Sverige valde rätt väg då man satsade på smittskydd med inriktning på frivilliga åtgärder, men det vidtogs för få och för sena åtgärder i början av pandemin. Det slår Sveriges coronakommission fast i sin slutrapport som presenterades på fredagen efter att tidigare ha släppt två delrapporter.
Sveriges coronakommission menar att regeringen borde ha tagit på sig ett tydligare ledarskap när det gäller den samlade kommunikationen till allmänheten. Enligt kommissionens rapport var man allt för beroende av Folkhälsomyndigheten som man förhöll sig allt för okritisk till.
"Regeringen kan inte undgå det yttersta ansvaret för de inledningsvis få och sena åtgärderna och de följder detta kan ha fått för den allmänna smittspridningen", skriver kommissionen i sin rapport.
Enligt kommissionen borde man ha agerat snabbt i början för att sedan släppa upp om situationen så krävde.
– När ett nytt virus börjar få fäste i landet är det ett särskilt kritiskt läge. Då behövdes insatser för att bromsa smittspridningen för att få tid och en överblick, säger kommissionens ordförande Mats Melin.
Melin liknar insatserna vid hur en brandkår reagerar vid brand.
– När de får ett larm rycker de ut med normalstyrkan och så ser de om alla bilar behövs och kör tillbaka de som inte behövs. Man ingriper kraftfullt och på bästa möjliga antaganden mot hotet och sen skalar man ner om det inte behövs, man gör inte tvärtom att man väntar på kunskap och sedan börjar bekämpa hotet.
Skulle man ha kunnat rädda fler liv om man reagerat annorlunda?
– Ja det tror jag, säger Mats Melin till Svenska Yle.
Kommissionen menar att fler verksamheter borde ha stängts tidigt under pandemin och de resenärer som kom hem från sina sportlovsresor efter vecka 9 2020 borde ha uppmanats sitta i hemkarantän.
Dessutom menar man att de smittskyddsåtgärder som vidtogs var för sena och passade bättre för en välutbildad medelklass med goda möjligheter att arbeta hemifrån.
Man anser däremot att det var rätt att inte stänga landets förskolor och grundskolor.
Sverige borde inte ha avvisat munskydd
Sverige har till skillnad från flera andra länder inte rekommenderat att allmänheten ska använda munskydd som en åtgärd för att hålla smittspridningen nere.
Kommissionen anser att Folkhälsomyndigheten inte borde ha avvisat munskydd som smittskyddsåtgärd under början av pandemin.
– Vi har väldigt svårt att förstå det. Folkhälsomyndigheten sade att det inte fanns evidens för att munskydd hjälper i publika miljöer och de menade också att det finns risk för att folk om de har munskydd inte följer våra andra råd. Båda dom antagandena tycker vi är fel, säger Mats Melin och fortsätter:
– Det var en luftvägssjukdom som smittar vid nära kontakt mellan människor. Det fanns skäl att i början anta att täcka mun och näsa kunde bidra till att minska spridningen av ett luftvägsvirus mellan människor.
Kommissionen anser att myndigheternas inställning till munskydd bidrog till att det blev låg följsamhet då Folkhälsomyndigheten sedan rekommenderade munskydd i kollektivtrafik under rusningstrafik i januari 2021.
I de delrapporter som släppts tidigare har man bland annat kritiserat Sveriges beredskap och äldrevård.
Coronakommissionen hyllar den svenska ekonomiska krishanteringen under början av pandemin. Man menar att de snabba och kraftfulla satsningarna inom penningpolitiken och finanspolitiken “där snabbhet fick företräde framför träffsäkerhet”, var rätt strategi.
SCB: Finland har högst överdödlighet i Norden
Samtidigt som landets coronakommission kritiserar den svenska regeringen meddelar landets statistikmyndighet SCB att Sverige hade lägre överdödlighet än Danmark och Finland under pandemins första två år. Sverige hade en av de lägsta överdödligheterna i Europa, skriver Svenska Dagbladet.
Sverige hade en överdödlighet på 3,7 procent under de två åren, medan Finland hade 4,5 procent och Danmark 4,4 procent. Norge hade den lägsta överdödligheten i Norden med 1,7 procent.
Enligt Markku Peltonen, professor i epidemiologi vid finska Institutet för hälsa och välfärd, kan siffrorna ha att göra med åldersstrukturen i länderna.
– När man jämför överdödligheten med ett medelvärde fem år tillbaka kan åldersfördelningen i befolkningen påverka resultatet. Finland har fler individer i de äldsta åldersgrupperna nu än mellan 2015 och 2019, vilket gör att vi också har fler dödsfall, säger Peltonen till Svd.
Antalet döda under 2020 och 2021 har summerats och jämförts med medelvärdet för två årsmedelvärden de senaste fem åren i SCB:s statistik.
Skarp kritik mot Sveriges coronahantering: Beredskapen har varit undermålig
