I medeltal var bostäderna tre procent dyrare i april än ett år tidigare. Ännu ifjol steg bostadspriserna med 5–8 procent. Speciellt steg priset på större bostäder såsom enfamiljshus och radhus.
Nu har den takten mattats av och dessa bostäders pris har på senare tid ökat med en takt på ett par procent per år.
Helsingforsregionen som tidigare var det område där bostadspriserna steg snabbast upplever nu långsammare prisökningar än landet i medeltal.
I huvudstadsregionen steg priserna inte ens två procent medan priserna ökade med ungefär fem procent i Åbo och Tammerfors.
Bostadsplacerarnas intresse för ettor har minskat
Den främsta orsaken till att prisökningen har planat ut i huvudstadsregionen är den stora mängd bostäder som har byggts där under senare år. Det har lett till att det har funnits tillräckligt med bostäder för att möta efterfrågan.
Dessutom vände flyttrörelsen och fler har under ett och ett halvt år flyttat bort från regionen än till den.
Folks preferenser har förändrats under coronapandemin och speciellt bostadsplacerarnas intresse för ettor har minskat.
I landet som helhet har priserna på ettor stagnerat, och i huvudstadsregionen sjunker nu priserna på ettor.
Det beror också på att det under senare år har byggts en stor del ettor i regionen. De ökar nu utbudet på bostadsmarknaden.
De stigande räntorna dämpar folks iver att ta bostadslån
Nordea förutspår att flyttrörelsen igen kommer att vända och folk börjar söka sig till huvudstadsregionen.
Då resandet kommer igång ökar det efterfrågan på bostäder som kan hyras för några övernattningar.
Det kan dämpa ettornas prisras, men Nordea spår att deras pris ändå kommer att sjunka en del under den kommande tiden.
Nordea ser både faktorer som bromsar och stöder prisutvecklingen i framtiden. De stigande räntorna minskar hushållens disponibla inkomster och bromsar därför både bostadspriser och annan konsumtion.
Samtidigt verkar ändå sysselsättningen förbättras och lönerna kommer att stiga. Det stöder stigande bostadspriser.
Nordea: Ingen prisbubbla
Enligt Nordea har vi inte en prisbubbla på bostadsmarknaden. Många har varit oroliga för att de låga räntorna under många år har lett till en prisökning som nu kan försvinna då räntorna stiger.
Nordea jämför ändå prisökningen med den stigande inkomstnivån. Då verkar räntornas inverkan på priserna vara ganska måttlig.
Den effekten verkar vara mycket större i andra nordiska länder. Till exempel i Sverige har bostadspriserna fördubblats i förhållande till hushållens inkomster.
Här kan det ändå vara värt att minnas att banker som Nordea har ett intresse av att inte oroa bostadsköpare med dåliga nyheter som kan orsaka ett prisras på marknaden. Det bästa för banker är om prisökningen på bostadsmarknaden är jämn, trygg och förutsägbar.
Den bästa tiden för att avskaffa oljevärme är nu
På grund av de höga energipriserna är det nu mera lönsamt att byta från oljevärme till exempelvis jordvärme än tidigare.
Beroende på bostadens storlek och hur bra isoleringen är kan renoveringen betala sig tillbaka på några år.
Isoleringen och bostadens energieffektivitet syns nu också klart i priserna speciellt när det gäller nyare bostäder. Om bostadens energiklass ligger mellan A-C ökar priset enligt Nordea med 105 euro per kvadratmeter jämfört med bostäder som klassas som G.
När det gäller sommarstugor har efterfrågan återgått till det normala. Då många under pandemin kunde sälja primitiva stugor i dåligt skick vill köparna i dag ha välutrustade stugor som är väl lämpade också för vinterboende.
