En regnträdgård är ett område som kan ta emot större mängder vatten än andra områden. I många storstäder finns redan vackra regnträdgårdar, eller biofilter, som tar hand om både regnvatten och dagvatten.
Att ta hand om överflödigt vatten är speciellt viktigt i tätorter där vattnet annars inte har någonstans att ta vägen, utan rinner längs asfalterade vägar och gator och allt oftare bidrar till översvämningar. Stora regnplanteringar konsumerar stora mängder vatten på kort tid, renar vattnet och är dessutom vackra att se på.
Vanliga trädgårdsodlare har också anledning att se över sin vattenanvändning. Finns det ställen i trädgården där det samlas vatten? Går vattnet att ta tillvara? Eller leds regnvattnet bort via rör i marken medan vi vattnar våra odlingar med kranvatten?
Många trädgårdsentusiaster funderar på hur bevattningen ska skötas under torra somrar. Låga grundvattennivåer kan ge oss restriktioner på vattenanvändningen. Regnvatten finns förstås inte tillgängligt hela tiden, men genom att ta vara på det som finns kommer vi ganska långt.
Ta vara på regnvattnet
Vi kan undvika översvämningar och stående vatten på många sätt. Stora takytor samlar stora mängder vatten på kort tid. Har man mer regnvatten än man behöver kan man anlägga gräs-, sedum-, eller andra typer av växttak. Man också kan leda regnvattnet rakt ut i gräsmattan eller ner i en regnrabatt där det kan fortsätta att rinna vidare ifall det blir för vått. Man kan även välja genomsläppligt grus i trädgårdsgångarna och på garageuppfarten istället för att asfaltera.
Det fina med naturens sätt att hantera regn är att växterna renar vattnet från eventuella luftföroreningar och konsumerar allt eller en stor del av vattnet. På det här sättet minskar risken för översvämningar och föroreningar av vattendrag. En enda björk, till exempel, dricker hundratals liter vatten per dag. Många växter tål dessutom både fuktiga och torra perioder, sådana växter är perfekta i en regnträdgård. Genom att låta växterna sköta om vattenhanteringen kan vi få ett hållbart och naturligt dräneringssystem i våra trädgårdar.
Regnträdgården på Strömsö
Vi samlar vatten från uthusets tak och leder det ner i en tunna. I tunnans övre kant har vi kopplat en vattenslang genom vilken allt överflödigt vatten leds vidare ut till regnrabatten.
Vi använder vattnet i tunnan till bevattning med vattenkanna. Över tunnan har vi ett nät med blytyngder i kanten för att förhindra att insekter och smådjur faller ner i vattnet och drunknar. Nätet håller även bort en stor del av pollen och växtdelar. Ett lock är viktigt att använda om man har nyfikna barn eller djur i närheten.
I tunnan på Strömsö har vi ingen pump, vilket betyder att slangen bör ligga med jämn lutning neråt mot rabatten för att vattnet skall rinna vidare.
Man kan även göra rännor i marken av takpannor, överblivna hängrännor och dylikt. Det finns gjutna betongdelar, enkom för ändamålet, som kan användas för att leda vatten dit man vill. Vackra vattenfall och rännor går att göra i alla former och stilar. Det viktigaste är att leda bort vattnet från byggnader för att undvika fuktskador.
Slangen vi använder i regnrabatten på Strömsö leds längs rabattens långsida där vi förberett en fåra med filtrerande grus för att undvika att jord kommer in i slangen. Vi borrade små hål i slangen så att vattnet sipprar ut längs hela rabatten.
Regnträdgården är placerad i en lätt sluttning, vilket gör vår regnrabatt till ett slags biofilter som renar vattnet innan det rinner vidare mot diken och vattendrag.
Vill man ha sin regnrabatt i en skålad del av gräsmattan kan det vara bra att ha ett dränerande lager grus i botten, (ca 20 cm). Biokol går också bra att använda. Biokolet fungerar som ett magasin för vatten under regniga perioder och bidrar till att hålla en bra syrehalt i jorden. Det har också en förmåga att ta upp föroreningar ur vattnet. Biokol blandas direkt ner i planteringsjorden.
Lenas växtval
Växterna i en regnrabatt bör klara av stora mängder vatten på en gång. Samtidigt bör de också tåla torra perioder. Eftersom regnrabatten på Strömsö ligger intill trädgårdslandet föll valet på följande ätbara perenner:
- strutbräken (Matteuccia struthiopteris) Kotkansiipisaniainen
- älggräs (Filipendula rubra ‘Magnifica’)
- daglilja (Hemerocallis ‘Janice Brown’) Tarhapäivälilja
- strandkål (Crambe maritima) Merikaali
- daggfunkia (Hosta ‘Elegans’) Sinikuunlilja
- daggfunkia (Hosta ‘Frances Williams’) Sinikuunlilja
- blåfunkia (Halycon’) Tarhakuunlilja
Andra växter som passar bra i en regnträdgård
Träd:
- lönn (Acer) vaahtera
- al (Alnus) leppä
- björk (Betula) koivu
- asp (Populus tremula) haapa
- hägg (Prunus padus) tuomi
Buskar:
- smällspirea (Physocarpus opulifolius) lännenheisiangervo
- svarta vinbär (Ribes nigrum) mustaherukka
- pil (Salix) paju
- rosenhallon (Rubus odoratus) tuoksuvatukka
Perenner:
- aster (Aster) asterit
- astilbe (Astilbe) jaloangervot
- solhatt (Echinacea) punahattu
- iris (Iris) kurjenmiekka
- fackelblomster (Lythrum) rantakukka
- vitlysing (Lysimachia clethroides) valkoalpi
- primula (Primula) esikot
- rodgersia (Rodgersia) sulkavaleangervo
- rosenstav (Liatris spicata) punatähkä
- rudbeckia (Rudbeckia) punahatut
- ligularia (Ligularia) nauhukset
- veronica (Veronica) tädykkeet
- elefantgräs (Miscanthus sinensis) elefantti-heinä
Marktäckare:
- penningblad (Lysimachia nummularia) suikeroalpi
- daggkåpor (Alchemilla) poimulehdet
- skuggröna (Pachysandra terminalis) varjoyrtti
- hasselört (Asarum europaeum) lehtotaponlehti
Många olika sorters gräs tål också bra att tillfälligt stå vått.
Hur stor rabatten skall vara i förhållande till vattenmängden som kommer från ett tak beror helt och hållet på vilka växter man väljer. Stora träd och buskar konsumerar som regel mer vatten än mindre perenner. Olika växter och sorter tål olika mängd väta, så planera regnrabattens växter både i förhållande till storlek på planteringen och till mängden vatten. Pröva dig fram och utvidga planteringsområdet eller förbättra vidare avrinning om det blir för vått.
Med fler regnrabatter i våra trädgårdar kan vi undvika att skjutsa regnvattnet rakt ner i rör som för bort det från gården. Om vi istället tar vara på regnvattnet filtreras och renas vattnet på plats i trädgården. Växterna får nytta av vattnet på plats och vi undviker att vattna våra odlingar med dricksvatten.
