Det är befogat att känna oro över att världsläget i och med Rysslands attack på Ukraina, och vår säkerhetspolitiska situation har förändrat. Så säger Mats Nylund som är ordförande för Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund, SLC.
– Många känner också oro och medkänsla med det ukrainska folket, inte minst eftersom det finns många ukrainare i Österbotten, säger Nylund.
Men trots att en del av Europas kornbod just nu är under attack behöver vi inte vara rädda för att maten tar slut. Finland är rustat för kriser och störningar genom vår försörjningsberedskap.
– Vi behöver inte vara oroliga för att inte ha mat på bordet, eller att vi skulle vara militärt hotade just nu. Men vi måste få bukt med olönsamheten inom det finländska jordbruket, säger Nylund.
Försörjningsberedskapen tryggar samhällsfunktionerna
Försörjningsberedskapscentralen har till uppgift att säkerställa de grundläggande funktionerna i samhället vid eventuella kriser och störningar.
Syftet är att samhället, näringslivet och befolkningen ska kunna leva tryggt i sin vardag.
– Försörjningsberedskapen täcker nästan alla samhällets sektorer, men det mest primära är tillgången på rent vatten och mat, säger Nylund.
I Finland kan vi vara trygga med att vi har lager av till exempel bränsle, spannmål, utsäde, men också mediciner och medicinsk utrustning, som bara används enligt statsrådets beslut.
Under pandemin öppnades beredskapslagren för första gången någonsin för social- och hälsovårdssektorn för att säkra tillgången på utrustning.
Tidigare samlades alla varor i statens förråd, men numera finns lagren också hos olika aktörer på fältet. Det är ett kostnadseffektivt system anser Nylund.
Men utmaningen är att Finlands beredskap bygger på att marknaden fungerar, vilket den inte gör på husdjurssidan inom jordbruket.
– När priset på råolja stiger syns det nästan omedelbart på bensinmacken. Men priset på mjölk, kött och ägg höjs inte trots att produktionskostnaderna ökar, säger Nylund.
Europas kornbod är under attack
Ukraina, och delvis också Ryssland, brukar räknas som världens stora kornbodar. Livsmedel från området, så som vete, korn, solrosolja, raps och soja, försörjer flera hundra miljoner människor varje år säger Nylund.
Men kriget sätter stopp för, vad som innan attacken, såg ut att bli ett mycket gott år för det ukrainska jordbruket.
– Vi kan också räkna med att det inte odlas mycket på de ukrainska åkrarna i vår. De som borde odla är ute i krig. Vi kommer att ha ett stort globalt underskott på spannmål nästa vinter, och spannmålslagren är redan små, säger Nylund.
Även om de ukrainska jordbrukarna lyckas odla blir exporten en utmaning. Exporten av vete har skett från hamnarna i Svarta havet som redan är sönderbombade.
– De ryska hamnarna är blockerade för deras egna, militära ändamål, säger Nylund.
Krigstillståndet påverkar också ukrainarnas möjligheter att komma till Finland för säsongsarbete. Finland behöver omkring 15 000 utländska säsongsarbetare varje år, och de flesta kommer från Ukraina.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä säger att ministeriet arbetar för att säkerställa att säsongsarbetare kan komma till Finland, både med tanke på behovet av arbetskraft, men också för att hjälpa det krigsdrabbade Ukraina och ukrainarna.
Jordbruket har två lönsamhetsproblem
Det finländska jordbruket är drabbat av två grundläggande problem säger Mats Nylund, den långsiktiga och den kortsiktiga lönsamheten.
Det långsiktiga problemet är att jordbrukarna inte får ut ett tillräckligt pris från marknaden. Den kortsiktiga lönsamhetskrisen beror på att energipriserna steg så brant förra året.
– Energipriserna kommer att stiga ytterligare och oljepriset har redan stigit kraftigt, säger Nylund.
Nu kommer Finland att frigöra 377 000 fat olja, ur just beredskapslagret, efter ett gemensamt beslut i det internationella energiorganet IEA. Totalt frigörs 60 miljoner fat olja från strategiska reserver för att lugna marknaden.
