Barnet styr en flygande animerad drake i en virtuell lägenhet.
Draken får kommandon: städa rummet, laga mat, gör dig redo för fotbollsträningen. Samtidigt distraherar ljudet från en radio eller en irriterande fluga draken att utföra uppgifterna.
Så ser det nya videospelet Epeli ut. Med hjälp av spelet kan man effektivt identifiera symtom på ADHD hos barn.
– Särdraget i spelet är att det liknar vardagen. Omgivningen är bekant för barnet sedan tidigare, säger Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi.
Laine är en av forskarna som utvecklar Epeli. Spelet är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Aalto-universitetet, Helsingfors universitet och företaget Peili Vision Oy.
Enligt Laine möjliggör spelet ett nytt sätt att identifiera symtom på ADHD hos barn.
– Barnet måste komma ihåg instruktionerna och utföra handlingarna på ett ändamålsenligt sätt. Vi mäter delvis minnesprestationen, men också olika mått på hur handlingarna utförs, vad man klickar på och hur man rör sig i lägenheten.
Alla symtom hittas inte med sedvanliga test
Epeli ger en objektiv analys av barnets uppmärksamhet och överaktivitet. Med hjälp av datan kan psykologer se vad barnet gör, hur det utför uppgifter och om utförandet gick enligt planerna.
De psykologiska test som används är ganska långt borta från det dagliga livet
Matti Laine
Hittills har ADHD diagnostiserats med utförliga psykologiska test, men enligt Laine avslöjar de nödvändigtvis inte alltid kännetecknande symtom för ADHD.
– Sedvanliga neuropsykologiska test är ofta väldigt välstrukturerade och avgränsade. Det som fattas är komplexiteten som finns i vardagen. De psykologiska test som används är ganska långt borta från det dagliga livet.
Videospelet fungerar som ett komplement till diagnostiseringen av ADHD. I första hand ska det användas av psykologer men också av exempelvis arbetsterapeuter. Spelet kan även användas hemma hos barnet, varefter en psykolog analyserar resultatet.
– En tanke med den här typens videospel är att det kan spara resurser. Det finns ett begränsat antal psykologer som utför utredningarna och köerna till dem kan vara långa.
Efter att barnet fått diagnosen ADHD kan spelet användas till att följa upp effekten av behandlingen.
Komplement till traditionella metoder
Hittills har forskarna undersökt hur spelet visar symtom på ADHD hos barn. Just nu pågår studier för att se om det kan användas också för att upptäcka symtomen hos vuxna.
I studien deltog barn i åldern 9 till 12. Totalt 47 av barnen hade diagnosen ADHD och 65 barn var utan diagnos.
– Testet särskiljer dessa två grupper väl, inte bara utgående från minnesprestationen, men från hur barnet rör sig i den virtuella lägenheten och hur mycket de klickar på olika saker och ting. Där verkar överaktiviteten och impulsiviteten komma väl fram.
En diagnos på ADHD kan underlätta vardagen och skolgången, inte bara för barnet själv utan också för personer i barnets omgivning. Då vet man vad det är frågan om och hur man ska gå vidare och få behandling.
Ungefär sex procent av världens barn har diagnosen ADHD. Epeli bidrar nödvändigtvis inte till att fler barn kunde diagnostiseras, men i framtiden kan spelet påskynda processen till en potentiell diagnos.
Spelet ersätter inte traditionella metoder för diagnostisering, men fungerar som ett verktyg för att bekräfta problem som till exempel lärare och föräldrar upptäcker i barnets vardag.
