Start
Artikeln är över 3 år gammal

Pandemin har skakat om spelfältet: "Mobilen har nu kört förbi de traditionella spelplattformarna"

Mobilspelsmarknaden är nu mera lukrativ än traditionella spelplattformar som datorer och konsoler. Det här gynnar också de inhemska spelföretagen som i huvudsak riktat in sig på mobilspel.

En tecknad bild på små människolikna figurer som slåss med varandra i medetida stil.
Inhemska mobilspel som i år fyller tio år är fortfarande oerhört populära. Här en bild från Clash of clans som utvecklats av finländska Supercell. Bild: Supercell

När coronapandemin kom våren 2020 lamslogs flera branscher och industrier. Men inte de digitala.

Den globala spelbranschen såg ett enormt uppsving under det andra kvartalet 2020 och ännu två år senare verkar den positiva trenden hålla i sig.

Under det första coronaåret ökade den inhemska spelbranschens totala omsättning med nio procent från året tidigare, upp till 2,4 miljarder euro.

Prognosen för 2021 ser också lovande ut, säger Koopee Hiltunen, direktör på den finländska spelbranschens paraplyorganisation Neogames.

– Prognosen för den europeiska spelbranschen visar att omsättningen ökat med nio procent för 2021 och liknande trend ser vi också hos oss.

Koopee Hiltunen
Med digitala plattformar och en global publik har spelbranschen egentligen lyckats tuffa på som vanligt under pandemin, säger Koopee Hiltunen, direktör för Neogames. Bild: Yle/Niklas Fagerström

Mer än hälften av spelmarknadens omsättning kommer idag från mobilspel

Det är speciellt mobilspelandet som ökat under pandemin, berättar Koopee Hiltunen. Om pandemin är orsaken eller om det är frågan om en allmän trend är svårt att säga.

– Men just nu uppskattar man att hälften av den globala spelmarknadens omsättning kommer från mobilspel. På det sättet så har mobilen kört förbi de mer traditionella spelplattformarna redan för något år sedan.

Det här bådar gott för de inhemska spelföretagen, där en övervägande del riktat in sig på just mobilspel.

Finländska företaget Rovio hade ett rekordkvartal

Vid Rovio, som är ett av Finlands största spelföretag kända för Angry Birds-spelen, har man också märkt av mobilspelens ökade popularitet.

– Förra årets tredje kvartal var ett rekordkvartal för oss, och då har vi existerat i snart tjugo år, säger Lotta Backlund, kommunikationsdirektör på Rovio.

Alla har en mobil idag, vilket gör mobilen till en ypperlig inkörsport för digitala spel, jämfört med till exempel konsolspel, som kräver en separat konsol, säger Backlund.

– Och det som många kanske inte vet är att en av de största konsumentgrupperna för spel idag är folk som jag, alltså kvinnor mellan 35 och 50. Spel spelas inte längre bara i "mammas källare", utan nu spelar ju alla.

En kvinna med blont hår och mörk kostym.
Generation Z, de födda kring millennieskiftet, är idag speciellt intresserade av sociala spel som du kan spela på flera plattformar, säger Lotta Backlund, kommunikationsdirektör vid Rovio. Bild: Privat

Aktuellt vid Rovio just nu är att de förra sommaren investerat i produktionsbolaget Gutsy, känd för att ha producerat den nya animerade Mumindalenserien som finns på Arenan. Det här gör att de just nu har exklusiva rättigheter att utveckla mobilspel på mumin, baserade på Gutsys animeringar.

Bristen på kunnig arbetskraft den största flaskhalsen för spelbranschen

Det stora orosmolnet för den inhemska spelbranschen just nu är egentligen inte coronan, utan den ökade bristen på kunnig arbetskraft, säger Koopee Hiltunen.

År 2018 arbetade 3200 personer inom den finländska spelbranschen och den siffran ökade till 3600 i slutet av år 2020. Man förväntar sig att företagen de kommande åren kommer öppna upp hundratals nya positioner inom den finländska spelbranschen. Men frågan är om man hittar kunnigt folk.

– Just nu är tillgängligheten på kunnig arbetskraft en av de stora flaskhalsarna för framtiden. Det här problemet har funnits i över tio år redan och efterfrågan är alltså större än utbudet.

Det utländska arbetskraften ökar hela tiden och stod 2020 för 28 procent av den inhemska spelbranschens totala arbetskraft. I huvudstadsregionen var nästan vart tredje person utländsk 2020.

Intresset att få komma till Finland och jobba har också fortsatt under pandemin, men den globala efterfrågan ökar också.

– Men vi har hållit oss relevanta i konkurrensen och visst tror jag att vi ännu har möjligheter att växa och göra spel som slår igenom på världsmarknaden, säger Hiltunen.