Försvaret kritiserar Centralkriminalpolisens förundersökning och ifrågasätter vittnesmålen från händelserna som skett för 20 år sedan.
Den åtalade mannen, Gibril Massaquoi, har suttit fängslad under utredningen i snart två års tid. Han kommer från Sierra Leone och har bott i Finland i över tio år.
Mannen åtalas för ett flertal mord på civilpersoner och avväpnade soldater i Liberia i Västafrika. Åtal har också väckts mot mannen för grovt krigsföringsbrott och grov kränkning av mänskliga rättigheter.
52-åriga Massaquoi nekar till brott.
– Vår uppfattning är att man i huvudsak har kunnat visa att Massaquoi har gjort sig skyldig till mord och han borde därför i första hand dömas till livstidsfängelsestraff. Om rätten anser att han i stället ska dömas för grovt krigsföringsbrott och grov kränkning av mänskliga rättigheter i exceptionella omständigheter är det strängaste möjliga straffet 12 års fängelsestraff. I och med att brott mot liv också har skett, borde han dömas till 15 år i fängelse, sa riksåklagaren Tom Laitinen i rätten under rättegångens sista dag på måndagen.
Rättegången i Birkalands tingsrätt har pågått i över ett år. Rätten väntas ge sin dom i ärendet senast i slutet av april.
Försvaret kritiserar vittnesmålen och utredningen
Massaquoi ska ha begått brotten då han hade en hög position inom rebellgruppen Revolutionära förenade fronten RUF som stred i såväl inbördeskriget i Sierra Leone som i Liberia.
Enligt åklagaren använde han också namnet Angel Gabriel under sin tid i RUF. Åklagaren uppgav i fredags att över 60 vittnen har kunnat namnge Massaquoi eller Angel Gabriel som gärningsman.
Massaquois försvar menar å sin sida att Massaquoi ska ha varit RUF:s talesman i fredsförhandlingarna under tiden för de misstänkta brotten och att han inte ens varit i Liberia efter juni 2001.
Försvaret har också kritiserat vittnesmålen som samlats in 20 år efter att de misstänkta brotten skett. I synnerhet har försvaret kritiserat hur en del vittnen har ändrat sina vittnesmål under förundersökningen och rättegången.
Massaquois advokat Kaarle Gummerus har förundrat sig över att flera vittnen i den finska utredningen har kunnat namnge Massaquoi, medan hans namn inte har kommit upp i de utredningar som gjorts i Liberia och Sierra Leone efter kriget.
Försvaret har också kritiserat CKP:s för att en lokal aktivist hjälpte CKP att hitta vittnen under utredningen och försvaret misstänker att personen har styrt vittnen så att de ska känna igen Massaquoi.
Åklagaren försvarar CKP:s utredning
Riksåklagaren Laitinen har nekat till försvarets anklagelser.
– Massaquoi har inte kunnat bevisa eller förklara hur alla de här vittnena skulle ha kunnat slå sig samman för att anklaga honom på så detaljerade och på samma gång individuella grunder. Det skulle krävas en ganska begåvad manusförfattare för att iscensätta Massaquoi och få 62 personer med på noterna, sa Laitinen.
Massaquoi häktades i mars 2020 och brottsutredningen inleddes hos Centralkriminalpolisen redan år 2018.
Svenska Yle publicerar undantagsvis namnet på personen redan i det här skedet av rättsprocessen eftersom det handlar om exceptionellt grova brott och om en person som haft ett ett offentligt uppdrag i ledande ställning.
Källa: STT
