturfonden betyder det att en viktig samarbetspartner försvinner.
– Jämfört med hur vi stöder annan verksamhet har det handlat om ganska stora bidrag från vår sida. Vi är övertygade om att det behövs en gemensam plattform mellan våra mediehus på ett eller annat sätt, det är oerhört viktigt, säger Lillkung.
Enligt Lillkung kan man inte stödja mediehusen direkt i samma utsträckning, utan det krävs ett samarbete.
– Stöder man enskilda mediehus är risken större för att man inte samarbetar. Det här var ju någonting alla gjorde tillsammans och vi ska inte underskatta den ambitionen.
Ärvde statsstöd från Finska Notisbyrån
Under de senaste tre åren har Svensk Presstjänst fått den största delen av Undervisnings- och kulturministeriets stöd för minoritetsmedier.
Sammanlagt delar ministeriet årligen ut 500 000 euro till medier på de nationella minoritetsspråken. I år fick SPT 375 000 euro och summorna har varit liknande under de senaste åren.
Det handlar ändå om skattepengar och då tycker jag inte att det är ansvarsfullt att upprätthålla en verksamhet enbart för att behålla ett minoritetsstöd
Anna Hellerstedt, KSF Media
Folktinget, som enligt lagen ska höras innan bidragen beviljas, har uttryckligen ansett det viktigt att stödja en gemensam nyhetsbyrå.
– På det här sättet har man kunnat stödja en mångfald av tidningar och man har indirekt kunnat stödja så gott som alla finlandssvenska tidningar, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.
Stödet till minoritetsmedierna har funnits sedan 2008 och riktades först mer eller mindre i sin helhet till Finska Notisbyråns svenska verksamhet. Bakgrunden var att det tidigare presstödet hade gjorts om till kommunikationsstöd för partierna, vilket missgynnade de svenskspråkiga medierna extra mycket.
Stora tidningar kan inte få stöd direkt
Nu finns det risk för att stödet inte kan betalas ut i samma utsträckning till svenskspråkiga medier på grund av de strikta kriterierna. Stödet kan till exempel inte betalas ut till tidningar med en upplaga på över 15 000 exemplar, något som diskvalificerar till exempel Hufvudstadsbladet och Vasabladet.
– Vi har inga planer på att söka stödet. Jag är rätt övertygad om att vi inte faller inom kriterierna eftersom vi är alldeles för stora. Men för dem som är i behov av det hoppas jag att det finns kvar, säger Niklas Nyberg, vd och chefredaktör för HSS Media som bland annat ger ut Vasabladet och Österbottens Tidning.
De mindre svenskspråkiga tidningarna Ny Tid, Åbo Underrättelser och Nya Östis delade i år på drygt 100 000 euro.
Enligt Undervisnings- och kulturministeriet har den största summan uttryckligen gått till SPT som betjänat de svenskspråkiga tidningshusen på bred bas. Nu är det osäkert om det finns någon som kan ansöka om så stora summor.
– Vi har inte haft en sådan situation hittills, men om vi inte har tillräckligt med ansökningar tror jag att vi inte delar ut alla pengar, säger regeringsrådet Satu Paasilehto.
Stödet motiverade inte en fortsättning för SPT
I motsats till HSS Media, tänker KSF Media – som bland annat ger ut Hufvudstadsbladet, Västra Nyland och Östnyland – se över om det är möjligt att ta del av stödet också i framtiden.
– För de svenskspråkiga mediehusen är det viktigt att vi värnar om minoritetsstödet och vi kommer naturligtvis att se över vilka delar av vår verksamhet som eventuellt kunde lämpa sig för stöd, säger KSF Medias vd Anna Hellerstedt.
Vi hoppas att de här medlen ska kunna omfördelas så att de ändå kommer till de finlandssvenska tidningarna
Christina Gestrin, Folktinget
Enligt Hellerstedt kunde det handla om produkter som HBL Junior, Västra Nyland och Östnyland, som alla har upplagor under 15 000.
Även om de inte kan få lika stora stöd som SPT anser Hellerstedt det ohållbart att upprätthålla en nyhetsbyrå bara för stödets skull.
– Det handlar ändå om skattepengar och då tycker jag inte att det är ansvarsfullt att upprätthålla en verksamhet enbart för att behålla ett minoritetsstöd, som ändå inte räcker för att skapa en långsiktigt hållbar affärsmodell för nyhetsbyrån. Då är det mer ansvarsfullt att se över hur vi kan använda stödet på ett sätt som gör att vi kan producera unik journalistik som är relevant för våra läsare, säger Hellerstedt.
Även HSS Media har motiverat beslutet att lägga ner SPT med en strävan att producera mer relevant journalistik för sina egna läsare. Dessutom vill man ha en långsiktig lösning.
– SPT har varit enormt beroende av minoritetsstödet. Ungefär 60 procent av intäkterna har kommit via stöd och det är inte en långsiktig lösning. Speciellt då vi vet att stödet utvärderas årligen. Om det sedan kommer ett politiskt beslut kan man plötsligt sitta på pottkanten, säger Niklas Nyberg vid HSS Media.
En arbetsgrupp vid Kommunikationsministeriet har nyligen utrett möjliga framtida stödformer för medierna, men några politiska beslut har inte fattats.
– Vi hoppas att de här medlen ska kunna omfördelas så att de ändå kommer till de finlandssvenska tidningarna, så att de inte drabbas av att SPT läggs ned, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.
Nyhetsbyrån SPT läggs ner – alla journalister sägs upp: "Läsarna vill ha unika lokala nyheter"
