I Sverige får föräldrar fritt välja vilken skola de vill sätta sina barn i. Det fria skolvalet är i regel uppskattat och det finns gott om skolor att välja mellan, bara i Stockholm kan föräldrar välja mellan över 250 skolor.
– Vi hade ju turen att ha två tre väldigt bra skolor i vår närhet så valet var ganska enkelt och utgick från närhet framförallt givet att kvaliteten på skolorna var så pass bra, säger Robin Ghosh som precis lämnat sina barn på den kommunala skolan Björngårdsskolan.
En av fyra förskolor och skolor i Sverige är så kallade friskolor. Det är ofta privata aktiebolag som finansieras med skattemedel och fungerar som ett komplement till de kommunala skolorna i kommunerna. Sverige har haft det här systemet sedan 90-talet.
– Då argumenterade man för att skapa utrymme för många olika sorters pedagogik och få in alternativ som skulle kunna informera, belysa och förstärka varandra. Det fanns ingen som kunde inse att det skulle leda till den utveckling som det gjorde, säger Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Åbo akademi, som länge följt den svenska skoldebatten.
Socialdemokraterna: Stoppa vinstutdelningen
Sveriges friskolor anklagas ofta i debatten för att öka segregationen, ge glädjebetyg och fokusera för mycket på att tjäna pengar. Det är framförallt pengarna som skapar diskussion inför riksdagsvalet.
Då friskolorna blev skattefinansierade på 90-talet kunde företagen bakom skolorna också bli vinstbringande. Sverige sägs vara det enda landet i världen där privata företag får ta ut vinster ur den offentligt finansierade skolan.
Trots att de flesta skolor i Sverige är småföretag med låg vinst har vissa friskolekoncerner lyckats tjäna flera miljoner på skolan.
– Det framstår ur ett strikt finskt perspektiv nästan oförståeligt att offentlig skola kan leda till sådant. Men tar man ett steg tillbaka och tänker på den svenska modellen och hur den är uppbyggd och vilka drivkrafter det finns så är det inte så förvånande, säger Sahlström.
Han menar att det svenska systemet är uppbyggt på ett sådant vis att det leder till en situation där vissa kan bli rika på utbildning.
Det här vill flera partier i Sverige nu stoppa.
Regeringspartiet Socialdemokraterna går till val på att stoppa vinstutdelningen i skolorna. De menar att friskolekoncernerna gör vinst på att ha en lägre lärartäthet, sämre löner och färre specialpedagoger och på så sätt tjänar de pengar på skattemedel som de sedan kan plocka ut.
Möjligheten att ta ut vinster i friskolan ska försvinna redan under nästa mandatperiod, om Socialdemokraterna får som de vill.
Under året har den socialdemokratiska enpartiregeringen bland annat gått ut med ett förslag där man vill göra det möjligt att sänka skolpengen, alltså det bidrag skolorna får per elev, till friskolorna.
I dag är principen att friskolor och kommunala skolor får samma grundbelopp per elev från kommunens budget, men regeringen vill nu förändra det systemet. Det här eftersom de kommunala skolorna har ett större ansvar än friskolorna.
Trots att en riksdagsmajoritet verkar motsätta sig förslaget vill också det största oppositionspartiet Moderaterna se över och "modernisera reglerna" kring bland annat vinstutdelningen.
Friskolorna: "Man ser dem som vargar"
På branschorganisationen Friskolornas riksförbund är man upprörda över Socialdemokraternas förslag på att stoppa vinstutdelningen i skolorna. VD Ulla Hamilton menar att det endast är ett försök från Socialdemokraternas håll att skyffla över den svenska skolans problem på friskolorna.
– Sju av tio friskolor i Sverige är aktiebolag och de flesta av dessa är små verksamheter. Har du då ingen möjlighet att attrahera andra investerare i verksamheten så påverkar det naturligtvis möjligheterna att växa, vilket också innebär ett större risktagande, säger Hamilton.
Enligt henne skulle Socialdemokraternas förslag leda till färre friskolor.
– Det finns en uppenbar risk att vi kommer se färre friskolor i Sverige om man inte har möjligheten att ha det som ett aktiebolag.
