Start
Artikeln är över 2 år gammal

Nykarlebyflickor presterade bättre än pojkarna i lång matematik – de har också nästbäst modersmålsresultat i Svenskfinland

I Nykarleby var skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat i lång matematik störst i Svenskfinland. Flickorna presterade bättre än pojkarna. Det förvånar inte lektor Ann-Katrin Back.

Tre kvinnor och en man står framför en byggnad.
Ann-Katrin Back, August Treier, Alma Hedman och Katarina Bjurs är alla glada över resultaten i vårens studentskrivningar. Bild: Mikaela Löv / Yle

En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.

I Topeliusgymnasiet i Nykarleby var skillnaden mellan flickornas och pojkarnas resultat i lång matematik i studentskrivningarna störst i Svenskfinland, jämsides med Virkby.

Men i Topeliusgymnasiet var det flickorna som var bättre. I de flesta andra skolor var det pojkarna som lyckades bättre med den långa matematiken.

– Jag skulle inte säga att pojkar traditionellt är bättre på matte. Jag ser inga skillnader, vi har ungefär lika många pojkar och flickor som väljer lång matte. Det varierar från år till år, säger Ann-Katrin Back som är lektor i matematik och kemi.

Att flickorna presterade bättre i år tror Back kan bero på en dominoeffekt.

– I en grupp räcker det med att några är riktigt målmedvetna, det smittar av sig på de andra. Jag upplever det inte som konkurrens, utan att man lyfter varandra, säger Back.

Matematik och modersmål väger tungt

En av de studenter som presterade bra i lång matte är Alma Hedman. Att hon valde lång matematik är ingen slump, hon är väl medveten om att matematiken väger tungt när man söker in till högskolor.

– Det påverkade naturligtvis mitt val, men jag har också tyckt om att att läsa lång matematik och även modersmål som också är ett ämne som ger bra poäng, säger Hedman.

Alma Hedman är en av de flickor som var med och placerade Topeliusgymnasiet på en andra plats i Svenskfinland vad det gäller resultatet i modersmål. Även här är flickorna i topp coh det skilde ett vitsord mellan pojkarna och flickorna.

August Treier som är vikarierande lektor i modersmål säger att den här skillnaden kanske är mera traditionell.

– Det finns fortfarande vissa skillnader, men också här håller de på att försvinna. Det finns kanske ännu en bild av att pojkarna inte är starka i modersmål, säger Treier.

Men Treier säger att bland de kommande abiturienterna finns det många pojkar som jobbar målmedvetet med modersmålet.

Det är inte så ofta man stöter på en man som lektor i modersmål. August Treier får ofta kommentarer just om det. och att nu med en manlig lärare ska väl pojkarna börja skriva goda studentvitsord.

– Men jag är inte bättre lärare för att jag är man. Det som jag kan göra är att synliggöra det manliga läsandet. Män läser också, och det är helt okej att regarera med känslor på en text, säger Treier.

De facto är många av de författare man läser i gymnasiet "gamla, gråa gubbar". Därför försöker Treier ta med flera kvinnliga författare i undervisningen.

– Man får lite lätt tvinga de tuffa pojkarna att läsa en dikt av Edith Södergran och reagera på den, säger Treier.

God anda och engagerade lärare

Rektor Katarina Bjurs lyfter fram Topeliusgymnasiet som en rätt liten skola med en fin gemenskap och duktiga, engagerade lärare. Bjurs lyfter också fram Topeliusgymnasiets satsning Kodknäckaren.

Kodknäckaren handlar om att knäcka textkoder och veta vilken genre man läser och skriver i och att också kunna anpassa sitt uttryckssätt till sammanhanget.

Det här är något som genomsyrar all undervisning i hela gymnasiet, oavsett ämne.

– Kodknäckaren är vår guide till studieframgång, säger Bjurs.

August Treier säger att det också handlar om tillit till kollegorna.

– Det handlar om att vi alla talar samma språk. Fast jag är modersmålslärare så är mina kollegor också språklärare i sina ämnen. Jag behöver inte dra hela lasset ensam. Det gör att vi presterar bra i modersmål, det här är nyckeln, säger Treier.

Ingenjörsstudier hägrar

Alma Hedman säger att hon haft en trevlig gymnasietid. De flesta gymnasiestuderande i Nykarleby känner varandra redan sen högstadietiden och blir därför en nära sammansvetsad grupp.

Alma Hedman beskriver sina lärare som inspirerande.

– Lärarna har stor betydelse, det är de som har hjälpt mig och gjort studierna roliga. Det är det som har motiverat mig och jag vet att alla andra inte haft lika tur, säger Hedman.

Satsningarna på lång matematik och modersmål kommer väl till pass eftersom Alma Hedman sökt in till Aalto-universitet för att bli diplomingenjör.

– Lång matematik, modersmål, fysik och kemi väger tyngst. Så det var ett lyckat val för min del, säger Alma Hedman.

Ann-Katrin Back tror att skillnaderna mellan vilka utbildningar flickor och pojkar väljer kommer att suddas ut allt mera.

– Jag tror inte att kvinnorna kör förbi männen inom de tekniska utbildningarna. Men jag tror att det blir mera jämstöällt och att man vågar välja det man brinner för, säger Back.