Det betyder att en vårdskuld har uppstått bland annat inom mun- och tandvården, icke-brådskande specialiserad sjukvård och i synnerhet inom basservicen för klienter i sårbar ställning.
Ångesten ökade bland unga
Också de ungas välbefinnande har blivit sämre under coronaåren. Ångest- och depressionssymtomen bland unga har ökat kraftigare än tidigare, då skol- och studerandehälsovården har inskränkts och distansundervisningen ökat.
Bristen på psykiatrer och psykologer gjorde sitt till. Inom den psykiatriska vården överskreds tidsfristen för vårdgarantin mångdubbelt mellan åren 2019 och 2021.
Utmaning för de nya välfärdsområdena
Också inom äldreomsorgen ökade problemen. Personalbristen ökade i hela landet och tillgången till hemvårdstjänster försämrades.
– Den allt värre riksomfattande personalbristen i flera yrkesgrupper är en stor utmaning för välfärdsområdena som snart ska ordna tjänsterna, när befolkningen åldras och servicebehovet ökar, konstaterar Nina Knape, utvärderingsdirektör vid THL.
Prioriteringar blev vanliga
Under pandemin har distanstjänsterna ökat kraftigt samtidigt som kommunerna och samkommunerna har tvingats prioritera mycket mer än tidigare.
Genom prioriteringarna har man ändå något så när klarat av den betydande extra belastning som pandemin medförde, visar den nationella bedömning av social- och hälsovårdstjänsterna som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat i dag.
