För Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola har tanken på att bilda barnfamilj varit aktuell de senaste två åren. Som manligt par har tanken tidigare känts avlägsen, men förändringar i omgivningen fick dem att börja diskutera saken.
– Det var något som började växa fram. Vi märkte att våra heterosexuella vänner kring 30 år började skaffa barn. Samtalen och tankarna väckte en längtan efter föräldraskap också i oss, säger Kaj Korkea-aho.
De beskriver sig som ett rätt så traditionellt par, som gärna umgås hemma och trivs med vardagen. Steget till en barnfamiljstillvaro vore kanske inte så stor. Ändringen i äktenskapslagen år 2017, det vill säga att samkönade fick rätt att ingå äktenskap och prövas för adoption, var också något som fick dem att börja se föräldraskapet som en möjlighet. År 2019 gifte de sig.
Vilka är alternativen?
För samkönade manliga par i Finland är vägarna till föräldraskap rätt så få. Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola har övervägt adoption, men för tillfället finns det endast två länder i världen som adopterar barn till samkönade par: Colombia och Sydafrika. Det ska också tilläggas att hela världen står i kö, vilket gör det mycket osannolikt att bli förälder den vägen.
Surrogatmoderskap är i praktiken olagligt i Finland och arrangemangen utomlands är etiskt dubiösa, komplicerade och dyra. Det som återstår för Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola är medföräldraskap, även kallat samföräldraskap eller co-parenting.
Medföräldraskap – lättare sagt än gjort
I praktiken handlar medföräldraskapet om att Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola ska hitta en kvinna – eller ett kvinnligt par – som kunde tänka sig att bära deras gemensamma barn och dela på föräldraskapet. Kontakt med potentiella mödrar kan man få bland annat genom Facebook-grupper eller ordnade träffar. Regnbågsfamiljer rf har till och med ordnat speeddejtning för blivande medföräldrar.
Under två år har Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola fört diskussioner med 20 potentiella mammor. En gång var ett avgörande beslut mycket nära, och de som följer Ted & Kaj-podden har kunnat ta del av hur snårig och omständlig processen kan vara. I poddavsnittet Rädslan berättar Kaj Korkea-aho bland annat om hur de blev dumpade av en mamma efter nio månaders gemensamt planerande.
Krävs stor säkerhet för att våga löpa linan ut
– Det har varit mycket jobbigt, men såklart också sköna stunder. Man hade inte tänkt sig att man skulle behöva dejta igen, säger Niko Uusi-Simola.
Att dumpa och bli dumpad är något som de blivit vana vid under processen. Även om det inte handlar om att hitta en kärlekspartner finns det liknande drag, vilket kan vara tungt.
– Det är helt förståeligt att någondera parten drar sig ur. Det finns många rädslor och man måste vara väldigt säker innan man tar det slutgiltiga steget, säger Kaj Korkea-aho.
Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola har också tagit pauser i dejtandet för att stanna upp och fundera på vad det är de egentligen letar efter.
Vilka egenskaper är viktiga?
Det är många aspekter som ska tas i beaktande och önskemål som ska sammanjämkas. Modern har sin önskelista och likaså Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola. Men vad är viktigt och hur mycket är man villig att kompromissa?
– Det viktigaste är att vi vill dela föräldraskapet jämnt, säger Kaj Korkea-aho.
Andra viktiga aspekter för dem är barnets skolspråk och frågor som berör ekonomi, geografi, religion, med mera. Hur är det då med mera ytliga egenskaper?
– Det finns också de där x-faktorerna, som har att göra med utseende, utstrålning och självförtroende. Man måste instinktivt känna att man gillar personen, säger Kaj Korkea-aho.
Det allra viktigaste är huruvida den potentiella medföräldern vore en bra mamma, och då uppstår förstås frågan om vad som utmärker en bra mamma. Tidigare hade Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola olika uppfattningar i den här frågan, men processen har gjort dem mera likriktade. Trots det är det svårt att sätta fingret på vad det handlar om.
– I början drogs jag till brunetter, kanske för att min egen mamma är brunett. Men hårfärgen är nog inte den viktigaste egenskapen, skämtar Kaj Korkea-aho.
– Det är viktigt att vara kompromissvillig, annars kan det bli fult, fortsätter han.
Vems anlag har äran att gå vidare?
Vad händer efter att de hittat den rätta? Vems spermier är det som doneras?
– Vi tänkte att vi provar med spermier av oss båda, berättar Niko Uusi-Simola.
Juridiskt kan barnet ha två föräldrar, den biologiska mamman och biologiska pappan. Med ett domstolsbeslut kan barnet ha upp till tre vårdnadshavare.
Ser hoppfullt på framtiden
Även om processen ibland tar på krafterna ser Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola på framtiden med tillförsikt. Efter tio år tillsammans trivs man med vardagen, stugliv och dylikt. Medföräldraskapet är ett gemensamt projekt som haft en positiv inverkan på parförhållandet.
– Det är viktigt att ha en gemensam dröm, säger Kaj Korkea-aho.
Just nu har de aktiva samtal igång med en kvinna sedan tre månader, och det känns lovande.
Kaj Korkea-aho och Niko Uusi-Simola medverkar i Efter Nio, måndagen den 6 juni, undantagsvis kl. 20.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.
