Europeiska centralbankens långa era av ekonomisk stimulans med låga räntor är nu definitivt över. I juli höjde banken sin styrränta för första gången på elva år.
Då var höjningen 0,5 procent. Nu väntar sig marknaden allmänt en höjning på 0,75 procent.
Orsaken är den skenande inflationen. Centralbankens främsta uppgift är att upprätthålla en prisstabilitet i Europa. Dess mål är att hela tiden hålla inflationen vid två procent.
Nu har skenande energipriser redan länge pressat upp inflationen långt över det målet. Centralbankens främsta redskap att bromsa inflationen är styrräntan.
En högre ränta gör det dyrare att ha banklån. Det minskar företags och privatpersoners köpkraft och gör det svårare för säljare att höja sina priser.
Det var därför ECB valde att höja räntan i juli. Sedan dess har inflationen ändå fortsatt att öka och beräknas nu vara 9,1 procent.
Därför har ECB signalerat att räntan nu kommer att höjas till 0,75.
Fler räntehöjningar under kommande månader
Bankkoncernen Nordea publicerade på onsdagen en prognos där Nordeas chefsekonom Tuuli Koivu väntade sig flera kommande räntehöjningar trots att det pressar ner den ekonomiska tillväxten till noll.
Målet är att hindra löneökningar som kunde försätta Europa i en uppåtgående spiral där löner och priser stiger i kapp. En sådan inflationsspiral är mycket svår att bryta.
– I vår prognos försöker ECB under de närmaste månaderna visa åt fackföreningarna i Europa och alla andra var skåpet ska stå. Det räcker inte att Europeiska centralbanken talar om att få ner inflationen till två procent. För att visa alla att centralbanken menar allvar måste banken genomföra kraftiga åtgärder, och därför väntar sig de flesta nu snabba räntehöjningar, säger Tuuli Koivu.
Förutom den nu väntade höjning på 0,75 procent väntar sig Nordea en lika stor höjning i oktober.
– I december tror vi att räntan stiger med ytterligare 0,50 procent. Det är möjligt att ECB ännu höjer räntan med 0,25 procent i början av nästa år.
Ett sådant scenario förutsätter att staterna betalar en del av de dyrare energiräkningarna så att köpkraften inte rasar och ekonomierna inte kollapsar.
– Vår utgångspunkt är att euroområdets ekonomier klarar av ECB:s styrkedemonstration. Å andra sidan tror vi att ECB igen måste börja stimulera år 2024 eftersom den stagnerade ekonomin nästa år ökar arbetslösheten, minskar inflationstrycket och skapar ett behov av ekonomisk stimulans, säger Tuuli Koivu.
Eftersom den här utvecklingen redan är väntad har de långtida räntorna redan anpassat sig till den. Därför väntas dagens höjning inte ge upphov till några snabba förändringar av dem.