På tisdagar och fredagar är det matutdelning på Kokkolan Työttömät i Karleby. Den här dagen har femtio personer samlats i lokalen för att få ett könummer och kunna plocka åt sig varor som organisationen fått från mataffärerna eller livsmedelsfabrikerna.
– Mängden mat som vi har att dela ut har minskat mycket. Affärerna sätter sina varor på 60 procent efter klockan 20 och därför uppstår mindre svinn. Det drabbar oss och vi önskar att vi skulle hitta en lösning så att vi kunde dela ut mer mat åt dem som är beroende av vår mathjälp, säger verksamhetsledare Johanna Laakso.
Bland den mat som delas ut finns bröd, kex och frukt. Produkter som kött, fisk och mjölkbaserade varor finns knappt alls.
– Visserligen är det bra för klimatavtrycket att svinnet minskar, men vi börjar vara i en situation där det är knappt om mat att dela ut och det är bekymmersamt. Särskilt som matpriserna stigit och ännu förutspås öka med 25 procent, säger Laakso.
Ingen mathjälp från EU just nu
Ett minskat svinn från butikerna råkar därtill sammanfalla med att EU satt sin mathjälp på paus sedan mars i år. Varje halvår har hjälporganisationerna fått torrvaror att fördela under de kommande månaderna, men det har de alltså inte fått under våren och sommaren.
Orsaken är att EU vill ändra på mathjälpen så att man delar ut betalkort istället för mat till behövande. Betalkorten kan sedan användas i affärerna.
– Tanken är bra, men byråkratin malar så långsamt. Det borde ju ha funnits en lösning som fungerade redan i mars. Dessutom har man haft som förslag att vi hjälporganisationer ska förskottera betalkorten, men några sådana pengar har vi fattiga hjälporganisationer inte, säger Laakso.
I höst borde mathjälpen från EU fungera igen, men Laakso är tveksam till om en lösning faktiskt är klar då.
Ukrainare i stort hjälpbehov
Denna tisdag förmiddag består ungefär hälften av dem som kommer till mathjälpen av ukrainska flyktingar.
– Ukrainakrisen har gjort att trycket på vår mathjälp ökat betydligt. Förutom ukrainarna är det arbetslösa, pensionärer och invandrare som söker sig till vår matutdelning. Vi frågar förstås inget om folks bakgrund. Alla är välkomna, men av åldersstrukturen och språken att döma är det de grupperna som man ser mest av, säger Laakso.
38-åriga Roman Shopovaloi kom till Finland från Ukraina i maj. Han berättar att han fick höra om mathjälpen av andra ukrainare. Han har inget arbete eftersom han inte kan språket och det gör att han är tvungen att vända sig till mathjälpen.
I butikerna söker han alltid varor till nedsatt pris. Han önskar att han och hans landsmän skulle integreras bättre, att man skulle sätta i system att undervisa dem i språk så att de kunde hitta jobb.
Två pensionerade män sitter i ett annat rum hos Kokkolan työttömät. De har länge vänt sig till mathjälpen och är bekymrade över att mängden mat minskat.
– Maten räcker inte lika långt längre och man får inte all mat som man skulle behöva, som kött och fisk. Jag som är diabetiker borde ju se efter med kosten, men jag får äta det som delas ut, säger den ena mannen.
Den andra mannen har jobbat som frivilligarbetare hos Kokkolan työttömät under en lång tid och tycker situationen är beklämmande.
– I fredags räckte varorna knappt till, det är verkligen synd. Förr delade vi ut mat varje dag och det räckte gott och väl, säger han.
Önskar mer donationer
Förutom matsvinnet från butiker och hjälpen från EU, får Kokkolan Työttömät mat från olika livsmedelsfabriker. Nu till exempel har man ett stort lass med kex att dela ut.
– Tyvärr tenderar donationerna att koncentreras till de större orterna och räcker inte ända till oss i Karleby. Jag önskar att fler ska få upp ögonen för vår verksamhet och det problem vi står inför, säger Laakso.
Också privatpersoner kan göra donationer till föreningen, endera som penningmedel eller i form av produkter. Hygienartiklar till exempel är mycket efterfrågade.
– En fattig människa måste välja mellan mat och andra tillbehör. Ofta satsar man på mat och produkter som tvättmedel och tvål får man stryka, säger Laakso som ett exempel.
Hon tror att behovet av mathjälp till och med kan öka ännu när vi går mot vintern.
– Om matpriserna går upp ytterligare och bidragen eller pensionen inte ökar, vilket de ju inte gör i någon snabb takt åtminstone, har vi snart allt fler människor som är i trångmål. Vi kan också se i Karleby att andelen långtidsarbetslösa har ökat betydligt efter coronakrisen och dessa är som bekant en svårsysselsatt grupp med ett minimumbidrag att leva på. Läget är mycket bekymmersamt i mina ögon, säger Johanna Laakso.
