Hemma hos Pia Alarto går det livligt till. De två newfoundlandshundarna Leia och Siiri hälsar glatt på när det kommer besök. De får vänta utanför på terrassen medan matte berättar om sitt liv.
– För ett par år sedan var jag djupt deprimerad. Eller jag höll på att bli frisk från en depression. Jag hade skilt mig från mitt äktenskap, hade ett nytt förhållande, och hade flyttat till Helsingfors. Det var ett ganska borttappat skede i mitt liv, berättar Alarto.
Hon mådde psykiskt dåligt och även kroppen reagerade på stressen.
– Jag har alltid varit överviktig. Jag har gömt mig bakom övervikten och sen har det krupit på medan jag har bearbetat den psykiska hälsan. Det fanns inte tillfälle att ta itu med många saker och då jag hade mycket svåra saker i livet här de senaste fem åren, så har det kommit jättemycket övervikt.
En bekant sjuksköterska i Ingå lyfte upp frågan om viktoperation. Det var inte första gången Pia Alarto hörde om operationen.
– Jag hade bekanta som genomgått en sådan här operation och när jag såg hur bra det gått för dem, så tänkte vi med sköterska att det kanske är rätta vägen för mig.
Käppar i hjulet
Pia inledde den förberedande behandlingen och dieten som krävs innan operationen kan genomföras. Allting såg bra ut. Operationsdatumet var bokat i mars, men så blev det plötsligt stopp.
– Det var väl 2–4 veckor kvar till operationen, så kom ett telefonsamtal där man sa att operationen har flyttats framåt på oviss tid. Det kändes jobbigt. Jag hade förberett mig på att det kan hända, men ändå kändes det rätt mörkt då, berättar hon.
Hej, vi har gjort en gastrisk bypass, välkommen tillbaka!
Pia Alarto
Väntan på en ny operationstid gick ändå rätt snabbt och för nästa ett år sedan vaknade Pia Alarto upp till en ny verklighet.
– Jag hörde att hej, vi har gjort en gastrisk bypass, allt har gått bra, välkommen tillbaka! Sen fick jag någon medicin som smakade helt för jävligt och fick inte sätta något i munnen. Det kommer jag ihåg, berättar Alarto och skrattar nu åt minnet.
Efter operationen har Pia Alartos matsmältningssystem förändrats helt och hållet. I stället för att födan går ner i magsäcken så leds den direkt in i tarmsystemet. Det betyder att hon måste vara noggrann med hur och vad hon äter.
– Jag måste äta tillräckligt ofta och se till att jag får tillräckligt med protein. Det har varit det svåraste faktiskt. Det är också viktigt att jag får i mig goda fetter, berättar hon.
Varje dag är ett steg framåt
Vid sida om rätt föda är det viktigt att få tillräckligt med motion. Alartos hundarna ger bra motivation till det. Målet är en långvandring i norra Finland.
– Varje dag är ett val du gör, hur du äter och vilka målsättningar du ställer upp för dig själv. Jag har som plan att börja vandra. Jag ska gå Karhunkierrros i Kuusamo, den lilla. Det är en stor dröm och en stor målsättning. Jag vill annars också vandra här i Ingås natur tillsammans med mina hundar, berättar Pia Alarto.
Har du en historia värd att berätta? Eller känner du någon som har det? Hör av dig på [email protected]
