Rörelseresultatet för 2021 blev 1 471 miljoner euro. 2020 gjorde UPM en rörelsevinst på 948 miljoner euro. Omsättningen ökade med 14 procent och uppgick till nästan 10 miljarder euro.
Det var särskilt det sista kvartalet i fjol som blev rekordbra. Då ökade vinsten med över 80 procent.
Styrelsen föreslår en utdelning per aktie på 1 euro 30 cent.
I bokslutskommunikén säger verkställande direktören Jussi Pesonen att resultatet under slutet av året klev upp till den starka nivå bolaget hade innan pandemin.
– Världsekonomin återhämtade sig snabbt och efterfrågan på våra produkter var god inom alla affärsverksamheter. Lönsamheten förbättrades trots stigande priser på råvaror och energi.
På börsen har UPM:s toppresultat ändå mottagits med skepsis. I den tidiga handeln föll kursen med över 6 procent.
Nya biobränslefabriken till Rotterdam
I dag blev det också klart att UPM:s nya biobränslefabrik inte placeras i Kotka utan i Rotterdam i Nederländerna. UPM går vidare med att planera raffinaderibygget där.
– Vi fortsätter med Rotterdam-alternativet eftersom verksamhetsförutsättningarna för en bioanläggning är bättre där.
Tidigare har bolaget meddelat att valet av placeringsort påverkas av tillgången på råvara, energipris och tillgång på arbetskraft och logistik.
Besvikelsen är stor i Kotka
Kotka stads stadsdirektör Esa Sirviö säger att UPM:s beslut är en besvikelse för Kotka.
– Kymmenedalen är ett viktigt centrum för skogsindustri och logistik och vi hade haft ypperliga förutsättningar att bli placeringsort för det bioraffinaderiet. Men UPM, som är ett internationellt börsbolag, ser på konkurrenskraften ur ett globalt perspektiv, så klart.
Han tackar också UPM för ett gott samarbete under planeringsprocessen.
Det fanns stora förhoppningar på att UPM: skulle placera bioanläggningen i Finland. För ett år sedan konstaterade arbets- och näringsminister Mika Lintilä (C) för Yle att staten gör allt för att få miljardsatsningen till Finland.
2022 inleds med strejker
Samtidigt har UPM valt att välja strid med pappersfacket om kollektivavtalet. Bolagets ledning med vd Jussi Pesonen och styrelseordförande Björn Wahlroos i spetsen vill få till stånd radikala förändringar i avtalssystemet, med den följd att UPM:s fabriker står stilla för tillfället på grund av en strejk som Pappersförbundet har utlyst.
Den omfattar 2 200 anställda. Arbetsgivarsidan vill få till stånd enskilda avtal för de olika affärsverksamheterna (i UPM:s fall sju sektorer) medan facket kräver att ett avtal ska gälla samtliga fackanslutna anställda.
Facket har beskyllt arbetsgivarsidan för att vägra förhandla.
Facket får stöd av AKT och JHL
Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT inledde en blockad mot UPM:s produkter i hamnarna som en stödåtgärd för Pappersförbundets och Elektrikerförbundets strejker vid skogs- och papperskoncernen.
Också välfärdsfacket JHL är redo att stödja pappersarbetarna i deras strejk.
– Vi följer oroligt med läget. För oss är det viktigt att man i Finland tillsammans enas om arbetsvillkoren - de skall inte dikteras av arbetsgivaren. Vi är beredda att stödja Pappersförbundets strejk på alla sätt om arbetsgivarna inte går med på kollektivavtalsförhandlingar, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine i ett pressmeddelande.