Och vad skulle det innebära?
– Sämre mångfald och sämre valfrihet.
Hon menar att debatten kring skolorna har gjort så att friskolorna får bära hundhuvudet för att den svenska skolan inte presterar tillräckligt bra. I själva verket finns det forskning som visar att den ökade konkurrensen har bidragit till något höjda resultat i grundskolan.
– Man utmålar personerna som har startat och driver friskolor i aktiebolagsform som att de är vargar som jagar efter vinst hela tiden. Det gör de inte. De vill erbjuda ett bra system men de vill också ha ränta på de pengar som de har satsat genom att till exempel belåna sina egna bostäder, säger Hamilton.
Är skolan bra business?
Men trots att man från friskolehåll försvarar vinstutdelningen i skolan är kritiken stor. Fler än åtta av tio svenskar vill begränsa eller förbjuda vinstuttag i skolor.
Motståndare pekar på att man i länder som Nederländerna och Storbritannien där friskolor är vanligt förekommande har förbjudit skolor att plocka ut vinst. Ersättningen ska gå till att bedriva undervisning.
– Det är väldigt ovanligt att man har ett system där det offentliga finansierar skolor som får plocka ut vinst, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Han har forskat i skolfrågor en längre tid och bland annat funderat på hur marknadskrafterna fungerar i skolan. Han menar att motståndet mot vinstutdelning i skolan baserar sig på det viktiga samhällsuppdrag skolan har.
– Det kan ses som besvärligt att de som driver skolor inte har elevernas bästa för ögonen, utan att de faktiskt har vinsten som motiv, säger han.
Hur tjänar man pengar på skolan?
– I princip håller man nere lärartätheten och har fler obehöriga lärare. Dessutom kan man dimensionera sin verksamhet så att man alltid har fulla klasser då friskolorna själv bestämmer hur många elever de vill ha då de inte behöver ta höjd för att ha plats för alla när elevkullarna är stora, säger Jonas Vlachos.
Är skolan bra business?
– Är man väletablerad och har ett starkt varumärke så kan man se det som bra business i den bemärkelsen att ersättningen är en ganska stabil inkomstkälla, säger han.
Ska man tjäna grova pengar så ska man inte gå in i friskoleverksamheten
Ulla Hamilton, VD, Friskolornas riksförbund.
Ulla Hamilton på Friskolornas riksförbund håller inte med.
– Ska man tjäna grova pengar så ska man inte gå in i friskoleverksamheten, säger hon och pekar på att den genomsnittliga rörelsemarginalen före skatt är betydligt lägre än vad den svenska staten begär av sina bolag. Hon fortsätter:
– Många av de som har startat skolor har en bakgrund som lärare, eller som rektorer eller har själv har gått i en skola som man inte tyckte var tillräckligt bra och är tillräckligt duktiga på att driva företag för att se vad som man skulle kunna göra för att erbjuda familjer en bättre skola, säger Hamilton.
Förälder: "Vi fokuserar på fel frågor"
Det svenska skolsystemet är unikt, och debatten om skolan går het inför riksdagsvalet. Fritjof Sahlström menar att man i Finland kan avundas av att skolan är en så stor fråga.
– Den finska debatten om skola är mycket mindre omfattande och mindre engagerande än vad den svenska är, säger han.
Men samtidigt lyfter han fram att den svenska debatten inte handlar om pedagogik.
– Den handlar till mesta dels inte om den undervisning som bedrivs eller de värderingar som ska ligga till grund för undervisningen. Den handlar i stor utsträckning om de strukturella förutsättningarna, säger han.
Utanför Björngårdsskolan står Robin Ghosh och tittar på barnen Benjamin och Lucas som springer till sina kompisar på den stora skolgården i centrala Stockholm. Han tycker att den svenska skoldebatten fokuserar på fel frågor.
– När man släppte skolsystemet i Sverige så blev vinstuttagen det politiska slagträet, säger han.
Ghosh efterlyser en debatt om skolsystemet och pedagogiken i landet.
– Men den debatten är svårgreppbar och inte lika digital som vinstuttagsfrågan som är enklare att debattera i politiken.
