Varningarna om en energikris i vinter duggar tätt, men lösningarna är svårare att hitta. Några experter talar nu för en beredskapslag - om grannländerna i väst slutar sälja el till Finland.
Beredskapslagen ger regeringen stora befogenheter att begränsa medborgarnas fri- och rättigheter. Lagen kan endast tas i bruk om det råder undantagstillstånd i landet.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) vill inte att det går rutin i beredskapslagen – den har redan använts för coronapandemin och i anslutning till gränssäkerheten efter Nato-besluten.
"Tidig varning" redan getts för gasen
I början av maj kom Finlands försörjningsberedskapscentral med en "tidig varning" om störningar i gasberedskapen. I det skedet hotade Ryssland med störningar i gasleveranserna.
Den förhandsvarningen är den lägsta nivån vid en allvarlig försörjningskris i EU, och har getts av ett tiotal EU-länder.
Senare har flera åtgärder vidtagits för att förbättra gasförsörjningsberedskapen och upphandlingar av reservbränsle inför den kommande vintern.
Energimyndigheten i Sverige utlyste i slutet av juni krisnivån tidig varning för naturgasnätet i syd- och västsverige. Skälet var Rysslands hot om kraftig reducering av gasleveranserna och den politiska osäkerheten kring gasen.
Det är gasen som är problematisk, men bland annat Finland har importerat både gas och elektricitet från Ryssland, en import som nu har upphört.
Elbrist kan ge strömavbrott
I juli fanns det inte någon större oro gällande elektriciteten, enligt Försörjningsberedskapscentralen i Finland. Läget i elsystemet är för närvarande normalt, och någon särskild oro för försörjningsberedskapen råder inte, skrev man i juli.
Men i slutet av augusti varnade det finländska stamnätsbolaget Fingrid för flera osäkerhetsfaktorer. Finländarna borde enligt Fingrid förbereda sig på eventuella strömavbrott på grund av elbrist under den kommande vintern.
I den här situationen räcker inte långsiktiga lösningar med att investera, bygga nya kärnkraftverk eller hoppas på mycket regn, så de norska älvarna kan producera mer el. Det sa Aalto-universitetets professor Markku Liski i finska Yles Morgonettan på tisdagen. Han anser att man borde skriva in energikrisen i beredskapslagen.
Det är mycket troligt att det kommer exportbegränsningar som påverkar Finland, enligt Liski.
– Arbetet med en säkerhetslag som reglerar åtgärderna behövs snart. Risken är att grannarna börjar begränsa sin elexport till Finland, något som Norge redan hotat med. Det värsta scenariot är om vi blir ensamma, säger Markku Liski.
Justitieministern oförstående
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) är oförstående till kravet på en ändring i beredskapslagen. Ur hennes synvinkel befinner vi oss inte i något beredskapsläge.
– Man har kanske trott att man kan ta till beredskapslagen när som helst. Men det kan man inte. Den är det sista alternativet om man har använt alla andra medel i normal lagstiftning. Om det är verklig kris kan man utlysa undantagsförhållanden och börja tillämpa beredskapslagen. Jag ser det inte som ett alternativ, och är glad för att det inte är det.
Det viktigaste är nu att stödja medborgarnas elkostnader, anser Anna-Maja Henriksson. Hon hänvisar till besluten i budgetmanglingen för att alla ska klara sig över vintern. Regeringen vill hjälpa medborgarna att klara alltför stora elräkningar, genom skatteavdrag eller direktbidrag.
Henriksson hoppas också på beskeden om att den tredje reaktorn i kärnkraftverket OIkiluoto ska komma i gång före årsskiftet.
Nu när det handlar om energimarknaden så sköter regeringen den akuta situationen på annat sätt. Det görs till exempel med stödpaketet på tio miljarder euro för att se till att våra inhemska energibolag ska klara säkerhetsgarantierna som krävs på den börs där man handlar med elfuturer.
Nu hänger det på Europa
Anna-Maja Henriksson pekar också på arbetet med att söka lösningar inom Europa, till exempel vid energiministrarnas rådsmöte på fredag. Där sägs Finland vara öppet för att se på olika alternativ för att dämpa energiprishöjningarna och minska osäkerheten på marknaden. Den formuleringen kommer från EU-ministerutskottets möte på tisdagen.
– Ett faktum är ändå att fast energipriserna har stigit mycket också hos oss, så är ju situationen mycket sämre på annat håll i Europa. Finland beroende av den ryska gasen har minskat dramatiskt, och vi har inte heller tidigare varit så beroende.
Men gaspriset påverkar elpriset i Finland. Den kopplingen är onaturlig och Anna-Maja Henriksson hoppas att man på EU-nivå tittar på om man kan komma bort ifrån den. Priset på gas och elektricitet ska inte hänga ihop, säger Anna-Maja Henriksson.
Regeringens EU-ministerutskott fastställde på tisdagen Finlands ståndpunkter inför det extrainsatta mötet mellan EU-ländernas energiministrar. Finland vill att EU snabbt reagerar på problemen på energimarknaden för att dämpa energiprishöjningarna och minska osäkerheten på marknaden.
– Pristaket på börspriser på el bör sänkas i EU. Man bör göra åtskillnad mellan marknadspriserna på naturgas och marknadspriserna på andra energiformer.
Finland anser också att kommissionen omedelbart ska se över reglerna för el-derivatmarknaden när det gäller de höga kraven på säkerheter. För att lugna marknaden. Reglerna bör ses över framför allt med tanke på återställandet av prissättningsmekanismens tillförlitlighet och de avsevärt högre kraven på säkerheter.
Beredskapslagen ett mångårigt projekt
Men om de politiska åtgärderna inte räcker och vi plötsligt har en akut kris inom elförsörjningen är det inte justitieministern, utan energiminister Mika Lintilä som ska ta ställning till om man kan begränsa elektricitet, ransonera eller stoppa elekriticitetet eller annan energi utan en beredskapslag.
Enligt minister Henriksson har det inte varit ett aktuellt tema i ekonomisk-politiska ministerutskottet.
– Frågan om beredskapsläget har överhuvudtaget inte varit på regeringens bord. Jag tycker inte den är aktuell. Men saker kan gå snabbt. Tiomiljardsstödet för att trygga likviditetsbehovet bland energibolagen kom mycket plötsligt.
Minister Anna-Maja Henriksson medger att det kom snabbt, beroende att marknaden på den nordiska börsen där man handlar med futurerna plötsligt gick upp i taket.
– Därför var regeringen också snabb att agera för att trygga de finländska energibolagens möjlighet att fortsätta producera el, och klara av det mycket märkliga kravet på säkerheter som kommer från ikraftvarande lagstiftning, säger Anna-Maja Henriksson.
Det är alltså de reglerna man nu vill att EU ska ändra.
Själva beredskapslagen håller redan på att skrivas om. Men det är ett långvarigt program i en stor reform som går till nästa regeringsperiod. Lagen är en mycket komplicerad lagstiftningshelhet. Anna-Maja Henrikssom talar om ett krav på "jättemycket juridiskt kunnande".
