I och med att läroplikten för den grundläggande utbildningen förlängts är kommunerna skyldiga att se till så eleverna fortsätter till gymnasiet eller en yrkesutbildning efter att ha gått ut grundskolan.
Läroplikten upphör alltså när den läropliktiga avlagt studentexamen eller yrkesinriktad examen med godkänt resultat.
Som ett led i den här reformen inleds så kallad förberedande hux-utbildning vid Prakticum i Borgå den 1 augusti. Konceptet är tidigare känt som den tionde klassen, men hux-utbildningen är något bredare.
– När det gäller att gå vidare med planeringen av hux känns det jättebra när vi vet att våra östnyländska samarbetspartners Lovisa, Borgå och Sibbo är med, säger Prakticums utbildningschef Gunilla Träskelin.
Träskelin betonar att hux-utbildning är något som behövs i Östnyland, men att det fortfarande är oklart hur stort intresset är.
– Det vi inte vet för tillfället är hur stort behovet är. Det är ju något helt nytt, en ny möjlighet och ett nytt alternativ för våra unga i det här skedet med den förlängda läroplikten.
Utbildningsdirektör Rikard Lindström vid Borgå stad håller med.
– Den utvidgade läroplikten är ny och allt vad den innebär har nog inte utkristalliserats för oss ännu. Hur många av våra studerande som är intresserade och skulle må bra av ett övergångsår vet vi inte. I och med att vi inte är hundra procent säkra på vad ungdomarna tänker och att det är på kommunens ansvar att se till att eleverna får en studieplats så känns det jättebra att vi har de här två möjligheterna med hux-utbildningen och folkhögskoleåret, säger Lindström.
Hux-utbildningen vid Prakticum ger en möjlighet att ta ett så kallat mellanår och göra något annat än traditionell utbildning. Någon vill kanske fundera på framtiden, en annan stärka sina studiefärdigheter.
– Frågan är hur mycket de unga upplever att de har behov av hux eftersom de ändå vet att största delen eller nästan alla kommer vidare till andra stadiet från årskurs nio i den här regionen.
En handfull elever från Sibbo
I Sibbo uppskattar kommunen att antalet elever som är i behov av förberedande utbildning efter högstadiet är mellan noll och fem.
Caroline Högel (SFP), ordförande för svenska utbildningssektionen, säger att det treåriga avtal kommunen ingått omfattar hux-utbildning vid Prakticum i Borgå eller Helsingfors samt vid Borgå folkakademi, där avtalet förnyas årligen.
– Det finns många Sibbobor som har enklare att ta sig till Borgå än till Arabiastranden. Om bara en elev väljer att fara till hux i Borgå så är det lönsamt för Sibbo, men jag tror att det blir flera, säger Högel.
Eftersom hux-utbildningen redan finns med som alternativ i den gemensamma ansökan till Prakticum mellan den 22 februari och den 23 mars finns det inte längre en möjlighet att backa ut. Utbildningen måste ordnas oberoende av studerandeantal.
De tre östnyländska kommunerna bidrar med sammanlagt 60 000 euro för hux-utbildningen i Borgå.
– Det kan hända att det åtminstone i inledningsskedet när man söker via gemensamma ansökan under våren inte är väldigt många som tänker sig huxen som ett första alternativ, säger Träskelin.
Träskelin antar att studerande kan dyka upp senare under hösten efter att ha inlett andra studier, men kommit fram till att de inte är tillräckligt intressanta och då väljer hux som ett alternativ för att få betänketid.
– Jag hoppas att man inte upplever att man väljer grisen i säcken för att utbildningen inte har funnits. Men huxen är mångsidig och flexibel för man kan smidigt välja olika delar under året. Du kan under året gå över till en yrkesinriktad grundexamen när du hittar en sådan, så du behöver kanske bara några månader vid huxen, säger Gunilla Träskelin.
Utbildningsdirektör Rikard Lindström är oroad över att för få unga väljer övergångsutbildningarna som alternativ och om så är fallet att den sociala dimensionen som grupper bildar försvinner.
– Jag utgår ifrån att det finns en social aspekt i inlärning och om grupperna är väldigt små vid hux eller folkhögskoleåret så saknas de här dimensionerna. Jag upplever att vi behöver få ett visst antal elever i de här båda för att vi ska tycka att vi uppnår en kvalité och vill tala för i framtiden, säger Lindström.
Utbildningen vid Prakticum omfattar 38 veckor, det vill säga nästan nio månader och ska pågå högst ett år. Gunilla Träskelin ser inte ett behov att utöka lärarkåren i till exempel teoretiska ämnen.
– Nu är ju huxen inte samma sak som tionde klassen. Det betyder att hux inte baserar sig på läroämnen. Men inom ramen för stärkande av studiefärdigheter kan man tänka sig att man ska kunna stärka ämnen som modersmål, matematik, språk och så ska man ha möjlighet att höja sina vitsord vid behov för att komma vidare till andra stadiets utbildning, säger Träskelin.
Samarbete om prov och bedömning
Men eftersom yrkesinstitutet Prakticum inte har rättigheter att ordna grundläggande utbildning och ge bedömning för särskild examen enligt den grundläggande utbildningens läroplan måste man ha en samarbetspartner och i det här fallet är det kommunerna.
Praxis är densamma som vid hemundervisning, vilket till exempel kan betyda att eleven studerar hemma eller vid institutet men skriver proven i en skola, där en behörig lärare kan bedöma prestationen.
– Man kan ganska långt få handledningen och undervisningen hos oss, för vi har ju vissa ämneslärare och behöriga ämneslärare i språk och matematik men bedömningsprocessen måste vi komma överens om, säger Träskelin.
