Flera miljarder euro med tvivelaktigt ursprung har överförts via Nordeas och norska DNB:s bankkontor i Baltikum. Åtminstone en del av pengarna verkar ha koppling till penningtvätt, med andra ord försök att dölja ursprunget till olagligt intjänade pengar.
Det handlar om minst 3,9 miljarder euro med suspekt ursprung som har slussats via de två nordiska bankerna.
Uppgifterna kommer från läckta interna dokument. Nordea har tidigare hävdat offentligt att det inte finns några misstankar om penningtvätt kopplade till bankens verksamhet i Baltikum.
I flera fall hann Nordeas kunder göra tvivelaktiga transaktioner i över tio år. Via Nordeas konton överfördes stora summor pengar till bolag med koppling till omfattande internationell penningtvätt.
Transaktionerna var kopplade till Nordeas kontor i Estland, Lettland och Litauen, och också till banken Luminor som Nordea grundade tillsammans med norska DNB år 2017.
Luminor lät göra en utredning som visade att åtminstone en Nordea-anställd hade varit delaktig i två misstänkta fall av penningtvätt.
Luminors interna dokument överläts till OCCRP, en internationell organisation för journalister som granskar organiserad brottslighet. Yles MOT-redaktion har utrett fallet tillsammans med OCCRP och fyra medier från Estland, Lettland och Litauen.
Nordea kommenterar inte utredningen
Nordea, som har sitt huvudkontor i Finland, gav inte MOT en intervju, utan skickade istället ett uttalande per e-post.
Enligt uttalandet gjordes två externa utredningar om Nordeas verksamhet i Baltikum. Ingendera indikerade att det skulle ha förekommit systematiska brister i verksamheten.
Nordea kommenterar inte rapporten som MOT har kommit över, eftersom den har gjorts av Luminor.
"Nordeas kontor har varit en del av Luminor sedan 2017 och Nordea har sålt merparten av sin ägarandel [i Luminor]. Därför kan vi inte kommentera Luminor eller bankens interna dokument", skriver Nordea per e-post.
Nordea kommenterar inte heller de suspekta transaktionerna med hänvisning till att banken enligt lagen inte kan behandla frågor som berör enskilda kunder i offentligheten.
Nordea accepterar inte att banken används för penningtvätt, tillägger Nordea i meddelandet till MOT.
Luminor uppger per e-post att de misstänkta transaktionerna och övriga oegentligheter, som framkommit i den interna rapporten, har rapporterats till myndigheterna. Enligt Luminor kan banken inte ge mer specifika kommentarer eftersom det handlar om bankhemligheter.
Den norska banken DNB avstod från att kommentera fallet ens på ett allmänt plan.
Penningtvättskandalerna var en väckarklocka
Hösten 2018 bestämde Luminor att utreda om det hade gjorts suspekta transaktioner via banken. Orsaken bakom utredningen var ett fall kopplat till Danske Bank.
Danske Bank var då centrum för en historiskt stor penningtvättskandal. Över 200 miljarder euro med misstänkt ursprung hade överförts via bankens filial i Estland.
"I november inledde Luminors ledningen utredning för att se om banken hade påverkats av penningtvättskandalen vid Danske Bank, och i vilken grad även Luminor potentiellt hade deltagit i att genomföra misstänkta transaktioner", står det i Luminors rapport från 2019.
I oktober 2018, alltså en månad innan Luminor påbörjade sin interna utredning, sa Nordeas dåvarande koncernchef Casper von Koskull till Helsingin Sanomat att banken inte har problem med penningtvätt i de baltiska länderna.
"Det har aldrig väckts några misstankar om penningtvätt mot Luminor, och mängden utländska insättningar vid banken är mycket liten. Det gjordes en grundlig granskning av banken i samband med att vi grundade Luminor tillsammans med DNB, och återigen då banken i september såldes till Blackstone", sa von Koskull till tidningen.
I sina kommentarer betonade von Koskull att banken har gjort gedigna utredningar.
Enligt Erkki Raasuke, Luminors tidigare vd, var ändå granskningen som gjordes före fusionen endast ytlig.
"De två bankerna som skulle slås ihop [Nordea och DNB] hade gjort en due diligence-utredning, men ingenting annat. Beslutet [att göra en utredning om de misstänkta transaktionerna] gjordes hösten 2018 då man redan visste att Estland var djupt intrasslat i Danske Bank-fallet", sa Raasuke till Eesti Päevaleht i maj. Intervjun var kopplad till MOT:s och de övriga mediernas gemensamma granskning av Luminor.
Due diligence-granskningar görs i samband med företagsköp och innebär en genomgång av bolagets ekonomiska situation och av risker kopplade till affärsverksamheten. De suspekta transaktionerna och misstankar om penningtvätt började utredas först efter att riskkapitalbolaget Blackstone blev största ägare.
MOT-redaktionen frågade Nordea och bankens dåvarande koncernchef Casper von Koskull om han uppgav falska uppgifter i intervjun år 2018.
"Det jag sa stämde då och det stämmer fortfarande", säger von Koskull enligt ett e-postmeddelande från Nordeas kommunikation.
