Nordea förutspår i en färsk prognos att hushållens köpkraft kommer att fortsätta att minska.
Utsikterna försämras av den snabba inflationen, stigande räntor, energikrisen i Europa och Kinas kamp mot coronapandemin. Finland har ändå bättre förutsättningar att klara av den kommande vintern än många andra länder.
Den rekordhöga inflationen väntas försämra köpkraften också i fortsättningen.
– Inom euroområdet har lönehöjningarna under den senaste tiden hållit sig kring två procent jämfört med nivån för ett år sedan. Även om vi ser lite större lönehöjningar i vissa länder ligger vi långt ifrån en sådan löne- och prisspiral som vi ser i USA, säger Tuuli Koivu som är chefsekonom på Nordea.
Hittills har bara en liten del av de högre energikostnaderna i Europa drabbat konsumenterna. Nordea utgår från att det kommer att ta flera år att lösa problemen inom den europeiska energisektorn.
Trots de försämrade ekonomiska utsikterna försöker den Europeiska centralbanken genom snabba räntehöjningar hindra prisinflationen från att spilla över till lönerna.
Tuuli Koivu säger att utvecklingen nu kan gå i många olika riktningar. Euroområdet kan hamna i en långvarig inflationsspiral där både priser och löner stiger. Å andra sidan kan vi också råka i en långvarig recession som bromsar den utvecklingen. Då behövs en stimulerande politik.
Ett annat orosmoment är om USA får bukt med sin inflationsspiral. Kina verkar inte heller hitta någon snabb väg ut ur sina coronabegränsningar.
Finlands ekonomi stannar upp
Den tidigare goda utvecklingen i Finlands ekonomi har försämrats märkbart under sommaren. Energikrisen i Europa har lett till höga el- och bränslepriser också här.
Hushållen har redan i år kommit i en svår situation då utgifterna ökar ungefär fem procent snabbare än inkomsterna. Den minskade köpkraften sänker den inhemska efterfrågan.
Juho Kostianen som är nationalekonom på Nordea säger att realinkomsterna senast minskade lika mycket i slutet av 1970-talet.
– Också då var inflationen hög och lönerna släpade efter. Vi väntar oss en inflation på 4,5 procent ännu nästa år och att reallönerna stiger först efter det. Först då kan köpkraften börja återhämta sig.
Den minskade köpkraften syns redan in den privata konsumtionen. Vi har till exempel minskat vår bränslekonsumtion.
Här fungerar ändå de besparingar som har samlats hos hushållen under pandemin och det goda sysselsättningsläget som en buffert.
– Tack vare det har vi ändå fortsatt att konsumera tjänster på en ganska bra nivå ännu under augusti. Därför tror vi på en tillväxt ännu under det tredje kvartalet, men sedan bromsas konsumtionsökningen upp och vi kan få två kvartal med negativ tillväxt på vardera sidan om årsskiftet, säger Juho Kostiainen.
Texten har kompletterats med Koivus och Kostiainens citat kl. 12.40.
