Korruption, miljöförstöring, jättelika skrytbyggen som står tomma efter spelen, brott mot de mänskliga rättigheterna. Kritiken mot de olympiska spelen och Internationella olympiska kommittén har länge varit svidande.
Att det auktoritära Kina just nu – igen – arrangerar OS har åter väckt diskussionen om etiken och moralen kring spelen, samt evighetsfrågan om idrott och politik kan separeras från varandra.
– Frågan är naiv. Självklart hänger idrott och politik ihop. Precis på samma sätt som det mesta i världen sammanflätas.
Det sa ordföranden för Finlands olympiska kommitté Jan Vapaavuori som var gäst i Yles Morgonettan på lördagsförmiddagen.
Prata hellre än bojkotta
Vapaavuori menar ändå att kopplingen mellan sport och politik ingalunda betyder att den som inte godkänner Kinas politik, till exempel vad gäller människorättsläget i landet, också borde bojkotta de olympiska spelen.
– Även i andra sammanhang samarbetar vi ju med landet, vi idkar handel, sysslar med kultur- och konstutbyte och så vidare. Varför skulle idrotten vara ett undantag, undrar Vapaavuori.
Det centrala enligt honom är att man i väst inte backar från sina egna värderingar eller tiger om problemen i värdlandet.
– Dialogen är viktig. Den olympiska rörelsen handlar bland annat om att förena människor från alla slags länder. Om enbart länder med likadana system som vårt fick vara med, skulle kretsen bli ganska liten.
Vapaavuori tänker åka till Peking nästa vecka. Kultur- och idrottsminister Antti Kurvinen (C) ställde in sin resa i veckan, med hänvisning till coronarisken.
Kina förlorar propagandakampen?
Vapaavuori argumenterade vidare för att OS i Peking faktiskt arrangeras genom att påminna om att diskussionen kring människorättsläget i landet åter aktiverats just i samband med spelen.
– Jag är inte alls så säker på att det är Kina och dess system som går segrande ur den här propagandamanövern. Vi skulle sannolikt inte prata så här mycket om de mänskliga rättigheterna i landet, om OS inte ordnades där, sa Vapaavuori.
Han medger att den internationella olympiska rörelsen har en lång rad utmaningar att kämpa med. Men samtidigt har det gjorts en del förbättringar, anser han.
– Bland annat har man stoppat utvecklingen där spelen hela tiden växer. Ett deltagartak har införts och de städer som vill arrangera spelen tävlar i hur lite nytt de behöver bygga. Vid OS i Paris 2024 är 95 procent av arenorna och byggnaderna redan befintliga och i Los Angeles 2028 är siffran 100 procent, sa Jan Vapaavuori.
Dessutom krävs det nu att arrangörsaspiranter levererar en människorättsrapport som granskas av utomstående bedömare.
– Alla stora internationella organisationer har problem, se bara på katolska kyrkan eller FN. Men det sker en utveckling hela tiden, intygade Vapaavuori.
