Många högutbildade lämnar Belarus.
Här är de två främsta orsakerna till kompetensflykten från Belarus till bland annat Polen, Litauen och Lettland:
– Lukasjenkos brutala angrepp mot demokratiprotesterna hösten 2020.
– Sanktionerna som riktats också mot Belarus efter Rysslands krig mot Ukraina.
Tusentals systemutvecklare, spelutvecklare och dataingenjörer deltog i demokratiprotesterna hösten 2020.
Aleksandr Kuushynau är en av direktörerna på det belarusiska IT-bolaget Gurtam. I samband med presidentvalet i Belarus år 2020 demonstrerade han med sin bror, Viktor Kuushynau och utryckte sitt stöd för oppositionen. Brodern Viktor är direktör för IT-bolaget PandaDoc.
Bröderna spärrades in i 10 dagar i ett häkte i Minsk.
Efter det riggade presidentvalet och veckorna då polisen grep tusentals demonstranter greps också många IT-proffs. Bland dem fanns en uppmärksammad kvartett från IT-bolaget PandaDoc.
– Min bror var en av de fyra som greps och fängslades i fallet PandaDoc, säger Aleksandr Kuuschynau, i en intervju för Svenska Yle i Vilnius.
Aleksandrs bror Viktor Kuushynau satt senare i fängelse i ett helt år innan han släpptes fri.
I början av september 2020 såg Aleksandr Kuuschynau sitt ansikte i stats-TV i en nyhet som handlade om gripandet av hans bror. Där och då måste han fatta ett snabbt beslut att flytta med sin familj utomlands.
– Jag gissade att jag kan vara nästa person på regimens lista, säger Aleksander Kuushynau.
"Lukasjenkos fel att vi måste fly"
Svenska Yle talar med flera belarusier som bor i exil i Vilnius. Alla verkar eniga om att det är Lukasjenkos politik och regimens förtryck som drivit dem på flykt. Kopplat med att många företag vill fly landet på grund av att internationell företagsverksamhet blir svår på grund av sanktionerna.
– Inte för vi här några diskussioner om exakt vad som ledde till att en person flyttat. Oberoende av om det var rädsla för att bli gripen eller ett företag som bestämde att det är bäst att en anställd lämnar landet så är vi här i Vilnius i samma båt, säger Aleksandr Kuushynau.
– Alla är medvetna om situationen hemma i Belarus och ingen är glad över Lukasjenkos politik, säger Aleksandr Kuushynau.
50 procent av de oberoende journalisterna har lämnat Belarus
När fri journalistik blivit kriminaliserat i Belarus hör journalisterna till de yrkesgrupper som har de största svårigheterna att göra sitt jobb. Det är särskilt svårt om du är en oberoende journalist och inte jobbar för statliga propagandakanaler.
Belarus journalistförbund uppger för Svenska Yle att omkring 50 procent av förbundets medlemmar flytt landet under de senaste två åren.
En av dem är frilansjournalisten Hanna Valynets som idag bor i Vilnius.
Frilansjournalisten Hanna Valynets berättar att stressen, de sömnlösa nätterna och ångesten gjorde det helt otänkbart att fortsätta leva och jobba i hemlandet Belarus.
– Först när jag kom hit till Litauen fick jag ordentligt med tid och ro att tänka igenom och processa vad som hänt och händer i Belarus.
Första steget för Hanna Valynets var att i Vilnius öppet kunna tala med andra om händelserna hösten 2020. De som bor kvar i Belarus har inte samma möjligheter.
– Det är direkt farligt - det är förbjudet att diskutera frågor om protesterna i det offentliga. Dessutom är det mer smärtsamt för dem som bor kvar på den platsen att tänka på vad vi som nation förlorat, säger Hanna Valynets.
Hanna Valynets har som journalist skrivit både om miljö, politik och sociala frågor. Under de senaste åren har det politiska läget i Belarus och kriget i Ukraina varit självklara teman för Valynets.
De belarusier som bor i Vilnius träffas ofta och då är det lätt hänt att det blir tal om hur livet i utlandet ska pågå.
– Vissa beskriver allt detta som en väldigt lång arbetsresa. En del tror att de ska bo här minst 5 år, se barnen växa upp och köpa ett hus.
Hanna Valynets tror att hon en dag får återse sitt hemland, men hon är pessimistisk om tidtabellen.
