Regeringen vill säkra vårdkapaciteten – det här betyder det om beredskapslagen tas i bruk
Regeringen förbereder sig på att ta i kraft beredskapslagen för tredje gången under coronapandemin. Först måste statsrådet utlysa undantagstillstånd och därefter kan riksdagen rösta om att ta i bruk beredskapslagen.
Beslutsfattarna oroar sig för vårdens bärkraft när allt fler smittas av coronaviruset. Bild: Henrietta Hassinen / Yle
Enligt uppgifter till Yle förbereder sig regeringen på att ta i kraft beredskapslagen igen. Den har varit i kraft två gånger de gångna två åren.
Den 13 mars 2020 utlyste regeringen och republikens president det första coronarelaterade undantagstillståndet. Strax efter det togs beredskapslagen i bruk för första gången någonsin under fredstid i Finland. Den 15 juni upphävdes undantagstillståndet och med det slutade man även tillämpa beredskapslagen.
Andra gången undantagstillstånd utlystes var den 1 mars 2021. Den 27 april samma år återgick man till normaltillstånd.
Regeringen kan begränsa medborgarnas rättigheter
Beredskapslagen ger regeringen stora befogenheter att begränsa medborgarnas fri- och rättigheter. Lagen kan endast tas i bruk om det råder undantagstillstånd i landet.
Regeringen och republikens president utfärdar ett undantagstillstånd. Efter det kan riksdagen rösta om att ta i bruk beredskapslagen. Lagen gäller då ännu inte, utan regeringen ska ännu göra förordningar kring vilka paragrafer i beredskapslagen som ska tas i bruk.
Vårdpersonalen kan flyttas dit den behövs bäst
De två paragrafer man enligt uppgift ska ta i bruk den här gången är paragraf 86 och paragraf 88.
Enligt paragraf 86 kan personalen omfördelas inom vården. Det betyder att personal kan flyttas mellan olika avdelningar till sådana ställen där de mest behövs.
Det betyder att kommunerna till exempel kan flytta tandskötare till sådana vårdinstanser som mer akut behöver personal.
Kommunerna kan pausa den icke-akuta vården
Paragraf 88 ger kommunerna rätt att pausa den icke brådskande vården. Det betyder att ingrepp och undersökningar som inte är livsviktiga kan skjutas fram. Det betyder även längre vårdköer i framtiden.
I praktiken kan det betyda att personer som behöver opereras för sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar eller olika skelettskador kan få sina operationer framflyttade - om det inte orsakar dem direkt livsfara.
För att ta i kraft beredskapslagen måste regeringen och presidenten tillsammans utlysa undantagstillstånd. Därefter ska riksdagen godkänna en förordning innan beredskapslagen kan träda i kraft.