Nylund säger att Finland är beroende av rysk olja. Den kan visserligen ersättas, men det är en dyr och omständigt process som tar tid.
Finland är också beroende av rysk el, men det bortfallet kommer att underlättas när Olkiluoto 3 kommer igång på allvar säger Nylund. Den ryska gasen är inte lika viktigt för Finland som för exempelvis Tyskland och Italien.
Bönderna sparar in genom mindre odlingsarealer
När SLC frågade gårdarna om den ekonomiska situationen och planerna för våren, tre dagar innan Rysslands anfall, svarade en femtedel att de har stora ekonomiska bekymmer.
Ungefär en fjärdedel meddelade att de kommer att minska på odlingsarealen av salugrödor och istället så någon grön träda. Ett konkret tecken på den trängda ekonomin är minskade inköp av konstgödsel.
– Minskad odlingsareal är helt enkelt en sparåtgärd. Det andra är att de som tänkt påverka sin huvudodlingsplan planerar att dra ner på gödselmängderna, säger Nylund.
Mats Nylund säger att situationen är märklig.
– Vi kommer att ha ett stort behov av mat i världen, men i Finland riskerar en inte oansenlig del av åkrarna att bli odlade med en icke-handelsduglig gröda eller odlas extensivt, eftersom det inte finns pengar eller man inte tror att produktionen kommer att vara lönsam.
Nylund säger att det här är en fråga som i dag diskuteras av producentorganisationerna och staten och med Försörjningsberedskapscentralen.
Stigande matpriser är att vänta
Konsumenternas maträkning ökade med 600 miljoner förra året. Ökningen är större än jordbrukets totala inkomst, men Mats Nylund säger att inget av ökningen tillföll bönderna.
– Pengarna hamnade hos de två stora handelskedjorna som gjorde ett rekordår. Våra livsmedelsförädlare står sig slätt i prisförhandlingarna med handeln, säger Nylund.
Nylund säger att de stora kedjornas oligopol innebär att att marknadsmekanismerna inte fungerar för husdjursprodukter.
Finska dagligvaruhandeln rf. meddelade i januari att livsmedelspriserna stigit med 3,8 procent, till största del på grund av stigande råvarupriser.
Och att priserna kommer att stiga ytterligare står utom all tvivel, säger Nylund.
– Spannmålshandeln sker på börsen runt om i världen och futurerna har rusat i höjden.
Nylund säger att jordbrukets lönsamhetsproblem inte går att reda ut enbart genom stödpaket, även om det kan behövas vissa åtgärder.
Det är inte heller Försörjningsberedskapscentralens roll att rädda jordbrukets lönsamhet, även om den kanske måste ingripa.
Nylund drar paralleller till Ålands beroende av färjtrafik.
– När passagerar- och långtradartrafiken tog slut i och med pandemin, så ingrep Försörjningsberedskapscentralen och köpte färjturer för att trygga trafiken till och från Åland.
Fattas 500 miljoner euro i böndernas plånböcker
Jordbruket skulle behöva åtminstone 500 miljoner euro till i året för att klara lönsamhetskrisen säger Nylund. Åtgärder som sänkt fastighetsskatt och statsborgen för lån hjälper till, men löser inte problemet.
Effekten av sänkt fastighetsskatt är liten räknat i reda pengar, fastighetsskatten för alla jordbrukare i landet ligger på totalt 11 miljoner euro.
– Det räddar inte jordbruket. Men det hjälper enskilda gårdar som har nya byggnader och betalar tiotals tusen euro i fastighetsskatt.
– Om vi ska få en riktig förändring till stånd så måste den ske via marknaden, säger Nylund.
Naturresursinstitutet Lukes beräkningar visar att en prishöjning på en procent på mjölk, kött, spannmål och grödor skulle betyda mellan fyra och nästan nio procent till i företagarinkomsten.
Ett litet påslag som skulle ge ett stort utslag utan att belasta statskassan.
– Konsumenterna skulle betala lite mera, och kanske vore det också orsak att pruta lite på handelns vinster i det här läget. Min vädjan är att hela samhället tar ansvar och låter prishöjningarna gå igenom, säger Nylund.
