Barn är livets mening! Du går miste om så mycket! Först då man får barn inser man vad riktig lycka är!
Det är exempel på kommentarer som veckans brevskrivare fått höra under årens lopp då de försökt förklara varför de inte vill ha barn.
Många väljer ett liv utan barn av miljöskäl, hälsoskäl eller för att de helt enkelt inte orkar med den rumba som barn medför.
Och det ska ju vara helt okej, eller?
Tyvärr verkar speciellt kvinnor som väljer att leva utan barn bli ifrågasatta. Omgivningen upplever dig rent av som självisk om du hellre satsat på karriären eller fokuserat på resor eller husdjur.
Det är dags att sluta med klanka ner på sådana som valt ett annat sätt att leva. En del vill inte ha barn, andra vill det och en del vill men kan inte. Oavsett vilket är det här privata saker som ingen ska behöva motivera i detalj i tid och otid.
Veckans digra brevskörd gav i alla fall Norrena och Frantz många nyttiga tankeställare. Vi publicerar här ett plock av de berättelser som kommit in och flera hör du såklart i podden!
Tänk på planeten, för tusan!
Vi är allt för många människor på jorden redan nu, ändå tycker de flesta att just deras gener måste föras vidare.
Överbefolkning är det största hotet mot mänskligheten och vår planet, så det är väldigt själviskt att tro att en, eller flera, små versioner av en själv skulle bidra med något positivt.
Adoption är det mest etiska valet om man vill ha barn, men den rätten borde endast ges åt smarta, omtänksamma människor som klarar av att uppfostra framtida människor som kommer på lösningar till problemen, inte sådana som skapar flera problem.
Jag väljer att inte skaffa barn på ekologiska och etiska grunder, och för att mänskligheten ska ha en chans i framtiden.
- Tänk efter före 45 år
Nu behöver jag inte längre försvara mig
Efter jag passerat 40 så kommer kommentarerna mycket sällan. Nu när "tåget har gått" gällande barnafödandet och den hopplösa singelkvinnan stått på sig ger folk upp. Skönt!
Jag är så otroligt nöjd att jag gått min egen väg och jag är övertygad om att ifall jag fallit för barnnormen skulle jag i dag ha varit olycklig och känt mig snuvad på livets konfekt.
- Barnfri och lycklig
Allt ansvar låter för tungt
När jag var yngre ville jag väldigt gärna ha barn, och sörjde att jag inte lyckades hitta en partner. Jag älskar barn, både min systerson och mina vänners barn och skämmer gärna bort dem.
Men egna barn, nej tack. Att först dela mitt liv med någon 24/7 och sedan uppfostra någon tills de åtminstone är 18?
Hur vågar folk skaffa barn egentligen, med allt vad det innebär av sorg, stress, ansvar och sådant?
- Lycklig Moster 35
Redan som 20-åring är jag säker
Jag har varit rätt så säker sen jag var runt 15 år att barn inte är något för mig. Jag gillar inte barn speciellt mycket och ur miljöperspektiv känns barn inte heller som en jättebra idé. Nackdelarna väger ut fördelarna.
När jag pratar med jämnåriga om det här blir de förvånade, de flesta antar att alla vill ha barn i något skede.
Får också ofta höra "men hur kan du veta det redan?" eftersom jag bara är 20 år. Det känns som att folk förväntar sig att jag ska ha en dramatisk orsak till att jag inte vill ha barn, men för mig är det inte så alls.
Jag har snarare aldrig hittat en tillräckligt bra orsak att ha barn.
- Någon som helt enkelt inte vill ha barn, 20 år
Barnfri pga mental ohälsa
Jag har landat i att jag antagligen inte kommer att försöka bli gravid då jag efter tio års kamp mot mental ohälsa och andra sjukdomar äntligen har ett balanserat liv.
Jag vill inte gå i väggen igen. Jag tvingas välja mig själv framom någon annan.
Visst, man klarar säkert småbarnsåren på något vis och det skulle vara givande med egen familj, men den isen känns för tunn för mig att gå på.
- Heidi 37
Jag vill ha tid för mig själv
Jag har aldrig riktigt velat ha barn. Jag vet att jag skulle må mycket dåligt mentalt, aldrig kunna slappna av, aldrig våga ta tid för mig själv utan att ständigt ha dåligt samvete.
Jag skulle heller inte vilja uppfostra ett barn när min man jobbar utomlands i perioder.
Jag känner mycket press från min omgivning (tex barnbarnslängtande föräldrar) och vännerna vet inte i vilket fack de ska placera mig och min man.
- Helt säker, 33
Det är inte själviskt att inte vilja ha barn!
Jag förstår inte dem som hävdar att meningen med livet är att skaffa barn eller att man är självisk om man inte gör det. Det är väl upp till var och en att bestämma vad som är ett meningsfullt liv för dem.
Jag hävdar att min största föräldragärning är att inte skaffa ett barn som jag inte vill ha! Tänk att vara barn till en förälder som inte vill vara din förälder!
Jag är inget monster, naturligtvis skulle jag älska mitt hypotetiska barn, men jag skulle avsky och vantrivas med själva moderskapet, så varför utsätta ett barn för det?
- M38
Känner att jag måste försvara mig konstant
Jag är definitivt frivilligt barnlös. Det att jag inte tycker speciellt mycket om barn betyder dock inte att jag vill att barn ska fara illa. Men ibland får jag känslan av att omgivningen tror att jag vill utrota alla barn eftersom jag inte vill ha egna!
Jag känner att vi kvinnor som inte vill ha barn måste försvara oss konstant.
- Ace of Hearts, 36
Sover igenom alla alarm från min biologiska klocka!
Har vetat sen jag själv var ett barn att jag vill inte vill ha egna barn. Väntar fortfarande på att min biologiska klocka ska väcka mig, men den får nog ge sig för jag sover igenom vilka alarm som helst.
Jag har en ärftlig depression och jag vill inte ge den vidare åt någon oskyldig stackare. Jag orkar knappt med mig själv ibland.
Av flera orsaker tar den här avelslinjen slut här med mig. Vi avlar inte heller djur som har dåligt lynne.
- Lady 38
Gillar kompisarnas barn men vill inte ha egna
Har ett gäng kompisbarn i mitt liv som jag älskar och gärna umgås med, men sen vill jag återvända till det hem som är bara mitt .
Jag vill kunna använda min tid och mina pengar precis så som jag vill och det räcker för mig att ta hand om mina katter.
Är glad att vi har börjat prata om oss frivilligt barnlösa, är trött på att många utgår från att alla som inte har barn antingen är olyckliga eller bara inte träffat rätt partner ännu.
- Cat lady, 38 år
Vissa tar min barnfrihet som ett personligt påhopp
Jag är väldigt försiktig med hur jag väljer mina ord när barnfrågan tas upp.
En kompis blev nästan arg när jag och min sambo sa att vi troligen inte kommer att skaffa barn. Hon tog det som ett personligt påhopp eftersom hon är så barnkär.
- Stenbocken, 35
