Utkomststödet för de fattigaste är omkring 500 euro i månaden, under 20 euro per dag. Stödet borde justeras oftare, inte en utan flera gånger per år, föreslår forskningsprofessor Heikki Hiilamo.
Till samma slutsats kom man i augusti, en extra höjning för låginkomsttagares stöd görs nu som gäller fram till slutet av året. Höjningen är 3,5 procent, eller omkring 20 euro till i månaden. Det innebär att de lägsta stöden nu justeras två gånger i år. Samtidigt stiger priserna på de viktigaste förnödenheterna såsom mat och el betydligt mer än FPA:s justering av stöden.
Sociala förmåner höjs ett extra varv i augusti – men inflationen ligger långt före
Heikki Hiilamos tankar kring de mest utsatta brukar väcka stor uppmärksamhet, han skriver kolumner och instickare i pressen. I takt med att priserna på livets viktiga förnödenheter går upp, får hans kolumner ny aktualitet. En av dem går att läsa på Yles sidor, där han ifrågasätter Folkpensionsanstaltens makt över samhällets fattigaste: FPA tvingar de fattiga på knä.
– Jag kritiserade FPA i fjol för att sänka grundbeloppet i utkomststödet för dem som varken söker jobb eller studieplats. Jag vet inte om det beror på min kolumn eller om FPA bara drog slutsatser i och med coronapandemin, säger Hiilamo. Nu har besluten om sänkt utkomststöd igen blivit färre, och det är ju bra, fastslår han.
Maten blir 15 - 20 procent dyrare
Samtidigt stiger priserna på livsmedel nu i snabb takt, Svenska Yles prisjämförelse visar att ägg och mejeriprodukter har blivit nästan 20 procent dyrare i butiken. Köttprodukterna har stigit med 15 procent. Också energipriserna går upp, särskilt priset på elektricitet.
– Pensionärer, långtidsarbetslösa och sjukpensionärer drabbas först, sade Caroline Sundgren, postdoktoral forskare med specialinriktning på logistik och hållbarhet vid Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors tidigare till Svenska Yle.
Jag talar för dem som inte använder sin röst
Heikki Hiilamo
Svenska Yle uppmärksammar utkomststödet eftersom mottagarna inte deltar i samhällsdebatten. Heikki Hiilamo kallar dem för "Maan hiljaiset" eller De tystlåtna. Han vill förklara varför.
– De har fullt upp med att klara av sin vardag och hinner inte delta i någon samhällsdebatt. Vi har försökt aktivera dem via grupper på sociala medier men det är svårt, säger Hiilamo.
Han förklarar att utkomststödet handlar om ytterst små pengar. Myndigheterna räknar ihop alla inkomster - efter det avgörs utkomststödets storlek. Det är skattefritt.
– Det är alltså inte fråga om ett bidrag utan den sammanlagda summan det går att leva på i dag.
Mathjälpen kräver större insatser, hemleveranserna måste nå de behövande
Höstens och vinterns andra stora fråga handlar om mathjälp. Parallellt med diskussionen om utkomststödet lyfter Hiilamo fram behovet att nå dem som inte kan köa efter sina matpaket själva.
– Vi behöver jobba bättre tillsammans inom matutdelningen. Kommunerna och välfärdsområdena behöver samarbeta mer med församlingarna. Leveranserna till hemdörren behöver också skötas bättre.
Behovet av mathjälp ökar kraftigt, samtidigt som utbudet minskar och EU:s mathjälp är på paus
Har FPA en alltför självständig ställning?
I takt med att vardagen blir dyrare i Finland i och med inflationen vill Hiilamo lyfta fram Folkpensionsanstaltens ställning och makt.
De sociala förmånerna, såsom utkomststödet, utbetalas i dag av Folkpensionsanstalten. Tidigare var det kommunerna som bestämde om utkomststödet, under de senaste åren är det FPA som huvudsakligen administrerat den biten.
Folkpensionsanstaltens ställning är skriven i grundlagen och anstalten är autonom, trots att den lyder under riksdagen. FPA ansvarar för den sociala tryggheten i Finland, tillsammans med kommunerna, arbetslöshetskassorna och pensions- och andra försäkringsinrättningar.
– FPA:s ställning är annorlunda än i övriga Norden, till exempel i Sverige styrs försäkringskassan av socialdepartementet. I Finland omprövades inte heller FPA:s starka ställning i grundlagen, när grundlagen förnyades, poängterar Hiilamo.
FPA har sällsynt stora befogenheter
– FPA har sällsynt omfattande befogenheter att bestämma hur mycket pengar finländarna behöver för att klara av sin vardag, skriver Heikki Hiilamo vidare i sin kolumn för Yle. FPA har tidigare försökt tvinga mottagarna till utkomststödet att söka jobb eller studieplats genom att minska på stödet.
De här besluten är "ansiktslösa", skriver Hiilamo, då det är fråga om personer som inte gör något väsen av sig.
– Ifall FPA hörde under socialministeriet i stället för riksdagen skulle det vara betydligt lättare att koordinera socialpolitiken och tillämpa lagar. Då skulle det vara tydligare också för dem som anhåller om olika stöd, summerar Hiilamo.
Korrigering den 9.9.2022: Två meningar i brödtexten har preciserats. I den ursprungliga artikeln kunde man få uppfattningen att det uttryckligen var FPA som beslöt om höjningen av stöden från hösten 2022. Det är ett politiskt beslut som fattades av Statsrådet och riksdagen. En annan mening i texten kan ha gett läsaren den felaktiga uppfattningen att FPA administrerar allt utkomststöd, medan det är kommunerna som fortsättningsvis står för en del av de besluten. FPA kan inte självständigt bestämma t.ex. storleken på eller utdelningskriterierna för stödet.
