Tisdagens debatt i riksdagen om att trygga energitillförseln handlade om hur man ska lösgöra sig från ryskt energiberoende. Oppositionen kritiserade också regeringen för talet om energisparsamhet och för de höga energipriserna.
Det var Samlingspartiets Kai Mykkänen som först tog upp kärnkraften till debatt.
- Vi är faktiskt i en ny situation för energitillgången i både Europa och Finland. Lyckligtvis blev Olkiluoto-trean klar och ersätter den direkta elimporten från Ryssland. Men hur klarar vi nästa vinter om den blir kall och hur ersätter vi den ryska naturgasen, undrade Kai Mykkänen. Det behövs massor av elektricitet och den borde komma från kärnkraften.
"Västlig kärnkraftsteknologi i stället för rysk"
Alla förstår att Fennovoimas kärnkraftsprojekt inte kan förverkligas, sa Mykkänen. Han undrade om man snabbt kan vända kärnkraftsverksbygget i norr till ett västligt teknologiprojekt, med stöd från EU:s stödpengar?
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz instämde i efterklokheten. Man borde ha förhållit sig mer kritisk till Nord Stream 1 och 2-projekten - alltså gasrören från Ryssland till Tyskland som byggdes på Östersjöns botten. För att inte tala om Fennovoima-projektet.
Harry Harkimo instämde i kritiken mot regeringen när det gäller Fennovoimas kärnkraftverksbygge i Hanhikivi, Pyhäjoki. Ryssland för ett hårt anfallskrig i Ukraina, samtidigt håller vi på och bygger ett ryskt kärnkraftverk, påpekade Harkimo.
Två tredjedelar av bolaget är i finländsk ägo, en tredjedel ägs av det ryska statsägda bolaget Rosatom som ska leverera anläggningen. Något slutligt tillstånd för bygget finns inte, ändå fortsätter byggandet.
Där finns mycket av skattebetalarnas pengar, eftersom staten är största ägare i energibolaget Fortum, som äger 6,6 procent i Fennovoima-projektet och stor ägare i Outokumpu som äger 14 procent. Flera offentliga institutioner och städer har också satsat pengar och är ägare. En del av dem vill gärna lösgöra sig. Men det kan bli svårt, sa Harkimo och fick medhåll av minister Lintilä.
"Ägarna bestämmer om ryska ägandet i Fennovoima"
- En stor ägare som har brutit alla internationella regler om kärnkraften och med våld tagit över ett kärnkraftverk i ett annat land, kan helt omöjligt få tillstånd att driva kärnkraftverk i Finland, sa Lintilä i flera repriser.
Men om bolaget ska byta teknologi eller ägare är frågor som ägarna bestämmer, inte statsmakten, sa energiminister Mika Lintilä till de frågande riksdagsledamöterna. Det gäller också penninganvändningen vid bygget. Om bolaget bestämmer att byta teknologi kommer det till ny behandling i riksdagen.
Många av riksdagsledamöterna hade synpunkter på vilken slags kärnkraft som skulle behövs. Den franska är opålitlig, men Japan kunde vara ett alternativ. Också ett italiensk-kanadensiskt konsortium nämndes.
En fråga är om någon, till exempel den finländska staten kan köpa ut de utländska ägarna. Det är också något som ägarna sinsemellan bestämmer. 34 procent ägs av Rosatom, det hänger på om de vill sälja, sa Lintilä.
- Jag skulle gärna ta det i finländsk ägo. Men vi vet inget om hurdana avtal som finns mellan ägarna, det måste också beaktas. Vi kan inte bestämma om försäljningen. Jag tippar att det finns en hel armé av internationella jurister som följer läget och kan ge hjälp, sa minister Lintilä och beklagade det dåliga ordvalet.
Nu behövs snabba åtgärder som prisstöd
Resten av debatten handlade om olika åtgärder för att klara energisjälvständigheten.
Till exempel skulle det behövas långt fler LNG-terminaler likt den i Fredrikshamn. Men de tar 4-5 år att bygga, beklagade Lintilä.
Sannfinländarnas Leena Meri kritiserade regeringen för att koncentrera sig på i princip bra långtidsmålsättningar för energisjälvständighet. Men de kan inte förverkligas på ett dygn. Elbilens beställningstid är ett år, och de flesta har ändå inte råd, sa hon.
Nu efterlystes konkreta åtgärder för hur finländarna ska ha råd att åka bil de kommande veckorna när bränsle blir dyrare, och få råd med värme nästa vinter. Sannfinländarnas gruppordförande Ville Tavio tog exempel från Sverige, där regeringen ger prisstöd för bensin och elektricitet.
I Finland gör regeringen ingenting, enligt Sannfinländarna. Flera av dem kritiserade finansminister Annika Saarikko för en påstådd uppmaning till medborgarna om att "pruta på sin levnadsstandard" när priserna löper iväg. Också Sitra manar till energisparande.
- Centern är de grönas gisslan i regeringen, hävdade Tavio. Nu är det sådana tider att man borde sätta den egna befolkningen först. Han kopplade frågan om bensinpriserna till biståndspolitiken när det gäller klimatåtgärder, där regeringen höjer anslagen i biståndsbudgeten.
Energifattigdom utreds
Minister Lintilä svarade inte på alla konkreta frågor, men hänvisade till att man nu går igenom alla åtgärdsmöjligheter. De måste vara effektiva på kort sikt, eftersom till exempel transportbranschen har en akut kassakris på grund av de ökade bränslepriserna.
Flera av stödformerna är redan på regeringens bord - och många av sparsamhetsåtgärderna finns med i klimatprogrammen.
En redogörelse är också på väg från regeringen om den så kallade energifattigdomen. Man ska se över de ekonomiska konsekvenserna för befolkningen och vilka åtgärder som kan vidtas, meddelade energiminister Mika Lintilä i riksdagen.
