Skolorna spelar en viktig roll i att hjälpa de unga att förstå världen – också då katastrofen eller ett krig är ett faktum. Barn och unga tar snabbt in det oroliga världsläget. Och för ett barn kan det vara svårt att navigera både i fakta och känslor i ett krisläge.
– Vi diskuterar med jämna mellanrum i kollegiet: hur gör vi nu. Och vi har som princip att om eleverna självmant tar upp ämnet, så diskuterar vi saken på ett lugnt och tryggt sätt. säger Lena Sjöholm-Fahllund, som är rektor i Smedsby-Böle skola i Korsholm.
Redan under torsdagsmorgonen blev det uppblossade kriget i Ukraina ett samtalsämne, både i lärarrummet och i klassrummen. Liksom resten av samhället, vaknade också lärarna till en ny situation som måste bearbetas på olika plan.
Trygg miljö viktig
Att bemöta barn i vardagen, då frågorna kan vara flera än svaren, kan vara utmanande. I Korsholm öppnade kriget i Ukraina genast för frågor och diskussion i den klass som Sjöholm-Fahllund haft under förmiddagen.
– Men vi delar ingen information som kunde skapa mera hysteri. Beroende på åldersgrupp så kan man dela sådan fakta som man som lärare eller övrig skolpersonal har kunnat ta till sig, säger Lena Sjöholm-Fahllund.
Enligt Sjöholm-Fahllund varierar diskussionsivern från grupp till grupp, men hon understryker att det som lärare är viktigt att ge ett balanserat och tryggt diskussionsklimat.
Som lärare har man krisplanen i ryggraden
Lena Sjöholm-Fahllund
Kriser, katastrofer och olyckor sker i världen, ofta utan förvarning. När vardagen rullar på, är det ofta skolan som får axla ett stort ansvar att behandla ett oväntat eller omskakande läge.
För dessa situationer har skolorna en krisplan, som fungerar som manual för hur ämnet kan tas upp i undervisningen eller under skoldagen. Den ger enligt Sjöholm-Fahllund en generell handlingsplan, men alla situationer varierar.
– Som lärare har man krisplanen i ryggraden, men sen måste man ändå från fall till fall modifiera den, säger hon.
Därför skulle hon önska att man i skolorna kunde ha mera krisövning, för att ha en bättre beredskap.
– För faktiskt då det gäller att behandla krigshot och stormakter, så där är vi kanske lite handfallna, säger Sjöholm-Fahllund.
Informationsgången är idag snabb och ibland ofiltrerad – kanske speciellt för barn och unga som tar in allt mera av det som sker via sociala medier.
Fundera igenom i vilken situation du diskuterar en kris med ett barn
Lena Sjöholm-Fahllund
Det kan vara svårt för både lärare och vårdnadshavare att ha full inblick i det informationsflödet och sanningshalten i det. Därför har vuxna en viktig roll i att ge stabilitet hos den uppväxande generationen.
– Det är viktigt att fundera i vilken situation man tar upp frågan med barnen. Ifall de är väldigt oroliga, måste man först se till att skapa ett lugn. Också vuxna kan vara oroliga, så det är viktigt att först själv skapa en trygg atmosfär, sen vara ärlig och förhålla sig sakligt till ämnet, säger Lena Sjöholm-Fahllund som hälsning till hemmen.
Följ upp barnens reaktioner
Efterhand som situationen utvecklas och de vuxna också lär sig mer om läget, måste man följa upp med barnen och vara lyhörd för deras reaktioner.
– Och så är det viktigt att man i skolorna också involverar psykologer och kuratorer, för att följa upp hur man hanterar diskussionen i skolan, säger Sjöholm-Fahllund.
