När du förbereder dig för kriser eller oväntade händelser, så ska du utgå från dina egna behov. Vad behöver du för att fungera i vardagen? Svaret kommer vara olika beroende på om du bor i ett höghus eller på landet och om du bor ensam eller har barn eller husdjur.
Men alla behöver vi mat och vatten och någonstans att uträtta våra behov. Vi börjar där.
Beredskap behöver inte vara svårt, utan det handlar egentligen om att du kollar din egen situation, köper lite mera mat hem av det som behövs och ser om någon annan i din näromgivning kan behöva hjälp
Marika Danielsson, Marthaförbundet
Satsa på att klara dig minst 72 timmar utan hjälp
En god hemberedskap handlar om att du klarar dig åtminstone 72 timmar utan utomstående hjälp ifall en kris uppstår. I krissituationer måste nämligen myndigheterna först hjälpa dem som inte klarar sig utan hjälp, och om du då byggt upp en god hemberedskap, så hjälper du myndigheterna att göra sitt jobb.
Och för att göra det här enkelt, så kan du börja med att bygga upp ett eget reservförråd hemma. Ett reservförråd är bra att ha, oberoende av vilken kris som inträffar.
Det är också bra att bekanta sig med webbsidan 72 timmar som är myndigheters och organisationers beredskapsrekommendation för privathushåll.
Vatten: tillgång till vatten är allra viktigast i en krissituation
En människa behöver minst två liter rent dricksvatten per dygn. För tre dygn behövs sex liter vatten, plus det som kan behövas till matlagning och hygien. Det totala behovet blir då ungefär en till två hinkar per person och dag.
Den här mängden vatten ska du alltid ha förvarad någonstans i din närhet, i hinkar, flaskor eller dunkar ifall strömmen eller vattnet far. Förvara det gärna svalt och kontrollera vattnet ungefär varannan månad. Gör det till en vana, en del av din vardag, och använd gärna vattnet till bevattning eller annat när du byter ut det.
Mat: bra mat i reservförrådet är mat som du vanligtvis konsumerar
Ett reservförråd i matväg bygger du bäst upp i de skåp du använder dagligen och inte i något separat skåp eller en separat låda, säger Marika Danielsson från Marthaförbundet. Då är nämligen risken som störst att du glömmer bort det och maten blir gammal. Ett annat tips är att alltid förvara nyköpt mat längst bak i skåpet och alltid ha den vara med kortast datum längst fram.
Den bästa maten och drycken att ha i ditt reservförråd är sedan den mat och dryck du vanligtvis konsumerar, men som håller sig i rumstemperatur. Det här kan vara allt från konserver och saftsoppor till knäckebröd, riskakor och torkad frukt. Du bygger då upp ditt reservförråd genom att alltid ha lite extra av de här varorna.
– Om du inte äter bönor annars så köp inte bönor i konserv bara för den här sakens skull, säger Danielsson.
Räkna med mat och dryck som ger ungefär 2300 kcal per dygn. Kom också ihåg djuren. Vill du ha mera exakta förslag så har Marthaförbundet en lista med exempel på mat som räcker i tre dygn.
Vid till exempel ett strömavbrott kan du sedan äta maten kall, eller införskaffa ett gasolkök eller stormkök och bränsle till det. Men då behöver du veta hur du ska använda det.
– Tänk på vilket underlag du har, så du inte bränner underlaget. Stormkök ska också ha tillräckligt med utrymme, så ha det kanske inte under spisen då fläkten är där ovanför, säger Birgitta Mitro, utbildningssekretare på Försvarsutbildningsföreningen.
Värme och hygien: med filtar, våtservetter och plastpåsar kommer du långt
Om toaletten är ur bruk på grund av strömavbrott eller problem med vattentillförseln, så är det bra att veta hur du enkelt kan bygga en torrtoalett.
– Det är bara att sätta dubbla sopsäckar i toalettstolen, sätta ringen på plats och tillför gryn av något slag om du har, så har du en fungerande torrtoalett, säger Mitro. Sedan knyter du den och för ut den i blandavfall, inte bioavfall.
För att hålla dig varm i en krissituation är det också bra att ha filtar och varma kläder, gärna i ylle. Ha också alltid ficklampor, ljus och tändstickor i närheten.
Det är också bra att ha extra toalettpapper, våtservetter och desinfektionsmedel hemma. Våtservetterna kan användas för hygienen om vattnet är borta länge.
Sedan är det också alltid bra att ha en första hjälpen-väska, mediciner, plåster och det som behövs för intimhygien, såsom bindor och blöjor.
Kommunikation: en batteridriven radio håller dig uppdaterad i en allvarlig krissituation
Om till exempel strömmen försvinner så är det bra att alltid ha en laddad power bank redo. Men för längre krissituationer så kan det faktiskt också vara bra att införskaffa en laddare som kan laddas utan el, såsom en liten solpanel.
Sedan om hela elsystemet slås ut och varken internet eller mobilnätet mera fungerar, så kan faktiskt en batteridriven radio bli nödvändig för att hålla kontakten med omvärlden. Glöm då inte heller att alltid ha ett extra lager med batterier hemma.
Övrigt: underskatta inte fysiska exemplar av det som idag finns digitalt
Om både strömmen och mobilnätet far, så går det inte att googla sig fram till hjälp. Ha därför alltid viktiga telefonnummer sparade fysiskt någonstans och också andra broschyrer som kan hjälpa dig i en krissituation.
– Det kan vara bra att ha en första hjälpen-guide till pappers och tips om hur man renar vatten. En utelivsbok med praktiska tips är också alltid bra att ha, tipsar Marika Danielsson på Marthaförbundet.
Birgitta Mitro som är utbildningssekreterare på Försvarsföreningen säger att alla kunde printa ut 72 timmars-broshyren som är gjord av Räddningsbranschens centralorganisation i Finland, SPEK. Den sammanfattar de viktigaste i krissituationer.
Slutligen så är det alltid bra att ha några fysiska kontanter i mindre valörer hemma, ifall till exempel bankerna får omfattande störningar.
Är din hemberedskap god kan du också hjälpa andra
Det här med hemberedskap handlar också om att du i krissituationer kan hjälpa andra, om du har din egen trygghet under kontroll, säger Marika Danielsson på Marthaförbundet.
– Och om du har din egen beredskap i skick kan du också möta din ångest. Då kan du känna efter, erkänna och ta emot och analysera de här känslorna och förmedla dem till en praktisk handling, till exempel att du skapar din egen beredskapsplan eller snackar med någon anhörig hur deras beredskap ser ut.
– Det kan alltså vara bra att fundera, vad gör jag om strömmen far? Hur får jag mat och vatten och hur kan jag uträtta mina behov? Som gammal sjukskötare tänker jag också att kunskap i första hjälpen är viktigt, att man kan ta hand om små sår, större sår och eventuella vrickningar av foten.
Och vid Försvarsutbildningen ordnas årligen flera kurser i allt från beredskap till försvar som man kan anmäla sig till om man vill fräscha upp sina kunskaper. Mestadels går kurserna på finska, men ibland finns också någon kurs på svenska. Kurserna hittar du i deras utbildningskalender.
