Reaktionerna på det avtal som klimatmötet i Glasgow producerade har inte låtit vänta på sig. Redan då avtalet klubbades igenom bad den märkbart tagne och tårögde mötesordföranden Alok Sharma om ursäkt och aktivisten Greta Thunberg sammanfattade mötet med tre ord: Bla, bla bla.
– Jag ber om ursäkt för hur processen har gått till. Jag förstår att nu är besvikna, sa ordförande Sharma.
Också på finländskt håll har både ris och ros utdelats. Finlands klimatpanels ordförande Markku Ollikainen har blandade känslor efter helgens möte, men säger att många fler åtgärder var nödvändiga och efterönskade.
– Vid klimatmötet gjordes inte allt man hade kunnat göra för att förhindra att den globala temperaturen stiger med en och en halv grad, men visst resulterade det också i många goda saker, säger Ollikainen.
Erkänner att man inte gjort tillräckligt
En av de stora snackisarna efter mötet har varit Indiens krav på att omformulera från att man ska fasa ut stenkolen till att man endast ska dra ner på den. Kravet kom i sista stund och upprörde många, men Ollikainen menar att det faktum att diskussionen överhuvudtaget förs är ett framsteg och till och med ett genombrott.
– Det är första gången en sådan fråga nämns i de här sammanhangen. Det är en bedrift i sig, säger han och tror att formuleringarna säkerligen kommer skärpas under de kommande åren.
Ett annat genombrott som Ollikainen nämner är det att världens länder nu erkänner att man inte gjort tillräckligt mycket för att förhindra klimatförändringen.
På mötet har man diskuterat steg för att höja klimatambitionen och utropade ett aldrig tidigare skådat antal finansieringslöften för utvecklingsländernas anpassning till klimatförändringarna. 356 miljoner amerikanska dollar utlovades för anpassningar till klimatförändringen och utvecklade länder förband sig till att fördubbla sin finansiering senast 2025.
Skulle ha önskat sig se mer
Många miljöorganisationer och klimataktivister har kritiserat avtalet som en urvattnad kompromiss. Världsnaturfonden WWF gläder sig åt att man på mötet konstaterade ett samband mellan naturens biologiska mångfald och klimatförändringen, men är överlag besvikna på mötets resultat.
– Ambitionsnivån syns inte i de konkreta besluten, säger Bernt Nordman, klimatansvarig på WWF.
– En av de stora frågorna som förblev öppna är just finansieringen för att ersätta de skador som klimatförändringen åstadkommer i de fattigare länderna. Där blev det en mycket svag kompromiss.
Under mötet hade utvecklings- och låglänta länder försökt förhandla till sig mer finansiering av de utvecklade länderna. Alla gick i slutändan ändå med på avtalet, för att förhindra att behöva återvända tomhänta.
Avtalet är också en påminnelse vilken känslig fråga fossila bränslen ännu är i FN-sammanhang och att det finns länder som aktivt förhindrar utfasning, säger Nordman.
– Vi ska komma ihåg att det är en del av klimatkonventionen som är en del av FN:s arkitektur och i FN är grundprincipen den att man jobbar mot konsensus. Det här är alltså den minsta gemensamma nämnaren just nu när alla länder sitter kring bordet. Mångfalden är stor och det finns länder för vilka fossila bränslen är väldigt viktiga. Så finns det också länder för vilka finansieringen av åtgärder är livsviktiga så det är ett jättesvårt pussel att lägga.
– Det viktiga nu är att alla löften som gavs också förvandlas till bindande avtal och att länderna tar in de i sina planer och att de i enlighet med Parisavtalet redovisas till alla parter så att det finns transparens och trovärdighet.
