Det är endast i ett fåtal länder i Europa som antalet födslar ökade under pandemin. Norden står enligt en färsk rapport ut ur mängden, alla nordiska länder förutom Grönland kunde rapportera fler födslar än tidigare år. För Finland, Norge och Island betyder det här ett välkommet trendbrott då antalet födslar gått ner under det senaste årtiondet.
– Det verkar som om nordiska par som varit tvungna att sätta sina karriärer på paus eller varit permitterade såg en möjlighet att skaffa barn. Kanske ville man också öka familjens inkomster genom föräldrapenningen som kommer med barnet, säger forskare Nora Sánchez Gassen som varit med och skrivit rapporten State of the Nordic Region i ett pressmeddelande.
I Finland ökade antalet födslar med 7,1 procent under perioden januari-september 2021 jämfört med samma period året innan. I Norge och Island ökade antalet födslar också rejält, medan ökningen i Danmark och speciellt i Sverige var mindre.
Åland sticker ut i jämförelsen, där ökade antalet födslar med 10,3 procent i jämförelsen.
Enligt Sánchez Gassen kan det ökade antalet födslar i Norden bero på att nordiska par litade på att staten kompenserar inkomstbortfallet som pandemin medförde.
– Man hade också tillit till att det sociala skyddsnätet var tillräckligt starkt, säger hon.
Hushållens inkomster sjönk inte
När coronapandemin drog över Europa och länder började stänga ner, lyckades de nordiska länderna, tack vare deras robusta ekonomiska system, spendera mycket pengar på att täcka företagens och hushållens inkomstbortfall.
– De statliga åtgärderna var exceptionella. De var möjliga eftersom våra finansiella system var betydligt mer robusta än under finanskrisen 2008, säger Carlos Tapia, senior research fellow på Nordregio som varit med och skrivit rapporten i pressmeddelandet.
Han säger också att det är tveksamt om de nordiska ländernas finansiella system hade klarat en längre pandemi med liknande åtgärder.
De svagaste mest utsatta
De nordiska ländernas BNP föll mindre än EU:s genomsnitt. Hela Nordens BNP föll med 3 procent under pandemin medan medeltalet i EU var 5,9 procent. Islands BNP drabbades hårdast i Norden under pandemin på grund av att landet är beroende av turism. Landets BNP föll med över sju procent.
Rapporten pekar också på att pandemin avslöjat ojämlikheter mellan olika inkomstgrupper, både vad gäller inkomst och vem som smittats och i vem som dött. De grupper som drabbats hårdast i Norden är äldre, personer med låg inkomst och invandrare.
Rapporten pekar också på ett antal andra utmaningar som de nordiska länderna hade under pandemin. Bland annat blottlades skillnader mellan stad och landsbygd och möjligheter att arbeta hemifrån, där man på landsbygden ofta inte kan arbeta hemifrån då arbetet kräver fysisk närvaro.
Man skriver också att priset på lägenheter och hus har gått upp så mycket att det blivit svårt för unga att ha råd att köpa eget. Enligt rapporten finns det ett behov av billigare hus och lägenheter i Norden efter pandemin.
State of the Norden-rapporten publiceras vartannat år av Nordregio i nära samarbete med Nordiska ministerrådet. Hela rapporten hittar du här.
