Finlands Svenska Lärarförbund FSL har tröttnat på att utbudet av läromedel för svenskspråkiga gymnasieelever i Finland inte förbättras. De pratar bland annat om ett otillräckligt utbud av svenskspråkiga läromedel för andra stadiet och om bristande kvalitet.
Nils Saramo, som är läromedelschef på Schildts & Söderströms (S&S), tycker att kritiken delvis är obefogad.
– Den finlandssvenska skolan har egentligen aldrig haft ett så stort utbud av läromedel som idag. Det har utvecklats markant under de senaste fem åren, med flera aktörer och ett större utbud av material. Digitaliseringen möjliggör också ett bredare innehåll.
Jag vill inte sticka under stolen med att det nog finns lärare som har det ganska kämpigt
Nils Saramo, läromedelschef
Det finns ändå enstaka luckor i det svenskspråkiga undervisningsmaterialet, erkänner Saramo.
– Jag vill inte sticka under stolen med att det nog finns lärare som har det ganska kämpigt – kanske främst de som undervisar i färdighetsämnen och en del främmande språk. Det finns inte läromedel på svenska i de här ämnena. Det finns varken ekonomiska möjligheter att ta fram det materialet eller några stödfunktioner. Här behöver vi hjälp.
Inka Hedman, som är affärsområdeschef för den svenskspråkiga utgivningen på Otava, säger att förlagets läromedel följer den läroplan som trädde i kraft i augusti 2021. Enligt Hedman har gymnasierna tillgång till läromedel av hög kvalitet och lärarna har oftast möjligheten att välja mellan olika läromedel.
Otava jobbar också nära elever och lärare för att utveckla läromedlen, säger Hedman.
"Intressant att de jämför med de finskspråkiga läromedlen när de pratar om kvalitet"
I FSL:s undersökning är lärare missnöjda över att behöva komplettera undervisningsmaterialet.
Saramo tror att en del av missnöjet handlar om lärarnas höga krav. Han har själv en bakgrund som lärare och känner igen känslan av att ett läromedel inte är just det man tänkte sig, eller inte stämmer överens med den egna undervisningsstilen.
Han menar ändå att läromedel idag är basmaterial som ska fungera för många slags undervisning.
– En del av lärarens uppgift, i den egna undervisningen och den egna metodiken, är ju att anpassa materialet och lägga större tyngdpunkt på särskilda områden.
Påståendena om bristande kvalitet är obefogade, tycker Saramo.
– Vart och ett av våra läromedel genomgår både sak- och språkgranskning, så jag tar nog inte riktigt åt mig.
– Det är också intressant att de jämför med det finskspråkiga utbudet när de pratar om kvalitet. Framför allt på gymnasienivå är kopplingen till de finskspråkiga motsvarande läromedlen mycket stor – i flera fall pratar vi om direkta översättningar. Det här betyder ju att kritiken i själva verket också är kritik av de finskspråkiga läromedlen.
På kritiken som handlar om att svenskspråkigt material kommer ut i långsam takt svarar Hedman att de första modulerna som följer den nya läroplanen utgavs redan i början av år 2021, och att läromedlen utkommer under samma läsår som de finskspråkiga motsvarigheterna.
Läropliktsreformen "en total krasch för de fysiska läromedlen"
Det har gått ett år sedan den nya läroplanen GLP 2021 trädde i kraft och med den också den utvidgade läroplikten.
Läropliktsreformen hade en dramatisk effekt på förlagens verksamhet, säger Nils Saramo som är läromedelschef på Schildts & Söderströms (S&S). Det är inte längre eleverna själva som inhandlar sina läroböcker, utan gymnasierna står för utgifterna för läromedel fram till att eleven fyllt 18.
– Av de läromedel vi sålde till gymnasier under läsåret 2021–2022 var 95 procent digitala. Det var en total krasch för de fysiska läromedlen.
Ambitionen var att tillhandahålla både fysiska och digitala läromedel, men det var helt enkelt inte hållbart eftersom gymnasieskolorna inte köpte dem.
– Vi fick fatta det obekväma beslutet att helt och hållet sluta erbjuda tryckta läromedel.
Den stora efterfrågan på digitala läromedel ställde i sin tur krav på att förlagen snabbt utvecklade sina digitala plattformar – snabbare än de egentligen hade kapacitet till.
– Vi hade brister i våra läromedel och vissa funktioner som vi hade utlovat saknades, men vi har bett om ursäkt och det är nu åtgärdat. Vi har gjort och fortsätter göra ofantligt stora satsningar, och det finns såklart fortfarande saker vi kan förbättra.
På S&S är de medvetna om att de digitala läromedlen inte passar alla elever, och de utforskar hela tiden olika möjligheter att erbjuda läromedel för olika behov. Till exempel kan de på de digitala plattformarna erbjuda också en upplevelse som motsvarar den fysiska.
De överväger också alternativ som att trycka fysiska böcker på beställning. Men om 95 procent av beställningarna fortsättningsvis utgörs av digitalt material finns det inte mycket vi kan göra, säger Saramo.
En fråga för ministrarna
Kurt Torsell, direktör för utbildningsstyrelsen, medger att utbudet av svenskspråkigt undervisningsmaterial för andra stadiet är sämre än det finskspråkiga. Det har att göra med att marknaden är så liten att det inte är lönsamt att producera material, förklarar han.
För att det här ska ändra krävs det att man håller liv i den politiska diskussion som redan förts i många år, och att frågan på allvar tas upp i ministerierna.
– I sista hand är det staten som har ansvaret för att bildning och kultur kan arrangeras. Särskilt när det handlar om jämlikhetsfrågor som den här blir det statliga ansvaret ännu större, säger Torsell.
Statsbudgeten för läromedel med liten spridning på svenska är för tillfället 80 000 euro. Finansministeriet bereder som bäst sitt förslag till statsbudget för nästa år – och här kommer bland annat inflationen, höjda räntor och hot om energibrist i vinter att inverka. Efter Finansministeriet står de andra ministerierna och regeringens budgetförhandlingar i tur.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) är på semester den här veckan, men statssekreterare Dan Koivulaakso säger till Svenska Yle att Undervisnings- och kulturministeriet kommer med information om sin budgetproposition nästa vecka.
Jag vill gärna bjuda in FSL till oss för att öppna upp undersökningen
Nils Saramo, läromedelschef
Enligt Koivulaakso finns det ändå inte mycket spelrum i budgeten. Det är enligt honom ganska osannolikt att man skulle kunna få in nya läromedelsanslag som inte finns med i regeringsprogrammet.
När det kommer till vad förlagen kan göra på egen hand, utan ökat stöd av staten, önskar Nils Saramo vid S&S klarare direktiv av Finlands Svenska Lärarförbund FSL.
– Jag vill gärna bjuda in FSL till oss för att öppna upp undersökningen. Vi vill veta vad vi kan göra – utöver det vi redan gör och med de resurser vi har – utifrån det de kommit fram till. När bara procenttal redovisas är det svårt för oss att veta vad vi ska ändra på.