Miljarder euro i skumma transaktioner
Luminor genomförde sin interna utredning för att granska om det förekom misstänkta transaktioner, med drag som kännetecknar penningtvätt, vid Nordeas eller DNB:s kontor i Estland, Lettland eller Litauen. Utredningen omfattade också Luminors två första verksamhetsår.
Utredningen krävde omfattande arbete och det amerikanska konsultbolaget Alvarez & Marsal anlitades för uppdraget. Utredarna gick igenom 538 miljoner transaktioner från en tidsperiod på över tio år.
Utredningen lyfter fram flera varningssingaler.
- Via Nordeas och DNB:s bankkonton har det gjorts transaktioner för över 25 miljarder euro till företag eller personer som var på bankens granskningslista. På listan finns bolag med koppling till penningtvättfall som framkommit i offentligheten, som banken tidigare har anmält för penningtvätt, eller som tidigare funnits med i avslöjanden som till exempel Panamadokumenten.
- Det gjordes en noggrannare granskning av 109 bolag. De hade gjort transaktioner för 7,7 miljarder euro. Största delen av bolagen, 83 stycken, hade ursprungligen varit Nordeas kunder.
- Transaktioner som uppgick till totalt 3,9 miljarder euro ansågs särskilt riskfyllda. Enligt bankens egen utredning hade fallen möjlig koppling till ekonomisk brottslighet.
Efter att utredningen blev färdig gjorde Luminor 22 anmälningar om penningtvätt till myndigheterna i de baltiska länderna. Banken avslutade också samarbetet med tolv kunder. Nordea och DNB hade betjänat de här kunderna i flera år.
Bankkunden efterlyst av Interpol
Transaktionerna för flera miljarder euro bevisar inte att Nordea eller DNB skulle ha använts för penningtvätt. Utredningen tyder ändå på att Nordea och DNB misslyckades med att identifiera och motverka penningtvätt.
Enligt utredningen hade Nordea kunder som exempelvis en rad estniska bolag, som i själva verket ägdes av en rysk man som var efterlyst av den internationella polisorganisationen Interpol. I utredningen framgår inte orsaken till att mannen var efterlyst och hur länge efterlysningen var i kraft. Därför är det oklart om Nordea borde ha känt till saken.
Bolag som ägdes av en tidigare officer vid den ryska armén, överförde 947 miljoner euro via Nordea och Luminor åren 2009–2018. Av den summan gick över 30 miljoner euro till ett skalföretag som har förekommit i läckta uppgifter om penningtvätt.
År 2014 gjorde mannens bolag transaktioner för hela 200 miljoner euro. Bolagen uppfyllde flera varningstecken för penningtvätt: de hade ingen egentlig affärsverksamhet, inga anställda och betalade ingen skatt.
Luminor avslutade kundsamarbetet med den ryske mannen. Den ryska mannen har sagt till Eesti Päevaleht, som har samarbetat med MOT, att Luminor avslutade samarbetet med bolagen "utan orsak". Han svarade inte på frågorna om penningtvätt utan avbröt samtalet.
Luminor gjorde sammanlagt 18 anmälningar till myndigheterna om penningtvätt kopplad till mannens bolag. En av anmälningar finns också med i bankläckan Fincen files. Deutsche Bank hade utrett mannens verksamhet och bett om uppgifter om mannens företag av Nordea, men utan att få svar.
MOT har tidigare rapporterat om Nordeas svårigheter att svara på förfrågningar om misstänkt penningtvätt.
Banktjänsteman hjälpte med penningtvätt?
Enligt Luminors utredning ville en representant för den ryska mannens bolag endast ha att göra med en viss banktjänsteman. Samtidigt hade den anställda fått stora oförklarliga kontantinsättningar. Det förblev oklart om det handlade om mutor för att banktjänstemannen skulle blunda för de tvivelaktiga transaktionerna.
Enligt rapporten lämnade den anställda banken innan man hann undersöka saken. Banken anmälde den misstänkta verksamheten till Estlands finansinspektion, som vid behov kan be polisen utreda frågan.
Estlands polis uppger sig inte ha blivit ombedd att utreda möjliga brottsmisstankar mot Luminors anställda. Finansinspektionen har inte kommenterat frågan.
Nordea svarade MOT att man enligt lagen inte kan kommentera frågor som berör enskilda anställda.
Också i samband med Danske Banks penningtvättskandal avslöjades tvivelaktigt samarbete mellan personal och kunder. Hela 42 anställda var delaktiga i den misstänkta verksamheten, enligt en utredning som beställdes av Danske Bank.
Yles MOT-redaktion har utrett fallet tillsammans med OCCRP och tre baltiska medier: Eesti Päevaleht (Estland), Siena (Litauen) och Re:Baltica samt Nothing Personal (Lettland).
Artikeln är en översättning av Minna Knus,-Galáns Ville Juutilainens och Jyri Hänninens artikel Salainen raportti: Nordean Baltian-yksiköiden läpi kulki yli miljardi euroa epäilyttävää rahaa – pankin työntekijää epäilty osallisuudesta mahdolliseen rahanpesuun. Översättningen är gjord av Erik Sandström.
