Camera obscura är latin och betyder "mörkt rum". Det är ett alldeles naturligt fenomen, men ändå mycket fascinerande. Det är som att stå inne i en kamera.
Den åländska konstnären/fotografen Nayab Ikram och Nicke Aldén gjorde om biblioteket på Strömsö till en camera obscura.
Föregångare till dagens kamera
Det fungerar så att rummet inte har någon annan ljuskälla än ett litet hål som släpper in ljus. Effekten är att landskapet utanför speglas upp- och nervänt på den motsatta väggen. Det här sker i realtid, så bilden kan alltså inte sparas.
Man kan ha svårt att tro att idén är så enkel. Men den fungerar faktiskt enligt kamerans grundprincip.
Du kan göra en egen camera obscura genom att gå in i ett litet rum – ju mindre desto bättre.
Gör så här:
- Täck för fönster och dörrar med material som inte släpper in ljus. Det kan vara mörkläggande papper, plastsäckar eller en filt. Tejpa för alla springor för att det inte ska läcka in ljus.
- Klipp ett litet hål där ljuset ska sila in i rummet. Ju ljusare det är på utsidan desto bättre. Hålet ska vara 1,5 - 2 cm i diameter. Gör det större efter behov.
- Bilden reflekteras upp- och nedvänd på motsatt vägg.
- Bilden framträder bäst om det är mycket ljust ute och mycket mörkt inne i rummet.
Fem tips för att förbättra bilden:
- Välj en solig dag när det är riktigt ljust ute.
- Klä in rummet med vita lakan eller välj ett rum som har ljusa väggar.
- Sätt en kameralins i hålet för att ytterligare förstärka ljuskällan ifall du vill göra det riktigt proffsigt.
- Ju mindre rum desto bättre resultat.
- Om du vill få effekten att fastna på bild, genom att ta ett foto med kameran eller telefonen, behöver du ställa slutartiden på 10 sekunder.
Inte bara en kul grej
Den kinesiska filosofen Mozi skrev om fenomenet redan för 2400 år sedan, men man kan tänka sig att fenomenet med den upp- och nervända bilden hade observerats redan tidigare av misstag. Kanske har en förvånad grottmänniska sett världen speglas upp och ner då den första morgonsolen silade in i grottan.
Camera obscura är mer än bara en kul grej. Man har använt metoden för att studera solförmörkelse, eftersom det inte skadar ögonen, då man betraktar fenomenet på väggen.
Vi kan se världen, men den kan inte se oss
Nayab Ikram berättar att hon som konstnär använder sig av camera obscura som ett hjälpmedel då hon vill avbilda detaljer i motiv som skapas på väggen.
Som konst är det ju själva upplevelsen som är konstverket, stunden här och nu. Vi får se världen ur en ny vinkel, som en betraktare med ett titthål. Vi kan se världen utanför, men den kan inte se oss.