- Kanske dröjer det 20 år, omöjligt att veta säkert.
Dubbla skäl att fly
En del av dem som lämnat Belarus har egentligen dubbla skäl att lämna Belarus: de politiska och de ekonomiska.
Anton Kuryan är systemingenjör för ett stort belarusiskt IT-företag. Han ställer gärna upp på intervju men vill inte nämna företagets namn.
– Så gott som alla mina kolleger hemma i Minsk deltog i de fredliga demonstrationerna hösten 2020 - jag också. Vissa lämnade landet då av säkerhetsskäl. Jag själv lämnade Belarus två veckor efter att kriget startade - då var det min arbetsgivare som tyckte att det var bäst så, säger Anton Kuryan till Svenska Yle i Vilnius.
– Efter att Ryssland attackerade Ukraina (och sanktionerna infördes) verkar det mest vara företagens tankar om säkerhet och businesslogiken som driver iväg oss.
Anton Kuryan säger att han i dagsläget inte kan återvända. Han och hans familjemedlemmar deltog aktivt i proteströrelsen.
I början av september 2022 meddelade Belarus inrikesministerium att de börjat förbereda en lag som på att gör det möjligt att frånta medborgarskapet av belarusier i exil som håller på med "extremistisk" verksamhet. Det här kan översättas till att innebära allt stöd för oppositionen.
– Det finns en överhängande risk att jag blir gripen. Ärligt talat: om situationen i mitt hemland inte ändras på ett drastiskt sätt inom de närmaste åren kanske vi flyttar vidare västerut, närmare havet, säger Anton Kuryan.
Många hjälper att få ut folk ur Belarus
Om det hänger på EU så ska det också framöver vara möjligt att komma ut ur Belarus. Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja meddelade nyligen att EU kommer att fortsätta bevilja visum åt belarusier.
Länder som Polen, Litauen, Lettland och Georgien har alla tagit emot tusentals högutbildade belarusier under de senaste två åren.
Enligt den oberoende belarusiska tidningen Nasja Niva har 650 000 Schengen visum beviljats åt belarusier under perioden augusti 2020 och juni 2022.
Bekräftade siffror på hur många som lämnat Belarus är svåra att få.
Nyhetsbyrån Reuters hänvisar till icke namngivna institut som uppskattar att mellan 100 000 och 300 000 belarusier lämnat landet av politiska skäl.
En del människor flyr spontant men många får hjälp av utländska myndigheter och organisationer.
Litauen lockar belarusiska IT-proffs via en glassig webbsajt.
Också Polen lockar aktivt IT-arbetare, bland annat från Belarus, att flytta till Polen.
Enligt Poland Business Harbour hade 40 000 IT-arbetare från Belarus flyttat till Polen med deras hjälp. Den här siffran gäller perioden hösten 2020-juni 2022.
Också flera belarusiska nätverk erbjuder handfast hjälp åt företag som vill flytta sin personal ut ur det sanktionsdrabbade Belarus.
Ett av de större nätverken heter ABBA (Association of Belarusian Business Abroad), de bidrar till att stärka de belarusiska företagen i utlandet.
Nätverket slår också fast att de arbetar för att verka för att företagen ska investera i ett framtida Belarus sen när landet är demokratiskt.
– Vi hjälper belarusier som är på väg att flytta med information om det nya landets beskattning och lagstiftning. I vissa fall kan vi också hjälpa till med sponsorering, säger Jaraslav Kot.
Jaraslav Kot är numera bosatt i Warszawa och är en av affärsnätverkets rådgivare.
– De största utmaningarna för belarusier i EU är den högre prisnivån och de högre skatterna. Nästan allting är dyrare i EU jämfört med Belarus.
På en fråga om Jaraslav Kot märkt av att fler IT-arbetare velat lämna Belarus efter att kriget startade säger han jo:
– Tack gode gud för att de lämnar Belarus. Om de stannar kvar stöder de regeringen. Dessutom är de i fara där. Jag råkade själv illa ut, jag greps hösten 2020, säger Jaraslav Kot.
Enligt Jaraslav Kot är köerna långa utanför många EU-länders ambassader i Minsk.
– En del måste vänta i flera månader på att få arbetsvisum, säger Jaraslav Kot, rådgivare för nätverket ABBA som hjälper företag och anställda att flytta ut ur Belarus.