Utbildningsdirektör Rikard Lindström ser att stadens främsta uppgift är att se över dem som förbereder sig för gymnasiet och behöver en särskild examen. Exakt hur samarbetet ska gå till i praktiken är fortfarande oklart.
– På mitt ansvar har jag mera sett att samarbetet i regionen fungerar och att vi tillsammans funderar att vi inte konkurrerar utan bygger upp ett bra utbud och möjligheter för våra ungdomar, säger Lindström.
Hux för både unga och vuxna
Både unga och vuxna kan söka till en hux-utbildning, men hur bra passar olika åldersgrupper ihop om deras erfarenheter av studier och yrkesliv skiljer sig markant från varandra?
– De är väldigt olika och det är en utmaning för oss, dels för att vi är en liten utbildningsanordnare, dels för att vi svenskspråkiga är så många som vi är, säger Träskelin.
Det kan till exempel innebära en indelning i en grupp för dem som strävar efter att söka till gymnasiet och en för yrkesexamen, oberoende ålder och bakgrund.
Samtidigt finns möjligheter att inleda vuxenstudier under läsårets gång eller tillbringa en längre tid på fältet och för att få arbetserfarenheter och vardagskompetens med fokus på till exempel olika hobbyer som kan inspirera till fortsatta studier.
När man inleder en ny utbildning behövs naturligtvis pengar. Yrkesinstitutet har ett grundkapital, men kommunerna är också med om att finansiera den förberedande utbildningen som är gratis för de läropliktiga eleverna.
Den ekonomiska ramen uppskattas till 80 000 euro per läsår och är fördelad så att Prakticum står för 20 000 euro, Borgå stad för 30 000 euro, Lovisa stad för 15 000 euro och Sibbo kommun för 15 000 euro.
– Vi har ju inte haft Valma-utbildning här i Borgå så vi har ju ingen finansiering att få därifrån. Sen släpar finansieringen efter väldigt mycket. Vi får en basfinansiering, men också prestationsfinansiering och den vi nu lever med 2022 baserar sig på de prestationer vi har haft 2020, säger Träskelin.
Vid Borgå folkakademi (Akan) inledde man EfterNian eller folkhögskoleåret för läropliktiga redan hösten 2021, som uttryckligen riktar sig till dem som gått ut högstadiet.
Det här läsåret ordnas EfterNian parallellt med påbyggnadslinjen 10+ som försvinner i höst.
– För tillfället har vi fjorton elever på vår tionde klass och två elever som går på folkhögskoleåret. De går på olika folkhögskolelinjer och har en del undervisning tillsammans med tionde klassen där läroplanen kräver det, säger rektor Catharina von Schoultz.
von Schoultz hoppas att de får ihop en grupp på omkring tio studerande i höst när bara en utbildning ordnas, men det återstår att se hur stort intresset är.
Samarbetsavtalen mellan Borgå folkakademi, Borgå, Sibbo och Lovisa som funnits för tionde klassen har också ingåtts för EfterNian.
Till skillnad från Prakticum har folkakademin rätt att ge grundläggande utbildning utan vitsord, men med en bedömning utifrån läroplansgrunderna.
– Men här finns också möjligheten att höja vitsord på samma sätt som nu på tian. På tian får vi ge vitsord, men inte i fortsättningen och vi förhandlar nu med kommunen, främst Borgå stad om vilka ämnen det berör och hur det kan skötas rent praktiskt, säger von Schoultz.
I och med att folkakademin har en lång erfarenhet av tionde klassen så är målgruppen redan bekant. Lärarna som undervisat tionde klassen ansvarar för EfterNian, och vid behov söks timlärare för valbara ämnen.
Valbara ämnen öppna för eleverna
Att välja valbara ämnen från folkhögskolans övriga utbud har inte varit möjligt för dem som gått tionde klassen, till exempel musiklinjen.
– Orsaken till att man utvecklat möjligheterna är att vi ser fler och fler ungdomar som inte riktigt vet vad de vill efter nian. Att få tid och inte göra ett felval är värdefullt, för individen men också för samhället.
Den nya läroplanen är dessutom inte lika krävande och tung som för påbyggnadslinjen och innehåller färre undervisningstimmar.
– Vi tror att folkhögskoleåret ger den flexibilitet och en viss större frihet som behövs för den här målgruppen. Det här att kunna utgå från elevens behov, till exempel att fundera och tänka på vad jag vill göra så har vi mera plats att hinna arbeta med de frågorna utan att hela tiden behöva tänka på ett resultat och vitsord, säger von Schoultz.
Hur många som söker till folkhögskoleåret är fortfarande oklart, men personalen är inte orolig för att elever ska lysa med sin frånvaro, då Akan redan är etablerad i regionen.
– Studiehandledare vet vad vi gör och vem vi är och vi har haft goda resultat med våra tionde klasser. Många som har gått här har fått det som behövts för att sedan kunna gå vidare och hittat sin väg, säger von Schoultz.
Om man i korthet sammanfattar skillnaderna mellan Akans och Prakticums utbildningar för läropliktiga kan man säga att yrkesinstitutets hux möjligen är mera inriktad på studerandes egen prestation med målet att fortsätta studera vid gymnasiet eller ett yrkesinstitut.
Året vid folkhögskolan kan också ge goda insikter och inspiration för fortsatta studier, men betonar lika mycket möjligheten att som människa utvecklas och mogna i egen takt. Catharina von Schoultz nämner också gemenskapen mellan studerande som är speciell.
– Det vi ser i gruppen med tian är att gruppdynamiken är väldigt viktig och det är också den som kan motivera en att komma till skolan. Vi ser gärna att gruppen hålls stabil för det finns en trygghet i det, säger von Schoultz.
