– ”Det finns inget att lära ut förutom den vita människans historia”.
Författaren och journalisten Amat Levin återger här historikern Hugh Trevor-Ropers uppfattning om afrikansk historia på 1960-talet. Det var ett svar till hans studerande som hade uttryckt ett intresse för att lära sig mera om just Afrikas historia.
Inom historieforskningen har det här också varit en standarduppfattning som levt kvar till våra dagar, det vill säga att det egentligen inte finns något relevant att berätta om Afrikas historia innan kolonialtiden, förutom då kanske om forntida Egypten.
Startade Instagram-konto för att åtgärda problemet
Amat Levin, som är svensk med rötter i Gambia, började själv under gymnasietiden inse att hans kunskap om Afrikas och de svartas historia var bristfällig. Av eget intresse började han läsa in sig på ämnet och startade år 2018 Instagram-kontot Svart historia för att dela med sig av sin kunskap. Det blev populärt och våren 2022 utmynnade kontot också i en bok med samma namn.
Responsen har sedan dess varit uppmuntrande och folk har insett hur väldigt lite man lärt sig i skolan. De två största missuppfattningarna människor har om Afrikas historia – eller närmare sagt de svartas historia i Afrika – är att det inte finns något att berätta om den förkoloniala tiden och att Afrika uppfattas som ett homogent ställe. Man missar storleken och mångfalden av kulturer och språk.
På vilket sätt berör det här oss?
Amat Levin har också fått frågan om varför svartas historia en angelägenhet för oss här uppe i norr?”
– Bland vissa kan det finnas en bild av att de första svarta kom till Sverige först på 1960-talet. Det är viktigt att understryka att Sverige är en del av resten av världen och har en relation till svarta som sträcker sig långt tillbaka i historien, påpekar Amat Levin.
De första svarta vistades i Sverige redan på 1600- och 1700-talen och Sverige bedrev också slavhandel från Afrika, vilket många inte verkar känna till idag.
– Det finns en tendens i Sverige att man talar om rasism som något som händer på andra håll och man vill inte känna igen att det också förekommit på hemmaplan.
När Amat Levin gick genom gamla tidningsarkiv överraskades han också av att det fortfarande på 1930-talet ordnades människoutställningar i Sverige där man ställde ut afrikanska stammar med tillhörande rekvisita till allmänhetens beskådan.
Förklaring till den egna bakgrunden
För hans egen del har historieintresset bidragit med självsäkerhet och styrka.
– Som yngre undrade jag varför jag fick höra n-ordet. Nu har man har fått en historisk förklaring till varför det är så, berättar Amat Levin.
Insikter om hans egna rötter fick han då han skrev sin debut, Slumpens barn, där han redogör för orsaken till att det finns så många gambier just i Sverige. Den korta förklaringen är att svenska mångsysslaren Bertil Harding av en slump hamnade i Gambia och öppnade upp för svensk turism i landet på 1960-talet, vilket också förde många gambier till Sverige.
Uppbyggande framtidstro
Amat Levin tycker att Svart historia är en bra början i att fylla tomrummen i historieskrivningen, men att det krävs mera än så för att nyansera bilden av Afrika.
– Jag skulle vilja se mera komplexitet i porträtteringen av Afrika, att de negativa nyheterna också får en förklaring och sätts in i en historisk kontext. Många orsaker, men inte alla, finns att hitta i historien. Länder som tidigare blivit utsugna har inte nödvändigtvis samma förutsättningar att bygga upp ett fungerande samhälle.
Som positiva exempel vill Amat Levin lyfta fram den stora potential som finns i befolkningens unga medelålder och möjligheterna som ny teknik för med sig.
– Till exempel kunde man i Gambia år 2017 bidra till att avsätta diktator Jammeh tack vare den allmänna tillgången till mobiltelefoner och sociala medier, med vilka unga mobiliserade sig inom opinionsbildningen.
Testa dina kunskaper
Vad vet du om om Afrika? Testa dina kunskaper med att svara på frågorna i det här quizet.
Amat Levin är en av gästerna som önskades till Efter Nio och publikens avsnitt som sänds måndag 23.5.2022 kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.
